Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Automobil-o< i Motorteknik
går den mängd gallrings- och rensningsvirke, som
främst pä grund av för höga transportkostnader Icke
kan uttagas, men som för befordrandet av normal
skogstillväxt ofrånkomligen måste avverkas, till mer
än 20 millioner fm3 per år. Kriget kan också komma
över oss snabbt nog. Yad vi således behöva, är en
specialmotor för träkolsgasdrift. Ingenjör C. F. G.
Kjellberg har konstruerat en lämplig motor, som med
oförändrad effekt kan drivas med vilka bränslen som
helst med kalorital mellan bensinens ned till 50 % av
denna. Denna motor beräknas jämförd med
motsvarande Scania Vabis byggd för generatorgasdrift komma
att kosta endast två tredjedelar därav i inköp. Det
är en tvåtaktsmotor. Vi ha god tillgång på teknisk
sakkunskap. Denna måste hava gehör för, att vi icke
kunna använda stora, tunga motorer i skogsbruket.
Där hava vi numera ett stort behov av lättransportabla
maskiner både av rullande och stationär typ, ty vi
måste även modernisera skogsbruket, så att våra
skogar giva nöjaktig årlig avkastning. Denna
avkastning kan icke ökas, om vi icke kunna genomföra och
ekonomisera utgallringen av klenskogen. Detta är i
stort sett möjligt endast om transportkostnaderna av
klenvirket kunna nöjaktigt nedbringas. För
ändamålet äro vi i behov av en betydande bilpark på våra
skogar, som i händelse av krig även är av
utomordentlig betydelse som rekvisita för armén. Genom
generatorgasdrift på träkol kan detta möjliggöras. Jag
kräver icke, att endast ingenjör Kjellbergs motor
därvid skall komma till användning. Det lär också finnas
finska konstruktioner, som ligga nära till hands. Få
vi fram en fullgod dylik motorkonstruktion i Sverige,
så hava vi hela vår skogsvårdsfråga löst. Man har
här pekat på möjligheten av mera omfattande
produktion av olja ur våra skiffrar och torvmossar. Jag vill
anföra att en sådan produktion är ägnad att avverka
tillgångar av nationell kapitalnatur. Klenskogsvirket
från våra skogar för enahanda ändamål är däremot
av nationell räntenatur. Uttages denna ränta genom
gallring, innebär detta dessutom, att förutsättningar
skapas för ett snabbt ökat och höjt kapitalvärde å den
kvarstående skogen. Nationellt sett bör det vara
riktigare, att för åsyftade ändamål först utnyttja all
ränteavkastning från riksförmögenheten innan man
utnyttjar naturtillgångar, vars bearbetning klart och
tydligt innebära en kapitalförbrukning på denna
förmögenhet. Vidare kunna vi i skogarna icke begagna
oss av generatorkonstruktioner, där temperaturen är
så låg, att icke vattnet sönderdelas, varvid vi, enligt
statens undersökningar, skulle bliva beroende av
spe-cialträkol av lövvirke. Vi måste hugga jämnt av när
vi gallra i skogarna, varför träkolsgasdriften i sin
tekniska utformning helt måste frigöras från beroende
av den varierande kvaliteten å träkolsprodukten från
hela landet. Endast under sådana förhållanden kunna
vi fullfölja alla behövliga gallringar från fjäll till hav
och få fram behövliga omloppstider i skogsbestånden,
varvid kapitalvärdet och därmed
nationalförmögenheten å den kvarstående skogen alltjämt ökas. över
allt ropar våra träindustrier på råvaror. Denna
råvarubrist har gjort sig gällande ända sedan 1916.
Den kräver framförallt att skogarna normalt gallras.
G. P—a.
Träkolsbrikettering.
Skriftligt inlägg i diskussionen av forstmästare Folke
Frölén.
Vid diskussionen på teknologföreningen den 22
november efter ingenjör Billbergs föredrag om våra
"försörjningsmöjligheter med inhemska
motorbränslen" kom även träkolsbriketteringen på tal. Att
döma av de knapphändiga upplysningar som därvid
på förfrågan kunde meddelas från "svarandesidan",
synes denna viktiga detalj inom vår försvarsberedskap
ej ha ägnats den uppmärksamhet den förtjänar.
