Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Ti dskrift
verk består av ett hålningsverk, drivet av en motor
på 2 000 hk, följt av ett rörvalsverk för valsning över
dorn, två reelingverk, ett "sizing mill", bestående av
fem valsstolpar samt ett rörreduceringsverk,
bestående av tjugo stolpar. Verket matas av två
kontinuerliga ugnar och kan ta billets upp till 12 fot
långa och 6" diameter.
A. M. Byers Co., Pittsburgh Plant.
Detta verk tillverkar uteslutande rör med söm och
är försett med två anläggningar för lapvällda rör och
en för butvälda (kantvällda) rör. Av lapvällda rör
tillverkas rör från 1V4—3" diameter i den ena och
rör från 3—14" i den andra anläggningen.
Butväll-da rör tillverkas från x/8—2" diameter. En
avdelning för tillverkning av rörmuffar finnes även samt
en anläggning för galvanisering av rör.
Vid tillverkning av lapvällda rör värmes ämnena,
som bestå av "skelps", eller vid grövre rör "plates",
i en ugn till lagom värme för att sedan dragas
genom ett munstycke. I detta munstycke är en dorn
fäst på så sätt, att den kan fällas upp och sålunda ej
hindra instickning av ämnena. Då ämnet stuckits
in i detta munstycke trädes en tång genom
munstycket från andra sidan och griper ämnet, varefter
dornen fälles ned och dragningen börjar. Ämnet böjes
här till rörform med ändarna överlappande.
Härefter går rörämnet vidare till en ugn, i vilken ämnet
upphettas till vällvärme, varefter det skjutes ur
ugnen och gripes av ett duovalsverk, i vilket röret
snabbt valsas över dorn och välles ihop. Detta
valsverk är placerat alldeles intill ugnen, varigenom
röret i möjligaste mån hindras att svalna, innan
väll-ningen skett. Härifrån sidoförflyttas rören till ett
nytt verk, där röret även valsas över dorn. Röret
har här vridits 90°, så att skarven nu är på ena sidan.
Från detta verk går röret till ett kalibreringsverk, i
vilket dorn ej användes, varifrån röret får passera ett
reelingverk med långa konkava valsar, och sedan gå
ut på en svalbädd, i vars bortre ända röret
vatten-besprutas, så att det kan hanteras med händerna vid
den efterföljande syningen. Före denna syning
riktas röret för hand i en excenterpress, vilken skötes
av två man, som rikta var sin halva av röret. Efter
riktningen tar synaren hand om rören och märker ut
huru mycket som skall kapas i de båda ändarna. För
den invändiga syningen finnes en rad lampor,
placerade vid båda ändarna och med hjälp av dessa synas
rörens insidor noggrant. Härefter föras rören till en
svalbäddsliknande sidotransportanordning, i vilken
två kapmaskiner äro placerade, som kapa rören
medelst trissor, först i den ena ändan och strax därefter
i den andra. För att kontrollera rörets kvalitet
hopklämmas de avkapade ändarna i en press i sådant
läge, att skarven kommer åt ena sidan. På detta
sätt provas och synas varje avkapad rörända, och om
det visar sig, att vällningen icke tagit, utdömes röret.
Rören föras härefter till helautomatiska
gängmaskiner, i vilka ändarna gängas, eller om rören icke skola
gängas, plansvarvas ändarna i automatiska
rörgrad-ningsmaskiner. Härefter läggas rören upp på ett
bord i vars ena ända ett anslag finnes, mot vilket
rören tryckas. Den andra ändan av bordet är
graderad i fot och tum, så att man på en gång kan se, liur
långt röret är. Här provtryckas rören med ett tryck
av 50—70 kg/cm2 samt vägas, varefter rörets längd,
gängdimensioner, vikt per fot samt det vid
provtryckningen använda trycket målas på röret. Vid
provtryckningen hamras röret med en lufthammare
för att på så sätt få ett eventuellt fel att ge sig
tillkänna. De gängade rören förses med muff och för
att denna skall bli lika åtdragen pä alla rören,
gängas muffen fast medelst en maskin, och på en
amperemeter avläses kraften för åtdragningen.
Spindeln till ifrågavarande maskin förses med ett
verktyg, som liknar en gängtapp, men är försedd med ett
anslag, mot vilket muffen gängas. Rören få härefter
rulla över en snedställd rulle, som med sin nedre del
doppar i färg, varvid en skruvlinje målas runt rören.
Detta är någon sorts kvalitetsbeteckning.
Ämnena som användas vid tillverkning av butvällda
rör äro i stort sett lika de som användas vid
lapvällda rör. För att dessa ämnen skola kunna dragas
i tratten, spetsas den ena ändan av ämnena i en
stansmaskin, vilken även bockar upp ändan något
för att ämnet ej skall fastna i värmugnens botten.
Då ämnena tagas ut från ugnen, fästes tången, över
vilken redan dragtratten trätts, i ämnet och tången
fästes i dragkedjan. Dragbänken samt bordet på
ugnens ingångssida sitta på var sin vagn och kunna
förflyttas på tvären framför resp. bakom ugnen.
Samtidigt som ett ämne skjutes ut ur ugnen, skjutes ett
kallt ämne in på det förras plats, och ämnena ligga
således hela tiden stilla i ugnen och de båda vagnarna
röra sig eftersom plåtarna värmas. Ämnena erhålla
vällvärme i ugnen och då de dragas genom dragtratten
vällas de ihop. Efter dragningen valsas rören i ett
reelingverk med konkava valsar, varefter de få
svalna samt kapas, synas och gängas på liknande sätt,
som de lapvällda rören. Även dessa provtryckas
med ett tryck av 50 till 70 kg/cm2. Produktionen av
butvällda rör är ungefär 560 till 650 st. per tim.
Sammanlagda produktionen av både lapvällda och
butvällda rör är max. 12 000 ton/mån.
Vid tillverkning av rörmuffar användes en sax med
snedställda skär för klippning av ämnen, så att
dessas kanter bli snedskurna. Detta sker i kallt
tillstånd och härefter värmas de avskurna bitarna i en
ugn till vällvärme, varefter de föras in i
bockmaskinen. Denna består av sex i en ring placerade drivna
rullar eller valsar, av vilka de tre övre äro fasta
och de tre undre kunna föras upp och ned. Vid
bockning av en muff. lägges en stålring in mellan
dessa rullar, varefter det värmda ämnet föres in och
hastigt rullas upp på stålringen och välles. För att
muffens ändar skola bli avrundade äro valsarna
försedda med flänsar med hålkäl. Vid tillverkning av
mindre muffar rullas tre stycken samtidigt ur samma
ämne, och för att kapa isär de olika muffarna äro
valsarna försedda med kammar, som trycka in spår i
det hoprullade röret, så att de tre muffarna sedan
kunna brytas isär, då de svalnat. Muffarna gängas
invändigt i sexspindliga gängmaskiner, vilka skötas
av en man för varje maskin. Denne hade endast
att sätta dit muffarna och ta bort de gängade.
Globe Steel Tubes Co., Milwaukee.
Ovanstående verk är enbart ett rörverk och de
köpa färdiga ämnen och kapa dessa till lämpliga
längder i en sax. Rostfria ämnen köpas svarvade
och dessa liksom legerade ämnen kapas i källsåg för
erhållande av bättre snitt. Alla ämnen centreras i
92
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
