Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
ligheten till en framtida prissänkning bestämmes till
övervägande del av ett förbilligande av
träkolsproduktionen, något som knappast låter sig göra med hittills
tillämpade milkolningsmetoder. Dessa äro och
komma alltid att bli till övervägande del beroende av den
mänskliga arbetskraften, sålunda opåverkade av den
utveckling som vi bruka innefatta i uttrycket
rationalisering av driften. Omdömet gäller milan såväl
med som utan skorsten, som båda kräva samma
arbetskraft, dock med en kortare kolningstid för den
förstnämnda. Ett steg däremot mot en lösning av
problemet erbjuder kanske de flyttbara ugnar (system
Aminoff), som nyligen provats vid en såg i södra
Sverige. Med ett pris på ribben av 1: 50 pr 1 m3
håller sig framställningskostnaden omkring 10 kr. pr
läst och dessutom tillvaratages tjära i växlande mängd,
beroende på vedkvalitet. Vedens fuktighetshalt ca
33 %. Komma vidare prov att bekräfta det goda
resultatet, äro vi nere i ett produktionspris på träkol,
som inom vissa delar av Norrland tillåter en
konkurrens mellan briketter och koks och den färdiga
briketten faller även inom det pris som uppgjorts för
årets träkolsleveranser till järnbruken, ca 66 kr. pr
ton. Vid första påseende kan påståendet: briketter ej
dyrare än träkol, synas orimligt, men förklaringen
ligger ju i det förhållandet, att den ena metoden
(ugn-kolningen) kan använda sig av maskinella hjälpmedel,
under det milan helt får lita till den mänskliga
arbetskraften. För bildrift räknar kolgaskommittén med
ett kolpris av 10 öre pr kg eller 100 kr. pr ton
medgivande en god vinst för brikettillverkningen.
Med ganska stor grad av sannolikhet kan man
således våga påstå att brikettering av träkol, även på
dess ännu outvecklade stadium, är ekonomiskt
genomförbar för framställande av bränsle i masugnar och
kolgasgeneratorer. I vad mån koksen under normala
förhållanden kan ersättas av briketter bestämmes av
prisutvecklingen på importbränslemarknaden samt vilja
och förmåga hos de ledande inom träkolsproduktionen
att finna nya vägar för framställande av billigt träkol.
Automobil- och motortekniska
kommitténs årsredogörelse
för 1938.
Kommittén har bestått av följande medlemmar:
kommerserådet Axel F. Enström, ordf., tekn. dr N.
Gustafsson, v. ordf., direktör A. Gabrielsson, professor
E. Hubendick, civilingenjör C. A. Jacobsson,
civilingenjör H. Kahr, direktör G. Larsson, direktör G.
Lindmark, civilingenjör E. Lundeberg, kapten N. von
Matern, civilingenjör B. Norlin, professor E. Norlin,
l:ste byråingenjör E. Nothin, kapten R. von
Segebaden och civilingenjör S. Ejermark, sekr.
Under året har en ny medlem utsetts av avdelningen
för Mekanik, nämligen civilingenjör P. Ågren.
Den samlade kommittén har under året hållit två
sammanträden och arbetsutskottet har hållit ett
sammanträde.
Med anledning av det betänkande, som avgivits av
1937 års bilskatteutredning, har av kommittén
avgivits ett yttrande över betänkandet, varvid följande
tre huvudpunkter inledde granskningen.
1) Motsvarar den nuvarande automobilskatten det
behov av penningmedel, som är nödvändigt för en
ändamålsenlig utveckling av det svenska vägnätet?
Härvid bör hänsyn tagas till den utveckling inom
automobilområdet, som dels ägt rum och dels kan
väntas, så att vägarna tillåta ett rationellt utnyttjande
av landets bilpark samt att vägarna ur
trafiksäkerhetssynpunkt bliva tillfredsställande.
