Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
Tysklands malm- och metallhan del m ed
Sydosteuropa år 1938.
I kampen om Balkanmarknaderna, varvid framför allt
Frankrike och England äro Tysklands skarpaste
konkurrenter, har dock Tyskland i de flesta fall utgått som
segrare, emedan det hade något att erbjuda, som de
övriga konkurrenterna inte, eller åtminstone ej i samma
utsträckning, kunde lägga i vågskålen, nämligen
förmågan att kunna mottaga produkterna från den stora
marknaden för närings-, njutningsmedel och råmaterial
för allehanda industrier, som existerar i dessa länder.
Just de artiklar, som Balkanstaterna kunna erbjuda, röna
en stor och alltjämt stigande efterfrågan i Tyskland.
England däremot måste taga hänsyn till sina kolonier,
vilka producera en mångfald varor av samma slag som
Balkanstaterna, och kolonierna vilja naturligtvis helst
få avsättning för sina produkter på den engelska
marknaden. Även Frankrike måste för det första gynna sina
kolonier, och för det andra är den franska industrien på
långt när icke så omfångsrik som den tyska och har
därmed i motsvarande grad mindre förmåga att
konsumera råämnen från Balkanstaterna. Frankrike och
England kunna därför huvudsakligen endast göra
krediterbjudande för att jämna vägen för sina varor på
Balkanmarknaderna. Men naturligtvis äro sådana
krediter, som ej grundas på och så småningom amorteras
på ett ömsesidigt varuutbyte mellan de ifrågavarande
länderna, endast möjliga i begränsad utsträckning och
därtill ofta nog endast av politiska grunder.
Balkan-staternas växande nationalmedvetande såras oftast just
av det sistnämnda förhållandet. Endast Tyskland och
Italien äro i stånd att erbjuda Balkanstaterna ett sunt
varuutbyte efter principen: jag köper av dig, om du
köper av mig. Beträffande Tyskland tillkommer även
att den stabiliserade och stora sysselsättningen inom
industrien, som står i krass motsats till de skarpa
konjunkturväxlingarna i USA och Västeuropa, ständigt
garanterar en stor konsumtion på den tyska
råvarumark-naden.
Ett synnerligen intressant kapitel utgör nu
utvecklingen av den tyska malm-, metall- och metallvaruhandeln
med Balkanstaterna. Vid denna handel lämna
Sydosteuropas länder i delvis tilltagande omfattning malm och
i mindre omfattning även råmetall, under det att de å
andra sidan bl. a. även importera tyska metallvaror,
halvfabrikat och färdigvaror. Dr Funk har ju vid sin
balkanresa hösten 1938 vid flera olika tillfällen
framskaffat möjligheter för ett ytterligare utbyte med
Balkan-länderna. Som resultat av denna resa har nu emellertid
den stora varukrediten med Turkiet belöpande sig till
150 mill. RM också givit upphov till ett nytt avtal med
Jugoslavien. För att emellertid speciellt återkomma till
den tyska metallindustriens intressen i Sydosteuropa, så
kan man säga, att den där märkbara, mycket hastiga
stegringen av malmutvinningen till viss del
överhuvudtaget först blev möjlig genom den stora och genom avtal
säkrade konsumtionen hos den tyska marknaden. På
grund av Tysklands knappa valutatillgångar måste
naturligtvis dessa stater för utjämnande av sina betydande
malm- och råmetalleveranser till Tyskland nu även
mottaga mer industriprodukter av alla slag från den tyska
industrien, däribland naturligtvis även i ökad
utsträckning metallvaror. Till följd härav ha de
sydosteuropeiska staterna på sista tiden blivit av den största
betydelse för såväl Tysklands import- som exportekonomi.
Detta är det faktum, som gör det nödvändigt att alla
företag, som här börja förberedas och planeras, måste
skötas med särskild omsorg. I detta sammanhang in-
tresserar sig den tyska metallekonomien i första hand
för de förvandlingar i Balkanländerna, som framkallas
genom den därstädes igång befintliga industriens
förändring både beträffande ifrågavarande lands ställning
som leverantör till den tyska marknaden och som
konsument av tyska halv. och färdigprodukter.
1. Ungern.
Vad nu beträffar de enskilda länderna, så har under
sista tiden Ungern blivit en av huvudleverantörerna för
bauxit och täcker därmed till hälften på lämpligt sätt
det starkt stigande råvarubehovet hos den betydligt
utvidgade tyska aluminiumindustrien.
Import från XJngern (jan.—sept.).
1938 1937 1936
Bauxit ............. (ton) 292 708 260 693 188 597
.........(1 000 RM) 5 296 4 582 3 749
Å andra sidan har naturligtvis överhuvudtaget först
den tyska konsumtionen möjliggjort den stora stegringen
av den ungerska bauxitproduktionen. Höjdpunkten för
den ungerska bauxituppfordringen tycks därvid ännu
icke på långt när ha uppnåtts, då alltjämt nya
fyndigheter påträffas, t. e. vid Tunvohegy med en tillgång av
omkr. 30 mill. ton och vid Csengohegy med tillgångar
av ända upp till 130—150 mill. ton brytvärd bauxit. I
framtiden kommer emellertid troligtvis en större del av
deri uppfordrade bauxiten att användas som råvaror för
den under utveckling befintliga inhemska
aluminiumindustrien. Sålunda har "die Ungarische Allgemeine
Kohlen Bergwerks AB" beslutat sig för att upprätta
ännu en stor ungersk aluminiumfabrik i Tatabànya.
Export av metallvaror till XJngern (jan.-—sept.).
1938 1937 1936
Stänger, bleck och trådar av
koppar ....... .......... (ton) 130 101 130
(1 000 RM) 148 144 119
Stänger, bleck och trådar av
aluminium , .......... (ton) 93 6,7 9
(1 000 RM) 165 28 37
Stänger, bleck och trådar av
övriga oädla metaller (ton) 34 38 29
(1 000 RM) 188 205 166
Varor av koppar och kopparlege-
ringar ....... .......... (ton) 50 64 60
(1 000 RM) 471 490 518
övriga varor àv oädla metaller
(ton) 43 32 31
(1 000 RM) 267’ 183 249
Som konsument av tyska metallhalvfabrikat och
-färdigvaror spelar Ungern redan en betydande roll.
Framför allt kunde Tyskland i betydande grad öka sina
leveranser av aluminiumhalvfabrikat till detta land. Även
koppar var intill senare tid från ungerskt håll föremål
för efterfrågan, varefter utan tvivel efterfrågan på
färdigvaror av koppar snarare börjar avtaga.
2. Jugoslavien.
Malm- och metallimporten frän Jugoslavien (jan.—sept.).
1938 1937 1936
Blymalm ........... (ton) 29 072 19 328 16 477
.......(1 000 RM) 3 923 4 271 2 441
52
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
