Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Fig. 2. Traverskran över blocklager.
förekommer ovan densamma och då i form av berg,
ja t. o. m. fjäll. På fig. 3, 4 och 5 kan man få en
liten föreställning om i vilka oerhörda mängder
marmorn förekommer. Fig. 5 visar en klippformation,
vilken sågats mitt itu med linsåg. För jämförelse
kan nämnas, att det är en ledningsstolpe, som synes
på marmorklippans högra sida.
All brytning utföres här genom linsågning, varvid
de mäktiga pallarna uppdelas genom vertikala skär.
Allt efter som blocken behövas, utbrytas desamma
genom ytterligare inläggning av horisontala och
vertikala sågskär. På fig. 6, 7 och 8 synas olika partier
av berget, där brytning med linsåg ägt rum eller
pågår. i ■-■ |
För att kunna utföra sågningen utan några öppna
sidor i berget, eller åtminstone endast en sida öppen,
användes en speciell patenterad apparat, vilken jag
skisserat på fig. 8.
Först borras med en diamantborr eller stålborr ett
hål ca 100 mm i diameter rakt ned i berget till det
djup man önskar såga. Dylika hål borras med en
hastighet av ungefär 1 m per timme. I detta hål
nedföres ett rör, i vars nedre ände ett tunt linhjul är
fästat. Detta hjul nedmatas i den inån linan äter
Fig. 3. Vy över marmorbrott.
sig ned i berget. Sedan nedsågningen är färdig på
detta ställe, borras ett nytt hål, och ett nytt skär
göres på lämpligt avstånd från det föregående. På
så sätt uppdelas hela pallen i lämpligt stora block,
vilka sedan brytas ut efter hand. Ett dylikt
förfaringssätt förutsätter, att berget är absolut felfritt,
utan sprickor och slag. Att i Sverige tillämpa en
dylik metod skulle vara oekonomiskt, då
marmor-fyndigheterna här innehålla slag och stick i för stor
utsträckning. Man måste därför lägga brytningen
här så, att slagen utnyttjas som begränsning av
blocken.
Innan jag övergår att beskriva de
marmorföräd-lingsfabriker jag studerat i Italien, vill jag säga några
ord om de travertinbrott jag besökt, dels i Alviano i
närheten av Orvieto samt dels i Kapolano mellan
Orvieto och Siena.
Travertin är en gulvit kalksten med karakteristiska
håligheter, som giva strukturen en viss likhet med
kork. Denna sten användes redan för flera tusen år
sedan som byggnadsmaterial till en del av de
mäktiga byggnadsverk, om vilka Italiens otaliga ruiner
från romarrikets storhetstid ännu bära vittne.
Travertinen förekommer på analogt sätt som den
Fig. 4. Marmorbrott med utsågade block. Fig. 5. Itusågat klipparti. Fig. G. Parti av med linsåg bearbetad
bergvägg.
18
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
