Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Även Rumänien exporterade hittills knappast någon
metallmalm och innehar därför ej heller någon
nämnvärd leverantörställning för denna varugrupp på den
tyska marknaden. Som konsument av tyska metallvaror
är landet emellertid redan nu av stor betydelse och har
under senaste tiden erhållit alltmer stigande betydelse,
vilket ovanstående sifferöversikt tydligt utvisar.
Beträffande kopparmalm uppfordrade Rumänien under
föregående år endast 1100 ton mot 1 600 ton år 1936. Vad
bly- och zinkmalm beträffar utgjorde produktionen
däremot 46 000 ton eller lika mycket som år 1936, och i
bauxit ungefär 11 000 ton pr år. Av största betydelse
är landets guld- och silverutvinning, som medförde en
brytning av 657 000 ton råmalm föregående år mot endast
630 000 ton år 1936. Det ur denna malm utvunna guldet
tillfördes alltsammans den rumänska statsbanken.
Landets stora bauxitförekomster, som uppskattas till ca 12
milliarder ton, brytes f. n. icke alls. Den rumänska
pressen gör emellertid stor propaganda för ett
återupptagande av uppfordringen resp. för upprättandet av en
inhemsk aluminiumindustri.
5. Grekland.
Importen från Grekland (jan.—sept.).
1938 1937 1936
Nickelmalm ........... (ton) 7 863 11 440 5 283
(1 000 RM) 397 516 185
Bauxit ................ (ton) 84 796 54 296 29 100
(1 000 RM) 1 529 894 382
Grekland har under senare år utvecklats till en
mycket betydande bauxitleverantör för den tyska
aluminiumindustrien, under det att leveranserna av nickelmalm,
som undergått en mycket häftig stegring till 1937, gått
avsevärt tillbaka på senaste tiden.
Export av metallvaror till Grekland (jan.—sept.).
Export av ynetallvaror till Turkiet (jan.—okt.).
1938 1937 1936
Stänger, bleck och trådar av
koppar ..... 1 392 765 1 374
(1 000 RM) 1 362 759 993
Stänger, bleck och trådar av
aluminium ......... (ton) 150 214 119
(1 000 RM) 309 402 229
Stänger, bleck och trådar av
övriga oädla metaller (ton) 391 436 175
(1 000 RM) 114 194 60
Varor av koppar och koppar-
legeringar . . ......... (ton) 176 212 209
(1 000 RM) 660 856 624
övriga varor av oädla me-
taller ...... ......... (ton) 33 51 25
(1 000 RM) 226 131 81
För tyska metallvaror var behovet på den grekiska
marknaden under de första nio månaderna av år 1938
i likhet med motsvarande tid föregående år föga
tillfredsställande. Tyskland kunde nämligen blott avsätta
halvfabrikat av koppar där i någon större omfattning,
under det att exporten av alla övriga metallvaror till
Grekland hade rönt större eller mindre tillbakagång.
6. Turkiet.
Malmimporten från Turkiet (jan.—sept.).
1938 1937 1936
Krommalm........ (ton) 30 698 53 500 43 200
(1 000 RM) 1 637 2 722 1 936
Krommalmsimporten från Turkiet, som stigit så
snabbt till 1937, rönte 1938 först en tillbakagång, så att
Turkiets betydelse för den tyska krommalmsmarknaden
gick tillbaka till förmån för andra konsumtionsländer.
1938 1937 1986
Stänger, bleck och trådar av
koppar ..... ......... (ton) 1 738 1 302 1759
(1 000 RM) 1 605 1306 1 237
Stänger, bleck och trådar av
aluminium ......... (ton) 99 46 278
(1 000 RM) 243 124 74
Stänger, bleck och trådar av
övriga oädla metaller (ton) 865 528 694
(1 000 RM) 260 233 207
Varor av koppar och koppar-
legeringar , . ......... (ton) 211 210 247
(1 000 RM) 947 1 023 728
övriga varor av oädla me-
taller ....... ......... (ton) 144 92 51
(1 000 RM) 309 330 94
Behovet på den turkiska marknaden för tyska
metallvaror gjorde sig däremot lika starkt gällande under
1938. Tyskland kunde i alla fall avsätta betydligt mer
metallvaror av alla slag i detta land än under samma
tidsperiod år 1937.
I stort sett kan man alltså säga, att Sydosteuropa
under senare tid blivit av avsevärt större betydelse än
förut när det gäller såväl leveranser till som även inköp
från den tyska metallindustrien även om ständiga
förändringar och svängningar vad beträffar detaljer ägt
rum.
Det synes därför ej oberättigat att hoppas att denna
gynnsamma utveckling kommer att fortsätta, stödd på
bestående eller nya kredit- och handelsavtal. Av denna
utveckling framgår med all tydlighet att den i dessa
länder just under de sista åren särskilt uppammade
industrialiseringen på alla områden helt och hållet rörde
sig i sunda banor och på fast mark samt ej minskade
Tysklands betydelse som handelspartner, utan tvärtom
ökade den ännu mer. Man får vidare ur detta sunda
varuutbyte mellan Sydosteuropa och Tyskland sluta sig
till att inga "silverkulor", antingen de nu komma från
den andra sidan Engelska kanalen eller från denna sida,
i längden förmå störa organiska ekonomiska
förhållanden, som äro geopolitiskt betingade.
(Metall und Erz, häfte 1, 1939, sid. 19—22.)
E. R—s.
Notiser
Om kalcinering av kalksten, dolomit och magnesit.
John E. Conley (Am. Inst. Min. Met. Eng. Tech. Pub.,
No. 1037; Mining Tech., 3 [2] 15 pp. 1939) har utfört
en ingående undersökning av villkoren för kalcinering
av ovannämnda mineral.
Han använde i allmänhet cylindriska provkroppar.
Dessa stoppades ned i ett vertikalt rör i en elektrisk
ugn, vilken redan upphettats till önskad temperatur.
Ett termoelement hade placerats inuti varje provkropp.
Upphettningen försiggick i en atmosfär av koldioxid vid
1 atm. tryck. På prov av kalksten med hög kalciumhalt
steg temperaturen hastigt till 930 °C och höll sig
därefter nästan konstant, tills den senare sakta steg till
något över 1 000 °C, efter det den sista återstoden av
koldioxiden avgivits. Dolomiten uppvisar ett brott i sin
upphettningskurva vid 725 °C, där den upplöses till
magnesit och kalcit. Koldioxiden från magnesiten
avgår sedan direkt, och endast efter upphettning till högre
temperatur frigöres koldioxiden i kalciten. Magnesiten
utvisar ett brott i sin upphettningskurva vid omkring
620 °C. Undersökning av delvis kalcinerade prov visar,
att kalcineringen framskrider vid något olika tempera-
54
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
