Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Litteratur
Comparative pulverized fuel boiler ön British
Columbia and Alberta coals and ön Ontario Lignite, av C. E.
Baltzeb och E. S. Maiioch. Department of Mines and
Resources Bureau of Mines, Canada. 154 sidor, 3 fig.
Pris 25 cents. Ottawa 1938.
Försöken voro omfattande. Deras huvudsakligaste
uppgift var att jämföra de olika bränslenas
egenskaper vid förbränning i pulveriserad form samt att
fastställa deras användbarhet vid ånggenerering. Vid
varje försök fastställdes: 1) den viktsmängd ånga,
som genereras pr viktsenhet bränsle, som brännes
under så enhetliga förhållande som möjligt, 2) bränslets
förbränningsegenskaper, den grad av uppmärksamhet
och arbete, som var nödvändigt för dess användning,
och dess allmänna lämplighet för ånggenerering
såsom graden av slaggbildning, svårigheten vid
avlägsnandet av avfall och av rök etc. Särskilda
ansträngningar gjordes för erhållandet av data beträffande
lämplighet för krossning och den kraft, som erfordras
därför, askans egenskaper samt
ånggenereringskapa-citeten hos varje bränsle, när det provats i samma
apparater och under likartade förhållanden.
Med avseende på den utrustning, med vilken dessa
försök utfördes, kunna följande fakta nämnas.
1) För att även bränntorv och låghaltigt brunkol
skulle kunna förbrännas vid normal drift, hade den
kvarn, i vilken bränslena pulveriserades, en kapacitet,
som i hög grad översteg den som erfordras för vilket
stenkol som helst. Olyckligtvis medförde dessa några
icke önskvärda egenskaper i proven, som förorsakades
av de mera högvärdiga bränslena, men då utrustningen
var avsedd för alla klasser och grader av bränslen,
ansågo konstruktörerna att en överdimensionerad
kvarn skulle användas.
2) Förbränningsrummet hade en volym, som var
överdrivet stor för den använda ångpannan vid
jämförelse med förhållandena i större kommersiella
anläggningar. Detta berodde på begränsningar
beträffande konstruktionsmöjligheterna för en så liten
anläggning, och detta resulterade i att mycket små
värmemängder frigjordes pr volymenhet av
förbränningsrummet i synnerhet vid ångbildningshastigheter
under det normala. Största delen av försöken
utfördes därför vid normala förhållanden eller däröver för
att göra värmebildningen mera jämförlig med
förhållandena i praktisk drift.
3) Ångpannans verkningsgrad var något lägre än
vad som skulle erhållits med en större enhet;
begränsningar i försöksarrangemangen uteslöto även
operationer vid de högsta effekter, som kunde ha uppnåtts.
Försöken avsågo ju ej höga effekter hos anläggningen,
då det huvudsakligen var bränslena som prövades och
ej utrustningen.
I en serie tabeller visas de erhållna resultaten.
Samtliga undersökta kol och ävensom brunkolet från
Ontario lämpade sig i pulveriserad form som bränsle
vid ångpannedrift. Brunkolet var svårare och
kostsammare att pulverisera och mindre viktsenhet ånga
bildades pr viktsenhet brunkol än vad förhållandet
var beträffande normala ångkol. E. R—s.
The Canadian mineral industry in 1936, Department
of Mines and Resources, Bureau of Mines, 78 sidor,
Ottawa 1937, pris 25 cents.
Redogörelse för produktion av metaller, malmer och
andra mineral i Kanada under år 1936.
Vad produktionen av metaller beträffar kunna följan-
de anmärkningsvärda iakttagelser göras. Sedan 1923 har
kopparproduktionen starkt ökat med undantag för en
• mindre tillbakagång åren 1931—1933 till 1936. Under
det att produktionen år 1923 utgjorde något över 20 000
short tons, hade den 1936 stigit till 210 500 short tons
eller 10 gånger. Då världsproduktionen 1936 i runt tal
utgjorde 1 800 000 short tons, bidrog således Kanada med
12 % av hela världsproduktionen. Vad beträffar guld
liar produktionen av denna metall stegrats oavbrutet från
1918 med undantag för en mindre stagnation 1932—1934
till 1936. Från en produktion av 23 500 kg år 1918 nådde
man upp till 116 500 kg år 1936. Även blyproduktionen
började stiga 1920. Denna metall träffades emellertid av
ett starkare bakslag mellan åren 1928—1933, men
därefter har produktionen stegrats till 1936, då den uppgick
till 191 400 short tons eller 11 % av världsproduktionen,
som detta år uppgick till 1 688 800 short tons.
Nickelproduktionen nådde även år 1936 en toppunkt med 84 870
short tons. Sedan år 1934 har Kanada varit den
främsta platinaproducenten i världen, och år 1936
framställdes 4 092 kg platina. Även radium började utvinnas och
visade sig under 1936 mycket lovande. Slutligen må
omnämnas att zinkproduktionen med 166 900 short tons år
1936 utgjorde en toppunkt dittills. Detta år var
Kanadas bidrag till världsproduktionen av denna metall något
över 10 %.
Av icke metalliska mineral må omnämnas asbest och
kalksten, som inta de förnämsta platserna.
E. R—s.
Metallnoteringar
Järnverksföreningens metall noteringar den 27
januari 1939.
1) Prima svenskt exporttackjärn .......... kr. 160: —
per engelskt ton om 1 016 kg fob exporthamn netto
per 30 dagar.
2) Billets, enkelvällda, över 0,45 kolhalt sv. kr. 335—385
3) Valstråd (prima lintrådskvalitet; ej
musikvalstråd), över 0,65 kolhalt ... „ „ 375—405
4) Valsat martinjärn, mjukt, grundpris „ „ 230—250
5) Valsat lancashirejärn, grundpris.... „ „ 360
Rubrikerna 2—5 avse ton om 1 000 kg fob exporthamn
netto 30 dagar.
Ferrolegeringar etc. Cif-noteringar äro utan tull.
† Ferrokrom 1 % C d/d ................£ 371/2
2 % Cd/d ................£ 361/2
2/4 % Cd/d ................£ 351/2
4/6 % Cd/d ................£ 231/2
6/10 % Cd/d ................£ 23
Ferromangan export fob ....................nom.
(hemma) ...........£ 16 3/4 £ 17 1/4
* Ferromolybden 70/75 % Mo, C fri 4/9
Ferrofosfor 20/25 % eif £ 11 £ 12
‡ Ferrokisel basis 45 % cif ................£ 111/4
„ 75 % cif ................£ 161/2
* Ferrokoltitan 15/18 % Ti ................5 d.
Ferrotitan 20/25 % ..............£ 80 £ 84
* Ferrowolfram 80/85 % ......................4/8 nom.
* Ferrovanadin 35/60 % ......................14/—
§ Kiselmangan 65/75 % cif ................£ 16 1/2
Spegeljärn 18/20 % d/d ....................£ 9 7/8
* Wolframpulver 98/99 % .......... 4/9% nom.
† Parti om 3 ton och däröver, under 2 ton £ 2 1/4 extra.
* Per Ib. Alla övriga per ton. ‡ Parti om 10 ton och
däröver. § Med 15 s. avdrag.
The Metal Bulletin den 31 januari 1939.
16
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