2) Användas de förefintliga penningmedlen på
rationellaste sätt? Härvid bör även utredas, huruvida
icke en centralisering av institutioner för
vägbyggande samt vägunderhåll skulle medföra en besparing
såväl i personal som i material. En sådan centralisering
skulle ev. även medföra förmånligare inköpspriser för
behövligt material.
3) Är förhållandet mellan bilskattemedel och
allmänna skattemedel för byggande och underhåll av
vägar rättvist? Inom landet finnes ett flertal vägar,
som äro önskvärda ev. nödvändiga ur ren
kultur-eller försvarssynpunkt, men som befaras i ringa
utsträckning av automobiler. I vilken utsträckning skall
bilskatten användas för byggande och underhåll av
dylika vägar?
I en detaljgranskning påpekas sedan bl. a.
önskvärdheten att bensinskattens höjning första året
begränsas till 1 öre med anledning av det kapital, som
är nedlagt i skatt för nu rullande gummi. Vidare
påpekas att brännoljeskatten avrundats från 1,4 öre
till 2 öre, vilken skatt kommittén anser böra avrundas
till 1 öre. Kommittén anser vidare uppmuntrandet
av generatorgasdrift med skattelindring riktigt, men
att i samband härmed borde såväl sprit som även
andra tänkbara inom landet och av inhemskt
råmaterial tillverkade bilbränslen beviljas skattelindringar.
Slutligen framhåller kommittén slopandet av
gummiskatten såsom välbetänkt.
Den kommitté, som tillsatts för att revidera
smörjoljenormerna, har under året slutfört sitt arbete,
vilket utkommit i serien Svenska teknologföreningens
handböcker som nr 56.
De under år 1937 fastställda normerna för flytande
bränslen för förbränningsmotorer ha utgivits som
Svenska teknologföreningens handbok nr 57.
Frågan om tillsättande av en "sakkunnignämnd i
trafik- och bilmål" har under året avancerat så långt
att Svenska teknologföreningens och Kungl,
automo-bilklubbens gemensamma kommitté för vägtrafik
upprättat ett förslag varmed justitieministern uppvaktats.
Förslaget uttrycker i korthet att i enlighet med
lagen om bevisning genom sakkunniga av den 7 juni
1934 ställes en nämnd till förfogande för att
tillhanda-gå, i första hand domstolarna, med saklig teknisk
utredning. Nämnden föreslås bestå av 6 personer, av
vilka Svenska teknologföreningen tillsätter 3 och
Kungl, automobilklubben 3 medlemmar. Eventuellt
kommer samarbete även att etableras med
Motormännens riksförbund och i så fall tillsättas 2
medlemmar ur vardera organisationen.
Svenska teknologföreningen och Kungl,
automobilklubben ha också beslutat att ställa medel till
förfogande för sakkunnignämndens kostnader under
första halvåret 1939 i de fall där
utredningskostnaderna finnas icke skäligen böra drabba part (enl.
lagen) och under förutsättning att förslaget kommer
att stödjas från Justitiedepartementets sida.
Föredrag ha under året ordnats i samband med
avdelningens för Mekanik sammanträden den 8 febr.,
4 maj och 22 nov., nämligen "Motorproblemet inom
automobilindustrien", med inledningsföredrag av
kommerserådet A. F. Enström, direktör A. Gabrielsson och
direktör C. A. Jacobsson, "Förslag till revision av
smörjoljenormerna" av professor Evert Norlin,
"Försörjningsmöjligheter med inhemska motorbränslen",
av civilingenjörerna Alfred Billberg och Arne Mörtsell
samt löjtnant L. Cassler.
Teknisk tidskrift har utkommit med en
fackavdelning för automobil- och motorteknik, vilken redigerats
av tekn. dr N. Gustafsson. Genom en
överenskommelse med Teknisk tidskrift har denna avdelning
fr. o. m. den 1/1 1938 kunnat utgivas varje månad.
För året 1938 har sidantalet utgjort 98.
S. Ejermark.
16
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
