Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Fig. 1. Bild från provrum i Delft.
ning, i det att alla spelrum förstoras. Kolvringarna
klibba också ofta fast i spåren, varigenom dels sämre
tätningsförhållanden uppkomma och dels
värmebort-ledningen från kolven försämras, vilket sistnämnda
fenomen är ännu allvarligare. Brott av kolvringarna
kan även emellanåt inträffa.
Samtliga dessa störningar hänga intimt samman
med de använda bränn- och smörjoljornas egenskaper.
Ta vi först frågan om tätningen i betraktande, så
kan fullt effektiv sådan endast erhållas, om en
oljefilm under alla förhållanden finnes mellan de rörliga
delarna och överbryggar glapprummet mellan dem.
Ett dylikt oljeskikt av tillräcklig hållfasthet måste
finnas även i de minsta springor, där bränsleångor,
luft eller förbränningsgaser kunna tänkas vilja tränga
igenom.
Härmed har man redan stött på olösta problem,
Hur skall man exempelvis ordna oljetillförseln till
kolvringarna (ty smörjning av själva kolvens yta är
mindre viktig). Fördelningen av oljan i en cylinder,
där oljetillförseln ej är överdrivet riklig, ter sig
ungefär så, som fig. 3 schematiskt visar. Vid en motor
med vertikalt uppställda cylindrar finnes det alltid
rikligt med olja i cylindrarnas nedre delar, under
det att det i den övre änden knappast
finnes någon olja alls. Just där olja
bäst behövs, finnes det icke någon,
emedan den förbränts eller förångats.
Varje oljepartikel på cylinderväggens
övre del, som ej har tillräckligt intim
kontakt med den värmebortledande
väggen, kommer under förbränningen
att förstöras. Emellanåt kan även
cylinderväggen själv uppvisa en så hög
temperatur, i synnerhet i sin övre del,
att oljan ej fäster på väggen utan
förångas och sönderdelas. Vid 2-takts
fartygsmotorer kommer denna
temperatur ofta upp i värden mellan 250°
och 300°C (allt enligt mätningar av
professor Eichelberg, Zürich). Även
vid mindre motorer med tunna cylin-
derväggar kan på grund
av det höga varvtalet
värmetillförseln bli så stor,
att man kommer upp i lika
höga temperaturer. Detta
innebär, att man i första
hand måste sörja för att
oljan håller sig kvar på de
platser, där dess närvaro är
oundgänglig. Detta beror
helt på dees flyktighet. Man
måste använda sig av
oljesorter med hög viskositet,
som då i allmänhet icke
äro flyktiga. Endast vid
mycket stor oljetillförsel
och därav följande stor
oljeförbrukning kunna
mera lättflytande oljor
komma till användning.
Viskositeten vid höga
temperaturer är också
bestämmande för möjligheterna
att förmedelst en oljefilm
täta emå spelrum. Tjocka oljor ha å andra sidan den
nackdelen, att de ge upphov till kraftigare siam- och
koksbildning samt — då det gäller små motorer där
samma slags olja användes även för smörjning av
kugghjul och utväxlingar — trögare start till följd av
större friktionsmotstånd.
Den konstruktör, som sålunda fullt behärskar de
med temperaturberäkningarna sammanhängande
problemen, kan våga sig på att vid sina beräkningar
fastställa de erforderliga spelrummen så små, att
tunna oljor kunna användas och därigenom uppnå
avsevärda fördelar. I detta sammanhang måste också
framhållas betydelsen av att det sätt, varpå
oljetillförseln sker, är det riktiga. Här föreligga stora
skillnader mellan två- och fyrtaktsmotorer. Vid de
sistnämnda förekommer mellan två på varandra följande
förbränningstakter en takt, under vilken oljan kan
föras upp längs cylinderväggarna, under det att en
sådan möjlighet ej föreligger vid de förstnämnda.
Det har emellertid visat sig, att man ej ens vid dylika
fyrtaktsmotorer kan vara säker på en god
smörjverkan. (Se litteraturförteckningen nr 2 och 3.) På
sin höjd kan mitten av cylinderloppet, där
hastigheten är stor, tillföras erforderlig mängd olja, men
P a +
initialspänning
Förslitning Kolvens låge
Oljekvontitet
I I Underdel
Fig. 2. På kolvringen
verkande krafter.
Fig. 3.
Schema över smörjningsförhållandena
en förbränningsmotorcylinder.
18
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
