Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Fig-. 13. Fin valsverk vid Atlantic Steel Co.
vid ena sidan av en släptransportör, fig. 12, på vilken
de utskjutas sedan ringen är färdig och pinnarna
dragits ned. De färdiga ringarna ha 34" inre och
46" yttre diameter.
För att ringarna ej skola hasplas för varma, kyles
tråden med vattenbesprutning innan den går in på
hasplarna.
I detta sammanhang torde det böra yttras några
ord om ett finvalsverk vid Atlantic Steel Co.,
Atlanta, Ga., som visserligen ej var vad man kallar
modernt, men i vilket valsades 3 olika dimensioner
stångmaterial samtidigt.
Yalverkets gruppering och valsdiameter framgår
av fig. 13. Man utgick vid valsningen från kasserad
räls, vilken efter värmning uppskars i ett par
skärvalsar till 3 delar: huvud, liv och fot.
Av foten utvalsades vinkeljärn 2 X 2 X 1/8" med
runt hörn i 4 stick, av livet 1 X 1 X 1/8", likaledes
med runt hörn i 5 stick och av huvudet a/2" X O i 7
stick. Huru de olika valsarna utnyttjades för dessa
ändamål framgår av planskissen. De olika
produkterna upptagas av 3 st. kylbäddar, varav två med
mekanisk sidoförflyttning, i princip liknande vad
man i Europa kallar Edwards kylbädd.
Valsningen i detta valsverk var anmärkningsvärd
genom att den trots sin komplicerade natur gick
synnerligen flott och elegant. (Forts.)
Notiser
Den kanadensiska guldgruveindustrien 1937. Det
tredje året i följd översteg Kanadas guldproduktion
år 1937 alla föregående rekord, i det produktionen av
nytt eller primärt guld från samtliga fyndigheter
detta år uppgick till 4 096 213 fine oz. jämfört med
3 748 028 fine oz. 1936. Kanada är nu det tredje i
ordningen bland de viktigaste guldproducerande
länderna i världen och kommer i rangordning näst efter
Sydafrikanska unionen och Ryssland.
Det uppskattade medelpriset $ 34,99 pr fine oz.
understeg något siffran för 1936 ($ 35,03).
Den alluviala guldgruveindustrien i Kanada är
huvudsakligast begränsad till Yukon och British
Columbia. På den förra platsen utvanns 58 349 oz. nativt
guld, en minskning av över 4 000 oz. jämfört med
siffran för 1936. I British Columbia ökade å andra
sidan produktionen från 43389 oz. 1936 till 54 153 oz.
1937, och större intresse ägnas åt alluvial
guldutvinning i denna provins än fallet varit på många år.
Brytningen av guldhaltig kvarts lämnar emellertid
största delen av det guld, som produceras i Kanada.
I Quebec visade praktiskt taget alla de producerande
gruvorna stadig ökning över 1936 års resultat, och
mycket arbete har nedlagts på malmletning och
upprättandet av nya gruvanläggningar. Utvecklings- och
forskningsarbetena stegrades även i Ontario 1937, och
en märklig händelse i denna provins under året var
upprättandet av en ny anläggning vid Kirkland Lake
och påbörjandet av expansionsprogram vid Cline
Lakegruvan, Algomadistriktet. Produktionen ökade även
i Manitoba och Saskatchewan. I den senare var
ökningen omkring 37 % över siffran för 1936. ökning
rapporterades även från British Columbia och
Nord-västterritorierna.
Brytningen av kopparguldsilvermalm 1937
inskränktes till Quebec, Manitoba, Saskatchewan och
British Columbia. Med 456 348 fine oz. utgjorde den
mängd guld, som utvanns i dessa provinser något
mindre än 1936, då siffran utgjorde 495 284 fine oz.
Summary Review of the Gold Mining Industry in
Canada, 1937, Dominion Bureau of Statistics, Ottawa.
E. R—s.
Metallnoteringar
Järnverksföreningens metallnoteringar den 25 okt.
1939.
1) Prima svenskt exporttackjärn ..........kr. —
per engelskt ton om 1 016 kg fob exporthamn netto
per 30 dagar.
2) Billets, enkelvällda, över 0,45 kolhalt sv. kr. 380—440
3) Yalstråd (prima lintrådskvalitet; ej
musikvalstråd), över 0,65 kolhalt .. „ „ 425—490
4) Valsat martinjärn, mjukt, grundpris „ „ 360—400
5) Valsat lancashirejärn, grundpris ... „ „ 510
Rubrikerna 2—5 avse ton om 1 000 kg fob exporthamn
netto 30 dagar.
Ferrolegeringar etc. Cif-noteringar äro utan tull.
† Ferrokrom 1 % Cd/d ................£ 55
2 % Cd/d ................£ —
2/4 % Cd/d ................£ —
4/6 % Cd/d ................£ 34
6/10 % Cd/d ................£ 33
Ferromangan export fob ....................nom.
(hemma) ...........£ 16 3/4 £ 17 1/4
* Ferromolybden 70/75 % Mo, C fri 5/7
Ferrofosfor 20/25 % cif............£ 16
‡ Ferrokisel basis 45 % cif ................£ 18
„ 75 % cif ................£ 28
* Ferrokoltitan 15/18 % Ti ................6% d.
Ferrotitan 20/25 % ..............£ 80 £ 84
* Ferrovolfram 80/85 % ............ 4/4 nom.
* Ferrovanadin 35/60 % ......................14/—
§ Kiselmangan 65/75 % cif................nom.
Spegeljärn 18/20 % d/d ....................£ 9 7/8
* Volframpulver 98/99 % ........... 4/5% nom.
† Parti om 3 ton och däröver, under 2 ton £ 2 1/4 extra.
• Per lb. Alla övriga per ton. ‡ Parti om 10 ton och
däröver. § Med 15 s. avdrag.
The Metall Bulletin den 27 okt. 1939.
88
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
