Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
grund av svårigheten för den att tävla med de billigare
eldfasta mineralen kromit och magnesit.
Användningen som mattgöringsmedel grundas på
dess lättlöslighet i glas, en egenskap, som till stor del
beror på arten och mängden av andra beståndsdelar,
som finnas närvarande. I jämförelsevis små
kvantiteter kan den användas i glasindustrien för
förbättring av olika slags glas dels genom ökning av den
kemiska motståndskraften och dels genom ökning av
den mekaniska hållfastheten. För närvarande
användes stora kvantiteter av oxiden i Förenta Staterna som
mattgöringsmedel till emaljerade metallvaror, och den
bjuder stora möjligheter i samband med framställning
av fullkomligt nya typer av glas och porslin.
Zirkoniummetall betraktades för lång tid såsom
endast varande av vetenskapligt intresse. Nyligen
gjorda förbättringar av framställningsmetoderna ha
emellertid bidragit till att metallen kommit i
marknaden i kommersiella kvantiteter. Metalliskt zirkoniums
mest betydande egenskap är dess kemiska aktivitet,
vilken överstiger titans. Metallen kan erhållas i två
former, antingen som fint fördelat
zirkoniummetall-pulver eller som smidigt zirkonium (i tråd, skivor,
stavar etc.). Användningen av pulvret, som
marknadsföres i form av ett finkornigt svart pulver,
grundar sig på dess höga förbränningsvärme och dess
relativt låga antändningstemperatur. Det användes som
antändningsmedel för blixtljus och i
tändningsanord-ningar för ammunition. När det blandas med
oxiderande substanser såsom bariumnitrat eller
kalium-klorat, bildar det ett utmärkt rökfritt blixtljuspulver,
vilket påstås vara bättre än magnesiummetallpulver.
Smidigt zirkonium, framställt genom sönderdelning
av zirkonjod, prepareras i form av stavar, vilka lätt
kunna reduceras till tråd och skivor. Det användes
t. e. till flera vitala delar i elektronrör. Ett annat
användningssätt är till punktsvetsning av material
bestående av wolfram eller molybden. Smidig
zirkoniummetall är emellertid fortfarande relativt dyrbar, och
den framställes endast i liten skala.
Zirkonium användes i form av olika legeringar i
metallurgien som desoxidationsmedel och slaggbildare,
varvid dess stora frändskap med syre och kväve
kommer till full användning. Under senaste åren har
intresset även blivit större för dess användning till
legeringar, och detta har bidragit att vidmakthålla
efterfrågan på baddeleyit, då praktiskt taget alla
ferro-zirkoniumlegeringar framställas ur den naturliga
oxiden. Förutom dess användning i ferrolegeringar,
bildar zirkonium legeringar med ett stort antal andra
metaller, särskilt koppar, och en sådan legering,
innehållande 14—16 % zirkoniummetall, konkurrerar
allvarligt med liknande berylliumkopparlegeringar. Detta
användningssätt kommer troligen att undergå samma
starka utveckling som fallet har varit med det
besläktade elementet titan. K. R—s.
Litteratur
Limestones of Canada, part IV Ontario, by M. F.
Goudge, Department of mines and resources, Bureau of
mines, XII + 362 sidor, 46 sidor fotografier, 10
textfigurer samt 2 större kartor, Ottawa 1938, pris 75 cents.
Detta arbete skildrar en del av det stora geologiska
och bergstekniska undersökningsarbete, av de
kanadensiska kalkstensförekomsterna, som påbörjades redan 1925
och pågått hela tiden sedan dess. Därvid fastställdes de
olika kalkstenarnas kemiska sammansättning och
fysiska egenskaper, brytningsmetoder vid de olika
förekomsterna, stenens behandling till salufärdiga produkter,
olikheter vid fabrikation av kalk på olika platser samt
användningen av kalk och kalksten i olika industrier.
Undersökningen var sålunda lagd på en mycket bred
basis, och undersökningsarbetet har dels kostat mycket,
dels tagit lång tid, enär kalkstensförekomsterna inom
landet äro mycket talrika. Betydelsen av
kalkstensindustrien för landet framgår av det faktum att under 1935
bröts 5 500 000 ton inklusive marmor, och när denna sten
hade bearbetats till salufärdiga produkter såsom kalk,
cement, byggnadssten osv., hade den ett
försäljningsvärde av $ 12 000 (JOO. Högsta produktionen uppnåddes 1929,
då nära 13 000 000 ton bröts.
Ontario har enorma tillgångar av kalksten i närheten
av stora befolknings- och industricentra, och provinsen
intar nu den ledande platsen beträffande produktion av
kalksten och tillverkning av produkter därav inom hela
Kanada. År 1935 bröts 2 850 000 ton och vid den
maximala produktionen 1930 bröts 6 970 000 ton.
Yad typen beträffar finnas alla representerade från
nästan rena kalciumkarbonatet till rena dolomiten. Det
finns kalkstenar, som hålla mindre än 1 % främmande
substanser, under det att åter andra kunna hålla upp
till 50 "/o kiselsyre- och lerjordshaltiga material. Tiden
för bildningen går från prekambrisk till devonisk ålder.
Den största brytningen äger rum i ordovisisk, silurisk
och devonisk kalksten i provinsens södra och östra
delar. För varje år tycks användbarheten inom industrien
av kalksten och dess produkter öka. Härigenom ökas
samtidigt konsumtionen, och betydelsen av Ontarios
kalkstensförekomster kommer att växa med tiden.
Fotografier, kartor och figurer äro väl utförda.
E. R—s.
Metallnoteringar
Järnverksföreningens metallnoteringar den 21
december 1938.
1) Prima svenskt exporttackjärn .......... kr. 160: —
per engelskt ton om 1 016 kg fob exporthamn netto
per 30 dagar.
2) Billets, enkelvällda, över 0,45 kolhalt sv. kr. 335—385
3) Valstråd (prima lintrådskvalitet; ej
musikvalstråd), över 0,65 kolhalt ... „ „ 375—405
4) Valsat martinjärn, mjukt, grundpris „ „ 230—250
5) Valsat lancashirejärn, grundpris____ „ „ 360
Rubrikerna 2—5 avse ton om 1 000 kg fob exporthamn
netto 30 dagar.
Ferrolegeringar etc. Cif-noteringar äro utan tull.
† Ferrokrom 1 % Cd/d ........£ 37 1/2 £ 38
2 % Cd/d ........£ 36 1/2
2/4 % Cd/d ........£ 35 1/2
4/6 % Cd/d ........ £ 24
6/10 % Cd/d ........£ 23 1/4
Ferromangan export fob ....................nom.
(hemma) ...........£ 16 3/4 £ 17 1/4
* Ferromolybden 70/75 % Mo, C fri 5/—
Ferrofosfor 20/25 % cif £ 11 £ 12
‡ Ferrokisel basis 45 % cif ................£ 111/4
„ 75 % cif ................£ 161/2
* Ferrokoltitan 15/18 % Ti ................B d.
Ferrotitan 20/25 % ..............£ 80 £ 84
* Ferrowolfram 80/85 % ........... 4/8 nom.
* Ferrovanadin 35/60 % ......................14/—
§ Kiselmangan 65/75 % cif................£ 16 1/2
Spegeljärn 18/20 % d/d ....................£ 10 1/2
* Wolframpulver 98/99 % .......... 4/9% nom.
† Parti om 3 ton och däröver, under 2 ton f 2 1/4 extra.
* Per lb. Alla övriga per ton. ‡ Parti om 10 ton och
däröver. § Med 15 s. avdrag.
The Metal Bulletin den 23 december 1938.
8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
