Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
„, „ 2 u + sin2 S — sin2 (S + u)
X (u S) =–––-s–-K , — 36
v ’ eos S —- eos (S + w) s ’
och iu har antagits följa ekvation 27.
Om man använder dessa formler för att härleda
grundton och effektivvärde av nätströmmarna,
erhållas formlerna (22), (23) och (24).
Ekv. (16) kan även skrivas under formen
Pr=ELio.IL. —X(uS)
(37)
Söka vi nu spänningen på
strömriktartransforma-torns växelströmssida, så finna vi denna vara
skillnaden mellan tomgångsspänningen och spänningsfall
i den matande linjen. Om vi karakterisera denna
med dess motstånd Rn och reaktans Xn ohm/fas samt
nätets huvudspänning E0 = k ■ E få vi för grundtonen
det vanliga värdet på huvudspänningen Eb.
För trefasnät
Et* = [E0 - y/3 (Rn ■ Iba + Xn /Sr)]2 +
3 (Rn.Ibr-Xnlba)* _ (38)
För enfasnät bortfalla konstanterna y/ 3 resp. 3. Ib
är här belastningsströmmens grundton med sin aktiva
resp. reaktiva komposant Iba resp. Ibr, vilkas värden
beräknas enligt ovan.
För effektivvärdet av huvudspänningen måste vi
undersöka utseendet för de olika kopplingarna från
fall till fall.
Vi kalla effektivvärdet av huvudspänningen vid
belastning Ebe och effektivvärdet av
spänningsövertonerna = Ebö.
Då är
Ebä*=Ebe*-Eb* (39).
För beräkningen av effektivvärdet antaga vi
huvudspänningen ha formen
e = \J2 ■ k ■ E0 sin (cat -)- ætn -j- S) —
d
~~+ dtLn) — ib3)
Här betecknar e, ibl och ib3 momentanvärden av
huvudspänning och belastningsström i fas 1 och 3. k
är omsättningen mellan primär huvudspänning och
sekundär fasspänning, co tn är medtaget för att
införa möjligheten att studera förloppet i olika
intervall, t1 —12, 12 — ts, t3 — ti osv., allteftersom
belastningsströmmen under och mellan kommuteringarna
följer olika funktioner. Vi få då
2jr/tu
/
e2 dt —-
co
. T? 2
(40)
Integralen uppdelas i summan av integralerna över
de olika intervallen
2.t/<w (fm—i — tm)lm
Je2 doit — J J\e(tm)fdt (41)
O t\ ••tn_1 o
där tn — t1 — 2 ji/æ.
För tvåfasig likriktare med enfasig matning blir
hi = h3: z = Il
Belastningsströmmen är symmetrisk och integralen
behöver endast utsträckas över två intervall, = 0,
t2 — ii/oj och ts = nlm- Vidare räknas Rn och Xn så-
Ebe* = E„* +
+
Xn\±
k* ’ Jt
som motstånd och reaktans i dubbelledningen. Vi få
alltså
u/oj
AV = ~ |" [V» Eo sin (o t+ S)- (Rn + fl t ■ •
O
7t — Ujo)
(t-24)J dt+ ~ j^|Vä-Eo • sin (<ut + u + S)—Bn • * J dt
o
u
O
u
o
u u
o o
71
— ^—■Eo-Rn Jsin(<a« + S)dcot —
o
u
— 2 Jsin (at + S) ■ iu ■ d öij —
o
i..
o
Ebe* = E0* + Rn* ■ Ibe2 + IrJ ■
K 71
X (uS)
■2[Pa-Rn + Pr ■ Xn]
eos S — eos (S + u)
Eb* = [E0 — Rn ■ Iba - Xn ■ lbrf + [Ä. • Ibr—XB ■ I baf+
+ RJ ■ hö + [^-V] (42)
De två första termerna häri betyda grundtonens
spänning vid enfasnät, de två senare termerna giva
spänningstillskottet på grund av övertonerna.
Genomräknas de olika kurvformerna för trefasigt nät
på analogt sätt erhålles
Eöe3=[E0= v/"8 (Rn Iba+Xn Ibr)]2 + 3 [B„ • Ibr - XB /6]«+
(43)
Formlerna (42) och (43) äro ganska ohanterliga i
praktiken, och normalt förekommer det väl mera
sällan, att man behöver den noggrannhet, som formeln
ger.
För att erhålla en enklare approximativ formel
skriva vi om formlerna (42) och (43), varvid vi även
taga hänsyn till magnetiseringsströmmens aktiva och
reaktiva komposanter Ima resp. lmr,
Ebe S E0 — Rn- (Iba lma1 —
-xn [(l - lbr + 7n,r]
(44)
2 k2 X
EbezzE0-s/~3Rn-(Iba+Ima)-
- s/3 xn [(l - i^|) Ibr + /mr] (45)
Vi observera, att med den givna definitionen på k,
omsättningen mellan primär huvudspänning och se-
74
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
