Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
so
v
[-Påkånning-otjetryck-]
{+Påkånning-
otjetryck+}
100 tim.
Kokpunkt- i ryck
Transformatorolja
Vatten
|«
/
<^40
"| 20
c
<5 01 23 4 5 6 7 8
C
800
600
400
200’
9 O
Fig. 5.
Genomslagshållfasthet för olika tryck samt
kokpunktstryck för olja och vatten.
triska förlusterna, reducerar hållfastheten till de
mycket lägre värden, som framgå av de undre kurvorna
på fig. 4.
Fig. 4 är synnerligen märklig, ty av den framgår,
att även denna kommersiella enhet, som tydligen har
en försämrad dielektrisk hållfasthet på grund av den
dåliga värmeavledningen, får förbättrad hållfasthet
från trycket, trots det att detta ej har någon som
helst inverkan på de värmealstrande förlusterna. Hur
skall detta förklaras?
Tryck har mycket liten inverkan på volymen eller
konstitutionen hos olja eller papper. Gas finns inte
närvarande och ändå giver trycket åt det
impregnerade papperet bättre förmåga att motstå elektrisk
påkänning och värme. Många försök ha bevisat, att
orsaken uppenbarligen är den, att trycket hindrar
alstrandet av gas i isolationen. Trots all fraktionerad
destillation av oljan och trots många dygns
vakuumtorkning består en bråkdel av en proeent av en
kondensator av vatten och lätt förgasade produkter i
oljan. Deras volym i flytande eller löst tillstånd är
liten, men förgasade upptaga de kanske 1 000 gånger
större volym. När sedan gasbubblor en gång finnas
där, är gasjonisationen och genomslagsprocessen
påbörjad.
Ett prov, som visar riktigheten av denna teori,
gjordes med en i glasrör placerad kondensatorlåda.
Om den påtrycktes en så hög spänning, att den borde
gå sönder efter ungefär 2 timmar, iakttogs redan efter
en halv timme, huru den började avgiva gas. Om nu
trycket ökades, försvann gasbildningen omedelbart
för att sedan åter starta, när den för detta tryck
lämpliga tiden var tilländalupen. Ett ytterligare ökat
tryck kunde åter kväva gasbildningen.
Vid ett liknande prov med en kondensator
bestående av två plattor nedsänkta i "gasfri" olja kunde
man även tydligt iakttaga glimningen och
gasbildningen och huru båda försvunno med ökat tryck. Vid
glimning (gasjonisering) bombarderas oljan av
elektroner och den kända polymeriseringen,
vaxbild-ningen, av oljan börjar. Härvid frigöres vätgas, som
fortsätter att bildas av oljan (och i sin tur joniseras),
ända tills genomslag sker.
Här påstås inte, att den förgasning, som
ursprungligen startar genomslaget, är en ren kokning
uteslutande beroende av värmen. Förgasningen
accelereras kanske av den dielektriska påkänningen. Vad
som är av betydelse är blott, att gas frigöres och att
förgasningspunkten förskjutes till en högre
temperatur av trycket. En bestickande likhet förefinnes
emellertid mellan "kokpunkt-tryckkurvan" för de vätskor,
som finnas i isolationen, och
"genomslags-tryckkurvan" för isolationen.
Av ovanstående är det uppenbart, att en
kondensator utsatt för högt oljetryck borde ha åtråvärda
egenskaper, men det är inte så lätt att för tid och
evighet stänga in olja i ett kärl och bevara ett tryck
på den. Kondensatorers förnämsta egenskaper är
kanske att de äro statiska, de ha ej några rörliga
delar. Pumpar för underhåll av trycket äro därför
uteslutna. Det enklaste vore att ovanför oljan
placera en kudde av komprimerad gas, som kunde ta
upp oljans expansion. Men eftersom det just är
gasjonisering vi önska undvika och eftersom en sådan
apparat mest skulle verka som en mycket farlig
brandbomb om ett fel uppstod, har en sådan
konstruktion från början måst förkastas.
Fig. 6 visar den första godtagbara lösningen, en
kondensator, vari oljan hålles under högt tryck från
lådans elastiskt fjädrande stålväggar. Denna
kondensator har visserligen utomordentliga egenskaper.
Oljan är gasfri och den står under högt tryck.
Kon-^densatorn har en synnerligen förnämlig hållfasthet
R
A
"sa
Fig. 6. Gasfri tryckkondensator.
Fig. 7. Foliekyld
tryckkondensator.
a) Plan stadig vägg
mot vilken
kondensatorns aluminiumfolier pressas, b)
kylflänsar, c)
fjädrande stålvägg’, som
utövar tryck på
oljan.
20
ro
-C 40
30
Watt /dm ytterw/ym
Fig. 8. Samband mellan volym och
temperaturstegring. 1) Självkyld traditionell
kondensator. 2) Fläktkyld traditionell kondensator.
3) Självkyld foliekyld kondensator. 4)
Fläktkyld foliekyld kondensator. 5) Vattenkyld
foliekyld kondensator.
48
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