I vårt träkol äga vi ett av världens förnämsta
bränslen med ett värmevärde överträffande
importbränslets. Påståendet är ej på något sätt
uppseendeväckande, då det kan verifieras i första bästa fackbok,
men det oaktat måste vi erkänna att hittills mycket
litet gjorts för att exploatera de värdefulla tillgångar
av träkolsbränsle vi äga inom landet. Användningen
av träkol för järnframställning, den enda form vari
gallrings- och avfallsvirket från mera avsides liggande
skogsområden hittills kunnat avsättas, har stadigt
sjunkit samtidigt som trävaruindustriens ökade
efterfrågan på lämplig råvara fordrar en intensifierad
skogsskötsel bl. a. i form av ungskogsröjning och
gallring. På grund av lägre kvalitet med åtföljande
fördyrade framställnings- och transportkostnader kan
ej massaindustrien tillgodogöra sig dessa småsortiment,
varför enda sättet att få avsättning för detta
avfallsvirke blir som bränsle i någon form. Med nuvarande
pris på importbränslet har det visat sig, att detta virke
som brännved ej bär en frakt över 5 mil från
konsumtionsorten. En blick på kartan över Norrland,
med dess framdeles ständigt ökande ungskogsarealer
allt efter som naturskogen avverkas, visar oss
konsumtionsorterna — städerna i en rad efter kusten och
de stora skogsvidderna mil efter mil långt bortom
5-milsräjongen. Problemet gäller sålunda att finna en
metod för omvandling på platsen av detta
mindre-värdiga virke till ett koncentrerat bränsle, som bär
längre transporter och lämpar sig såväl för masugnen
som för värmepannan och gasgeneratorn. Vi vet att
briketter med samma fördel som koks och antracit
kan användas som bränsle i våra vanliga kokspannor;
vi vet att briketter av lämplig styckestorlek tillåter en
fördubbling av körvägen på en "fyllning" i
gasgeneratorn och vi anse med stor sannolikhet att briketter
lika väl som träkol kan användas som bränsle i
masugnen. En närmare undersökning härom vore av
intresse som ett led i rationaliseringen av
träkolsproduktionen för järnbrukens behov. Brikettering ger en
enhetlig styckestorlek varierande efter olika önskemål
och briketten bör genom materialets hållfasthet och
likvärdighet "bära" mera malm i pipan än vanligt
träkol. Dessutom är den i ytterst ringa grad
mottaglig för fuktighet, stybbar ej, tager blott Vs av
träkolets utrymme samt självtänder ej vid större
anhopning. Den obetydliga mängden trätjära som
bindemedel torde enligt fackmäns utsago ej menligt inverka
på dess lämplighet som masugnsbränsle, i synnerhet
då tjäran förkoksas genom att briketten efter pressen
passerar en torkugn med hög temperatur.
Brikettering torde vara enda vägen att framställa ett
standardbränsle med högt bränslevärde och hög hl-vikt, som
i en kritisk situation kan ersätta praktiskt taget alla
importbränslen och även under normala förhållanden
inom vissa områden kan hävda sig i konkurrensen
med dessa. Att den samtidigt drar in i produktionen
naturtillgångar, som hittills legat outnyttjade och
skapar betingelse för en förbättrad skogsvård med ökade
arbetstillfällen för hittills missgynnade trakter är
även synpunkter att beakta vid metodens bedömande.
Men huru ställer sig projektet om det flyttas över
från spekulationens till verklighetens mark eller med
andra ord vad kostar 1 ton briketter. Enligt
kalkyler som ligga till grund för det anslag, som nyligen
beviljats av kungl, maj:t för byggande av en
transportabel brikettanläggning, står kostnaden fritt fabriken
i 50 kr. pr ton inkl. ett rotnetto på veden av 50
öre pr 1 m3. Kalkylen grundar sig på
erfarenhetssiffror från utländska fabriker enligt samma
metod och med huggnings-, körnings- och
dagsverkspriser hämtade frän sista vinterns avtal. Möj-
15
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
