Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Automobil-o< i Motorteknik
Fig. 30. FCH-hesselmanmotor sedd från bränslepumpsidan.
avplattning (2), mot vilken en styrklack (5), inlagd
i en urtagning (4) i ventilstyrningen (3) glider.
Styr-klacken fasthålles av en överskjuten hylla (6).
Ventil-styrningen fixeras i sådant låge, att den avsedda
luft-rotationen erhålles.
För igångsättning av kall motor insprutas i
inloppsröret en liten kvantitet bensin. Härför
finnes en liten bensinbehållare, startpump och
munstycke. Bensinbehållaren rymmer 2 liter, vilket
räcker för igångsättning 2 à 3 veckor. Startpumpen
är monterad på instrumentbrädan, så att vid
igångsättning kan göras ett eller ett par pumpslag för
hand, varvid bensinen i finfördelad form inkommer
i inloppsröret och blandar sig med närvarande luft.
Då motorn sedan drages runt av startmotorn insuges
bensinluftblandningen i cylindrarna och ger upphov
till de första tändningarna.
Maskinens tändanordning är magnetoelektrisk, med
vertikal magnetaxel, vilken är utväxlad på sådant
sätt att magnetaxeln går med motorns halva
varvtal.
Smörj- och kylsystem för denna motor äro
desamma som beskrivits för förgasaremotorn av FC-
typ-
Fig. 30 ger en bild av motorn. Längst ned till
vänster synes startmotorn och ovanför denna
bränslefiltret. Till höger om detta, överst, synes
inloppsröret med kontaktdosa för urkopplingsmagneten
och luftrenare. Därunder synes insprutningspumpen
med matarepumpen på framsidan. Till höger om
bränslepumpen synes magnettändapparaten med sina
kablar. En tydligare bild av insprutningspumpen
med motorpump och bränslefilter visar fig. 31.
Med maskinen ha genomförts omfattande
provningar vid maximibelastning med och utan
luftmätning, vägbelastning samt olika delbelastningar. Den
för proven använda maskinen var hårt sliten och icke
nyjusterad eller sotad före provningen. Motorn hade
sedan föregående sotning enligt uppgift gått omkring
350 tim., under vilken tid företagits
oljeutspädnings-prov med onormalt tidiga insprutningsvinklar, prov
med ökad ventillyfthöj d och med rusningsregulatorer.
Vid upptagning efter de prov för vilka här skall
redogöras visade sig motorn vara ganska sotig, varjämte
den hade tydliga repor i tre cylinderlopp. Vid
undersökning av bränslepumpen visade sig även denna
vara mycket sliten, vartill den arbetade mycket
ojämnt. Provningsresultaten kunna därför ej
förväntas vara några paradprov utan äro i stället att
betrakta som kontrollprov från en länge använd
maskin. På grund härav torde såväl effekten vara
lägre och bränsleförbrukningen högre än som skulle
varit fallet om maskinen befunnit sig i fullgott
tillstånd. Då tillgång ej fanns till någon bättre, inkörd
motor kunde nya provningar ej företagas. Å andra
sidan torde provningsresultat från en maskin i det
tillstånd som ovan skildrats vara av lika stort
intresse som från en fullgod motor. Intressantast
skulle givetvis varit om provningsresultat förelegat
från motorer i båda tillstånden, så att en jämförelse
kunnat göras.
I fig. 32 och 33 återgivas provserier vid
maximieffekt, i förra fallet utan och i senare med luftmätning.
Därav framgår att maskinens maximala
effekt erhålles vid 2 900 varv pr minut.
Den uppgår där, korrigerad för
lufttryck och luftfuktighet, till 85 hk. Den
observerade effekten ligger något
under och är, på grund av de vid proven
rådande olika atmosfäriska
förhållandena, något olika. Vid 3 200 varv
i
I
fi *
cqj?_aa
71/p cr/i.
7To/r /’g. max. eff
v /no*. e/F
\9C/Mh
£ff spec/e//ri/cA
y/o* vc>o/>e/<7s//7.
Fig. 31. Bränslepumpen på FCH-hesselmanmotor.
O SOO /OOO /SOO Stooo 9.SOO 3000 3SOO V//T7//7
Fig. 32. Provserie för FCH-hesselmanmotor.
85
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
