Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
| | Teknisk Tidskrift |
| | AUTOMOBIL- och MOTORTEKNIK |
| | Redaktör: NILS GUSTAFSSON |
| HÄFTE 5 | UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN | 20 MAJ 1939 |
INNEHÅLL: "Epa"-traktorer, av professor E. Hubendick. — Dieselmotorer för flygplan och deras
utvecklingsmöjligheter. — Insänt. — Notiser. -—- Litteratur.
"Epa"-traktorer.
Av professor E. HUBENDICK.
Årets riksdag har nyligen beviljat 14 000 kr. till en
provning av s. k. epatraktorer, vilken skall
utföras av Statens maskin- och
redskapsprovningsanstalter.
Vad är då en "epatraktor". Den är ett, i första
ögonkastet något löjeväckande, men, icke desto
mindre, högst betydelsefullt verktyg för jordbruket,
kanske särskilt det mindre. Landsbygdens avfolkning,
på grund av att dess bebyggare allt mer dragit sig
till städerna, har haft till följd, att jordbruket i
stigande utsträckning nödgats övergå till motordrift för
jordbearbetning, skörd m. m. Traktorn måste
komma till användning vid sidan av hästen eller som
ersättare för denna. Det är ej blott från städerna
hästen försvunnit och ersatts av motorvagnen. Även
landsbygdens hästbestånd har väsentligt minskat
genom lantbrukets motorisering. Anledningen härtill
är, att en man med hjälp av en traktor kan utföra
ett mångdubbelt arbete under en arbetsdag mot vad
en man med hjälp av ett hästspann förmår uträtta.
Med motorns hjälp kan således en gård skötas av
färre personer än utan motorn.
För det mindre jordbruket ha emellertid tidigare
traktorerna varit allt för dyra för att kunna
anskaffas. Visserligen ha företagsamma mekaniker
anskaffat traktorer och mot arvode utfört arbete åt
jordbrukarna. Men detta sätt att tillgodose det mindre
jordbrukets behov av mekanisk drivkraft har ej
allmänt slagit igenom. Skälet härtill är att icke alla
jordbrukare kunna få sina arbeten utförda vid den
tid som är lämpligast. En del av traktorägarens
kunder ha fått vänta till dess tidigare beställare fått sina
arbetsbehov fyllda. Denna väntan har många gånger
blivit ödesdiger för skörden. En billig, mindre
traktor för det mindre och medelstora jordbruket har
därför varit länge efterlängtad. Särskilt i Bergslagen
voro förhållandena svåra. Den ena ödegården
uppstod efter den andra, tills dessa kunde räknas i
månghundratal. En kvicktänkt och praktisk man
kom då på en god idé. Utrangerade bilar var en
skrotvara som började fylla marknaden. För 100 kr.
kunde man få en sådan utrangerad lastbil. Han
inköpte en sådan, skar av ramens bakre del, avkortade
kardanen, avlägsnade bakaxelfjädrarna och flyttade
fram bakhjulsaxeln, fig. 1, och erhöll på så sätt en
traktor som kostade honom kanske 300 kr. Då
körhastigheten ej behövde överstiga 20 km/h måste
vagnen köras på växel, varför dragkraften blev
betydande. Bränsleförbrukningen var visserligen stor
och bränslet dyrt. Men då den årliga drifttiden för en
traktor ofta ligger mellan 50 och 200 timmar betydde
detta ej så mycket. Huvudsaken var att
anskaffningskostnaden var obetydlig. I många fall har även
bensinen utbytts mot fotogen för driften genom
förvärmningsanordningar på förgasaresystemet. Då
fordonet ej heller längre kunde betraktas som bil,
bortföll besiktningstvång och fordonsskatt. Försöket
föll så väl ut att det fann omedelbar efterföljd. De
i svenskt lantbruk använda epatraktorerna torde för
närvarande kunna räknas i tusental. De ha, kan man
säga, i viss mån blivit räddningen för det svenska
lantbruket, i det att dessa lättanskaffliga
epatraktorer kunna användas som dragare för plogar, harvar,
kultivatorer, skördemaskiner osv., ävensom till
transport. Fig. 2 visar gödselutkörning med hjälp av
epatraktor, och fig. 3 och 4 visar en anordning närmast
avsedd att användas vid skörd för inkörning av foder
och säd. En del epatraktorer ha försetts med
remskiveanordning så att traktorn även kan användas
som lokomobil.
Såsom jämförelse kan anföras att det i fig. 5
återgivna fordonet bestående av en lantbrukstraktor med
släpvagn kostat mellan 7 000 och 8 000 kr., medan
fordonet enligt fig. 6 bestående av en epatraktor med
samma släpvagn kostat mellan 1 000 och 1 500 kr.
 |
| Fig. 1. Förvandling av bil till epatraktor. |
Den i fig. 2 återgivna epatraktorn, vilken f. n. är
under provning vid Ultuna, och som tillverkats av
A.-b. Biltraktor i Stockholm kostar omkring 2 200 kr.,
ett ovanligt högt pris, vilket i många fall torde vara
oöverkomligt för en mindre jordbrukare. Detta pris
beror därpå att traktorn är hopsatt av till stor del nya
forddelar. Så består t. e. motorn av uteslutande nya
delar. Den i fig 3, 4 och 6 återgivna epatraktorn,
tillverkad av godsägare G. Kenneday på Råbelöv, är
framställd av en utrangerad lastbil och har kostat
1 000 kr. Fig. 7 är en epatraktor framställd av en
utrangerad Dodge lastutomobil med omborrad och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 02:23:09 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1939am/0035.html
