Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
elektroteknisk storhet, ty det är en inom krafttekniken
redan använd måttenhet. Benämningen "absolut
skeneffekt" kan möjligen få absolution av en
järnvägselektrotekniker, men tilltalar mig icke som benämning
på en storhet av allmän natur, i all synnerhet icke då
benämningen skenbar effekt redan har sin givna
användning och definition.
Det vare mig fullkomligt främmande att vilja lysa
med "uppfinningen", att spänning och ström icke äro
vektorstorheter i matematisk betydelse. Detta
förhållande påpekades säkerligen redan av Steinmetz.
Jag har emellertid färska erfarenheter av att
elektro-teknikern lätt glömmer bort att de ström- och
spän-nings-"vektorer", som han dagligen använder, icke äro
matematiska vektorer. Ett slående exempel på att
konflikter kunna uppstå mellan dessa bägge begrepp
är behandlingen av teorien för den elektromagnetiska
strålningen. Därvid är t. e. den elektriska fältstyrkan
en matematisk vektor med t. e. tre komposanter, vilka
i sin tur oftast måste behandlas som tvåtalsstorheter,
t. e. som komplexa storheter. Att ånyo påpeka
skillnaden mellan matematikens vektorer och
elektroteknikens tvåtalsstorheter kan säkerligen icke anses
onyttigt. Jag tror t. o. m. att det är synnerligen önskvärt
och har i denna uppfattning styrkts av den
uppmuntran jag fått röna bl. a. av professor Liljeström
under samtal om hur undervisningen i
tillämpningsämnena smidigast skall ansluta sig till undervisningen
i matematik vid Tekniska högskolan. Uppmaningen
till mig att föreslå en ny benämning för de "pilar"
man använder i ström- och spänningsdiagram, låter
jag gå vidare till matematikerna, som för räkning med
komplexa storheter likaväl som elektrikerna kanske
behöva denna benämning. Själv tror jag, att man efter
någon tid lätt vänjer sig vid att säga, att man i ett
spänningsdiagram ritar en komplex spänning med dess reella
och imaginära komposanter. Håkan Sterky.
Notiser
En pejlapparat för ultrakorta vågor inom bandet
27—38 MHz (ca 8—11 m våglängd) har konstruerats
vid National Physical Laboratory i England för dess
meteorologiska institution. Apparaten, som är
utförligt beskriven i decembernumret av The Wireless
Engineer, har på vanligt sätt vridbar ram och är försedd
med en superregenerativ mottagare.
Pejlapparatens 180°-fel rör sig om 0,1°, och under
icke ogynnsamma omständigheter kan en
pejlnog-grannhet av ± 5 ° påräknas vid en fältstyrka av 2 juY/m.
I enstaka fall har man uppnått en pejlnoggrannhet av
± 0,1°; dock anses ett så gott resultat vid dessa höga
frekvenser endast hava teoretiskt värde. g.
Effektuttag ur högspänningsnät med kapacitiva
spänningsledare. De stora högspänningsledningarna
passera ibland områden, som inte ha elektrisk kraft.
Det är givetvis tråkigt att för att kunna mata enstaka
bondgårdar i linjens närhet måste man draga fram en
särskild lågspänningslinje från närmaste sekundär- eller
tertiärstation. En högspänningstransformator direkt
ansluten till högspänningslinjen är ju för dyrbar.
Kondensatorer för höga spänningar ha på de senaste
åren blivit billigare i pris. Förf. undersöker därför de
teoretiska möjligheterna för användning av kapacitiva
spänningsdelare. Två kondensatorer kopplas i serie mel-
lan högspänning och jord.
Kondensatorn närmast jord
parallellkopplas med en drosselspole
och ett ohmskt motstånd, det
senare lika med
belastningsmotståndet. Det visas, att
genom lämpligt val av drossel ö
blir förbrukningsspänningen Ug
konstant och oberoende av
belastningsändringar. Det
uppställes vidare villkoret, att
spänningen J72 inte skall vara för
stor, ty härigenom blir
utrustningen för dyrbar. Variationen
hos de ingående storheterna
visas i diagram. Dessutom har
ett praktiskt fall genomräknats.
Man skall ur en
högspännings-linje med en huvudspänning
av 100 kV uttaga en effekt av
10 kW. Spänningen till jord
blir 60 kV. Spänningen üg väljes till 9,4 kV. Om
denna spänning skall hållas konstant, erhållas
följande värden. Ci skall ha storleken 38,2 kVA vid 52 kV,
C2 17,2 5 kVA vid 15 kV. Drosselspolen skall ha storleken
12,5 kVA vid 12 kV. För att få ut 10 kW behöver man
alltså anskaffa utrustning för en reaktiv effekt av 67
kVA. Effektfaktorn hos hela anordningen är 0,23.
Någon ekonomisk jämförelse mellan den beskrivna
anordningen och en transformator har icke utförts. (’S.
Silbermann, Bull. Schweiz. El. V., nr 3/1939.) E. L.
Litteratur
Normer för spänningsprov. Svenska elektrotekniska
normer (SEN) 26. Svenska teknologföreningens
handbok 60. Svenska teknologföreningen och Svenska
elektrotekniska kommissionen i distribution. 30 sid. Pris
kr. 2: 80.
I denna nya normbok ha sammanförts en del regler
för utförande av spänningsprov av olika slag,
huvudsakligen i samband med leveransprov. Vid
utarbetandet har särskilt hänsyn tagits till IEC-normerna under
iakttagande av att icke onödigtvis ett föregripande
skall ske med avseende på bestämmelser, varom beslut
kan väntas inom en närmare framtid.
Enhetliga föreskrifter om spänningsprov ha sedan
länge varit ett önskemål, och de nya normerna hälsas
därför säkerligen på många håll med
tillfredsställelse.
Elektrotechnische Berichte. Unter Mitwirkung des
Verbandes deutscher Elektrotechniker, heraüsgegeben
von Franz Moeller, VDE, Berlin. Verlag von Julius
Springer, Berlin.
Denna publikation lämnar korta referat över
uppsatser i den internationella elektrotekniska
tidskriftspressen, ävensom anmälningar av nya böcker inom
samma område. Referaten äro översiktligt anordnade
under lämpliga huvudrubriker.
Arbetet utges fortlöpande i häften, vilka
sammanföras i band på ca 30 häften. Priset per band är
RM. 48: —, men häften kunna även rekvireras för sig.
Varje band innehåller ett författareregister samt ett
utförligt sakregister.
I dessa tider, då det för den enskilde erbjuder allt
större svårigheter att nödtorftigt följa med i
facklitteraturen, torde ett arbete som detta förtjäna uppskattning.
Fig. 1. Kopplingsschema
för den kapacitiva
spänningsdelaren.
76
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
