Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Temp. "opt:
Teknisk Tidskrift
5000 6000 71100 SOOO 3000 KW
Fig. 5. Samband mellan ugnseffekt och tackjärnstemperatur.
möjligheter. Man kan genom att välja hög
ugnseffekt arbeta med slagger, som endast med svårighet
eller icke alls äro användbara vid lägre
temperaturer, och likaså utnyttjar man i hög grad slaggers
avsvavlande förmåga, vilken som bekant ökas med
stigande temperatur.
Å andra sidan belyses nackdelen av att arbeta med
alltför hög ugnseffekt. Ökas denna genom att man
ökar belastningen pr elektrod så ökas även
reaktionszonens storlek i och med att omröringskrafterna
ändras med kvadraten på strömstyrkan samt på grund
av att järntemperaturen stiger. Att öka effekten pr
elektrod och därmed tackjärnstemperaturen utöver
vad som motsvarar tillräckligt goda metallurgiska
förhållanden vore då en överloppsgärning, man finge
bara dragas med nackdelen av en onödig
övertemperatur och eventuellt för stora reaktionszoner. Det
bör övervägas hur man bäst undgår detta. En
möjlighet är, som förut framhållits, att vid
nyanläggningar öka antalet elektroder pr fas i stället för
effekter pr elektrod. En ändring av slaggens
sammansättning (ledningsförmåga) liksom möjligen en ändring
av elektrodernas höjdläge kan även tänkas bidraga
till ändrade temperaturförhållanden.
Tackjärnets kvalitet.
Frågan om elektro tack järnets kvalitet bör kanske
även beröras som hastigast. Man saknar ännu något
direkt mått på denna egenskap utöver vad den
konventionella kemiska analysen säger. Erfarenheterna
vid järnets användning äro enda användbara
måttstock, och det må då framhållas att Imatra
elektrotackjärn med garanterat max. 0,020 % P och 0,010 %
S med mycket gott resultat använts för olika
högkvalitativa ändamål. Elektrometall-hyttornas
elektrotackjärn har ju redan i årtionden väl hävdat sin
ställning som kvalitetstackjärn.
Jag har sökt ge en bild av vissa förhållanden vid
Imatraverkens Spigerverkugn, vilka äro av
principiell betydelse för kännedomen om denna ugnstyp och
dess möjligheter. Sammanfattningsvis kan sägas, att
erfarenheterna äro övervägande goda. Med ledning
av hittills gjorda erfarenheter har man i sin hand att
bygga tackjärnsugnar, som arbeta lugnt och jämnt,
ha stor reglerbarhet, lämna ett gott tackjärn och som,
under förutsättning av lämpligt avvägt kraftpris, ha
goda förutsättningar att finna ökad användning
inom järnhanteringen.
Världsmarknaden för
molybdenmalm.
Användningen av molybden för ståltillverkning har
oupphörligen stigit under de senaste ären. Härtill
medverka huvudsakligen tvenne faktorer, dels att
användningsmöjligheterna betydligt ökat, dels att
prisutvecklingen haft så lugnt förlopp. Under det att
priset på wolfram, som utgör en mycket viktig
närbesläktad faktor i stålindustrien, undergått
utomordentligt stora förändringar, vartill en del
spekulationsmoment medverkat, har priset på molybden varit
jämförelsevis stabilt. Wolframpriset steg på ett år
från ca 30 sh till ca 120 sh pr enhet W03, medan
molybdenpriset steg från 35 sh 1935 till ca 4 5 sh
19 3 8 och f. n. utgör ca 4 3—4 5 sh pr enhet MoS2.
Förutom det relativt billiga och stabila priset å
molybden, vilket såsom nyss framhållits i hög grad
befrämjat användningen av molybden, kommer det
förhållandet, att man numera kan använda molybden
för en mängd ändamål, där man tidigare måste
använda wolfram, och att man ofta kan göra det med
så stor fördel, att 1 kg molybden motsvarar 2 kg
wolfram. Man behöver sålunda använda i dessa fall
endast ca hälften så stor kvantitet molybden, som
man tidigare använt wolfram för att nå i båda fallen
jämnställda effekter.
I enlighet härmed har man också i Tyskland för att
spara wolframförbrukningen utfärdat en förordning,
att vid framställning av verktygsstål och en del andra
stålsorter skall molybden användas i stället för
hittills använd wolfram. Förbrukningen av
molybden har därför stigit i Tyskland avsevärt och så har
även varit fallet i Ryssland.
Den största molybdenmalmproducenten är den
amerikanska firman Climax, som även har stort inflytande
på ferromolybdentillverkningen i världen. Den
konvention, som därför finnes, behärskas av Climax.
Orsaken till denna Climax’ dominerande ställning pä
molybdenmarknaden är att den firman kontrollerar
råvarutillförseln och är den obetingat största såväl
producenten av molybdenmalm som ägare av
malmtillgångarna därav. Dessutom finnas dock även några
mycket starka och inflytelserika outsiders, som också
äga malmtillgångar.
Den näst Climax största producenten av
molybdenmalm var tills helt nyligen Anacondagruvorna, vilka
emellertid hade träffat överenskommelse om
samarbete med Climax. Nyligen dök emellertid ytterligare
en ny producent upp på
molybdenproduktionsmark-naden, nämligen Kennecot-gruvan. Dess produktion
disponeras av outsiders, åtminstone hittills.
Dessutom finnas en mexikansk producent utan större
betydelse och en marokansk av mindre betydelse —
dess hela produktion går till Frankrike ■— samt
mindre mängder australisk malm av ringa betydelse.
Alla dessa fyndigheter ligga utanför Europa.
I Europa finnes endast en molybdenmalmsproduktion
av betydelse, nämligen den vid Knabengruvorna i Norge.
Dess produktion hör ej till Climax utan är fullständigt
fri och obunden. Dess malm går dels till Sverige, dels
genom en outsider, som även disponerar en stor del av
Kennecotmalmen, även till andra länder.
Knaben-gruvornas tillverkning torde i viss mån kunna utökas
och kan därför i händelse svårigheter skulle inträffa
att hitföra utomeuropeisk molybdenmalm, bliva av
utomordentlig betydelse för Norge och Sverige.
Därjämte torde säkerligen England och Tyskland vid
dylik eventualitet söka säkerställa för sina behov
största möjliga del av produktionen vid Knabengruvorna.
Bror Orion.
14
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
