- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1939. Bergsvetenskap /
20

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

Fig. 16. Lastblock
vid Rapolano.

Fig. 14. Tuktning med mejselslägga.

Fig. 17. Såghus i Alviano.

I Rapolano användes för lastning av blocken på
blockvagnarna ett 20 tons lyftblock, vilket är
upphängt på en I-balk, vilande på två stolpar.
Anordningen, vilken synes på fig. 16, ersätter här en
tra-verskran framför ramsågarna. Ett sådant lyftblock
är lämpligt, endast då två eller högst 3 sågar
användas.

Slutligen kan jag visa såghus för två sågar i
Alviano, fig. 17. På denna fig. synes på såghusets
vänstra sida det i Italien överallt använda
vattenupp-fordringshjulet, till vilket jag längre fram får tillfälle
att återkomma.

Beträffande arbetspriser m. m. vid de italienska
marmorbrotten kan jag lämna följande uppgifter:

Brytning på ackord betalas med 130—-150 lire per
in3 med 20 % förhöjning för bestämda mått.
Arbetsförtjänsten är 18—20 lire per dag och arbetstiden

40 timmar i veckan, 7 timmar alla dagar utom
lördagar, då arbetstiden är 5 timmar.
Månadsförtjänsten för en marmorbrytare uppgår således till ca
500 lire. (Forts.)

Arbetsstudier vid gruvor.

Av ingenjör H. ERIKSSON, Boliden.

Arbetsstudier såsom medel att förbättra och
förbilliga produktionen ha fått allt större användning
inom industrien. Sin största utbredning ha de fått
inom den mekaniska industrien, där de i vårt land
först kommo i bruk. Under senare år ha allt flera
industrier börjat använda detta hjälpmedel vid
rationalisering och ackordssättning. Det kan synas
märkligt, att vår äldsta industri, gruvindustrien, som i
storlek och karaktär tidigast skilde sig från
hantverket, först på de allra senaste åren börjat begagna sig
av arbetsstudier. Skälet till att arbetsstudier här ej
skulle kunna uträtta så mycket, har man ansett ligga
i arbetets egenart och svårigheten att i större
utsträckning använda mekaniska hjälpmedel samt
ibland också tron på "att det är bra som det är". Att
mycket kan grunda sig på missuppfattning av
arbetsstadiernas innebörd visar ett uttalande av
gruvingenjören vid en av våra äldsta gruvor, som vid ett sam-

20

tal om arbetsstudier yttrade: "Ja, här ha vi inte tid
med några arbetsstudier, utan för oss gäller det att
få upp så mycket malm som möjligt".

De som någon tid sysslat med arbetsstudier förstå,
att varje arbete kan förbättras, och att just vid s. k.
trånga sektioner kan en detaljerad tidsstudie visa upp
dolda möjligheter av stor betydelse. Vid allt
industriellt arbete vill man framförallt få svar på frågan,
hur lång tid ett arbete tar och hur det lämpligen bör
utföras. Vid ett arbetsstudium gäller det, att först
besvara den senare frågan, att undersöka alla
faktorer, som ha med arbetet att göra såsom arbetsplats,
maskiner, verktyg och skyddsanordningar. Det gäller
att undervisa arbetaren, göra arbetet lättare,
bekvämare och intressantare eller kort och gott att
åstadkomma så gynnsamma arbetsförhållanden som
möjligt.

Då man i en gruva ytterst sällan kan studera mer

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:22:34 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1939b/0022.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free