Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bergsv etenskap
Fig. 9. Travertin vid Cera di Rapolano.
Fig. 11. Annan vy från samma ställe.
ett kilspår inhugges i berget på det ställe och utefter
den linje, där pallen önskas itudelad. Ett dylikt
kilspår, för horisontell delning av berget, synes i
fonden på fig. 11. I det upphuggna kilspåret nedslås
sedan lämpligt antal järnkilar. Genom att
traver-tinen är relativt spröd spricker densamma mycket lätt
utefter kilsömmen. Fig. 12 visar ett dylikt kilspår,
sedan det löskilade blocket borttagits; på fig. 13 har
jag skisserat, huru ett sådant brytningssätt tillgår.
Sedan blocken utbrutits, tuktas de med en
mejsel-slägga, se fig. 14 och 15. Utseendet på en genom
detta sätt tuktad yta synes på fig. 10.
Fig. 12. Kilspår i block.
Fig. 13. Skiss av kilspår.
Mejselslägga.
Fig. 7. Linsågat parti av marmorbrott.
Fig. 8. Linsåg för sågning då
öppna sidor 1 berget ej finnas.
Fig. 15.
Fig. 10. Annat parti från travertinlagren vid Cera di
Rapolano.
svenska kalkstenen men i tjockare lager, vilket
framgår av fig. 9—10, tagna vid Societa
Anonyma Scalpellinis stora travertinverk i Cera di
Rapolano. Brytningen utföres i största utsträckning
med linsågar, men man kan även få se ett annat
system tillämpas, nämligen kilning, vilket är fallet
vid travertinbrotten i Alviano. Detta tillgår så, att
19
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
