Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
ning av blyproduktionen skulle vara nödvändig för
producenterna.
Man måste skilja på tre stora grupper i denna
fråga: 1) Förenta staterna, vilka som nämnts ej ha
något intresse för en inskränkning, med undantag av
de sammanslutningar, som ha icke amerikanska
intressen, 2) de länder, vilka liksom Tyskland, Italien, Japan
och Ryssland ej äro självförsörjande beträffande bly,
fastän de spela en viss roll i produktionshänseende
och ävenledes av denna orsak ej äro intresserade av en
internationell överenskommelse och 3) engelska
imperiets länder. I dessa länder torde förefinnas ett
intresse för en strypning av blyproduktionen. Detta
åskådliggöres även i efterföljande tabell 2, vilken
utvisar, att blysligsproduktionens metallhalt i den eng-
Talell 2.
[-Blysligs-produktion-]
{+Blysligs- produktion+} (ßlyinneh&ll) Hyttprod uktion Förbrukning
1927 1637 1927 1937 1927 1937
1000 t 1000 t 1000 t 1000 t 1000 t 1 000 t
Storbritannien 16,6 26,8 6,1 12.1 279.2 346.9
Kanada ..... 141,3 186.5 135,6 137,4 27,2 21,0
Australien .. 203,6 250,0 167.6 228,8 19,6 25,0
Jugoslavien .. 11,5 70,9 10,7 4,0 — —
Nord-Rhodesia 6,0 0,6 6.0 0,6 — —
Burma ...... 74.9 83,6 67,0 78,0 8,3 0,5
453,9 618,4 393,0 511,8 334,3 393,4
elska intressesfärens länder betydligt ökat från 1927
till 19 37 och att samtidigt även hyttproduktionen
haft en motsvarande ökning, under det att
konsumtionsökning varit mycket obetydlig.
Med stöd av sist tillgängliga siffror över
världs-blyproduktionen och med hänsyn till produktionen i de
länder, vilka ej ha något intresse för internationella
överenskommelser, kan i bästa fall räknas med att
mellan 50 till 60 % av världsblyproduktionen
kontrolleras av restriktionsvännerna. Härvid har inte ens
den beträffande bly viktiga produktionen ur blyskrot
tagits med i beräkningen. I alla fall skulle, förutsatt
att det även idag förefinnes allvarlig avsikt att
vidtaga en produktionsinskränkning, producenterna
genom måttliga prisanspråk givas möjlighet till ett
visst inflytande på marknaden även vid denna
fördelning. I de sparsamma meddelanden, som hittills
offentliggjorts beträffande den avsiktliga
blymark-nadskontrollen, var det tal om priser mellan 16 till
20 £ pr ton, vilket man förvisso icke kan anse vara
för högt. Som exempel meddelas, att
genomsnittspriset för bly 1929 var 23 £ 4 sh 10 d, under
depressionsåren till 1934 sjönk detsamma till 10 £ 18 sh 8 d, och
1937 uppnåddes åter ett genomsnittspris av 23 £ 6 sh
6 d. Den sista stegringen var möjlig endast på grund
av haussen våren 1937, som skapade liknande
marknadsbetingelser som 1929.
Sedan förhandlingarnas början har emellertid det
världspolitiska läget överlag skärpts, vilket gör det
tvivelaktigt, huruvida med hänsyn till de synbarligen
för lång tid framåt starka rustningsbehoven
överhuvudtaget en inskränkning av produktionen är lämplig
så mycket mer som blypriserna under sista tiden visat
tendens att åter stiga och metallmarknadernas läge
är fast. E. R—s.
Sierra Leones malmproduktion år 1937. Detta år
medförde åter en rekordproduktion av järnmalm från
Marampa-gruvorna. Man fortsatte arbetet med
uppförandet av en anrikningsanläggning vid Marampa och
utvidgandet av lastnings- och skrädningsutrustningen
vid Pepel. Av stor betydelse detta år var det ingångna
Tonkolili-avtalet mellan regeringen och Sierra Leone
Development Company för utvecklingen och
exploaterandet av de vidsträckta järnmalmsfyndigheterna i
Tonkolili-området. Exporten av järnmalm uppgick
1937 till 633 985 ton.
Försöksskeppningar av 7,9 ton kromit ha gjorts.
Malmens kromhalt är emellertid låg och olämplig för
användning i ferrokrom och kemiska industrier.
Vanliga anrikningsmetoder ha hittills ej lämnat en
tillfredsställande produkt, men det är möjligt att en
marknad kan finnas för materialet inom industrien
för eldfasta material.
E. R—s.
Metallnoteringar
Järnverksföreningens metallnoteringar den 23 maj
1939.
1) Prima svenskt exporttackjärn .......... kr. 160: —
per engelskt ton om 1016 kg fob exporthamn netto
per 30 dagar.
2) Billets, enkelvällda, över 0,45 kolhalt sv. kr. 335—385
3) Valstråd (prima lintrådskvalitet; ej
musikvalstråd), över 0,65 kolhalt ... „ „ 375—405
4) Valsat martinjärn, mjukt, grundpris „ „ 230—250
5) Valsat lancashirejärn, grundpris...... „ 360
Rubrikerna 2—5 avse ton om 1 000 kg fob exporthamn
netto 30 dagar.
Ferrolegeringar etc. Cif-noteringar äro utan tull.
Ferrokrom 1 % C d/d ................£ 36
2 % Cd/d ................£ 35
2/4 % Cd/d ................£ 34
4/6 % Cd/d ................£ 221/2
6/10 % Cd/d ................£ 22
Ferromangan export fob ....................nom.
(hemma) ........... £ 16 3/4 £ 17 1/4
Ferromolybden 70/75 % Mo, C fri 4/10
Ferrofosfor 20/25 % cif £ 11 £ 12
Ferrokisel basis 45 % cif ................£ 111/4
„ 75 % cif ................£ 161/2
Ferrokoltitan 15/18 % Ti ................5 d.
Ferrotitan 20/25 % ..............£ 80 £ 84
Ferrowolfram 80/85 % ........... 4/8 nom.
Ferrovanadin 35/60 % ......................14/—
Kiselmangan 65/75 % cif ................£ 16 1/2
Spegeljärn 18/20 % d/d ....................£ 9 7/8
Wolframpulver 98/99 % .......... 4/9V2 nom.
† Parti om 3 ton och däröver, under 2 ton £ 2 1/4 extra.
Per Ib. Alla övriga per ton. ‡ Parti om 10 ton och
där-ver. § Med 15 s. avdrag.
The Metal Bulletin den 26 maj 1939.
48
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
