- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1939. Automobil- och motorteknik /
96

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

/te- ff?
sn e/7 / /77ec/e/fr
A p/77. Aty/c/77 s

2S.O

4t* Ö.<S 77.6 26.3 35./ 43,9 S2.7 67,5 7g2 79,o 673 96.6 /OS.V A/A

hA/

///ey/ !70/

A/o- £ff
77?e/7f /r/ec/e/Zr
A g/77- A(?/c/77x

V2.S6 8 6.7 /3.V 26.8 40.2 SJ.6 67.0 SO.O 93.6 7072 7?0,t> /30.O A/A.

3500 "/m/n

/oo AmA

Fig-. 56. ICarakteristika och individuella egenskaper hos Volvos FCH-hesselmaninotor.

anse som ekonomiskt arbetande vid den använda
vagnen. Särskilt är att observera, att
hesselman-motorn FCH ej blott använder ett pr liter billigare
bränsle utan även bränsleförbrukningen pr mil är
lägre, och detta i högre grad än som motsvarar
bränslenas olika sp. vikter. Effektreserven är emellertid
vid dessa vagnar relativt liten, särskilt
vid användning av FCH-motorn,
varför växling oftare blir erforderlig. De
huvudsakligen för lastvagn avsedda
maskinerna FA och FAH representera
vid sin användning även ekonomiskt
arbetande vagnar, varvid, liksom vid
föregående maskiner,
bränsleförbrukningen i liter pr mil är lägre för
hes-selmanmotorn än för förgasaremotorn,
och detta i en grad som är större än
som motsvaras av de olika sp.
vikterna. Effektreserven är riklig.

I fig. 54 och 56 är en ytterligare
sammanställning gjord över
maskinerna på ett sätt som tillåter ej blott
jämförelse av deras karakteristika utan
samtidigt de enskilda maskinernas
individuella egenskaper.

I ett axelsystem med varvtalet som
abskissa och eff. medeltrycket som
ordinata äro linjer för lika hästkrafttal
pr liter cylindervolym (hyperblar)
indragna. I detta plan kunna
maximieffekt- och vägeffektkurvor i hk pr
liter cylindervolym och däremot
svarande effektiva medeltryck inritas.
Vidare kunna kurvor för
bränsleförbrukning i g/hkh (heldragna) och i 1/mil
(streckade) inritas. Ritas de olika figu-

rerna i samma skala erhålles
en direkt jämförelse mellan
olika maskiner av olika art
och olika effekt. För att
samtidigt erhålla de individuella
maskinernas och vagnarnas
egenskaper kan parallellt med
abskissan inritas en skala för
körhastigheten i km/tim och
parallellt med ordinataxeln en
skala för momentet varjämte
de olika effekthyperblarna
kunna multipliceras med
motorns litertal, då de komma
att representera
motoreffekten, vilken sålunda kan
avläsas.

Det kan vara av intresse
att se något närmare på dessa
kurvor.

Fig. 54 visar, att
EC-mo-torn utvecklar maximalt nära
88 hk eller nära 24 hk pr liter
cylindervolym. Med den
använda vagnen kan uppnås en
maximal körhastighet på slät,
horisontal väg i vindstilla av
drygt 120 km/h. Lägsta
bränsleförbrukning är under
1,4 1 pr mil upp till 70 km/h
för att vid högre hastigheter stiga, så att den vid 120
km/h uppgår till 2,7 1/mil. Kurvan för maximal
effekt sammanfaller nära med
bränsleförbruknings-kurvan 3,0 1/mil, men denna maximaleffekt utnyttjas
endast vid acceleration och tagning av brantare
backar.

^//cy/. vo/

Fig. 57.

3000 Vm/n
SO Åm/A

Karakteristika och individuella egenskaper hos Volvos
FA-för-gasaremotor.

96

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:23:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1939am/0098.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free