Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
ELEKTROTEKNIK
REDAKTÖR. JULIUS KÖRNER
HÄFTE 5 UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN 6 MA] 1939
INNEHÅLL: Den återvändande spänningen vid brytning av kortslutningsströmmen i en generator, av R.
Lundholm. — Radiotelefon å färjeledfen Trelleborg—Sassnitz. ■— Insänt. — Litteratur. — Notiser. -—
Föreningsmeddelanden.
Den återvändande spänningen vi d brytning av
kortslutningsströmmen i en generator.
Av R. LUNDHOLM.
Inledning.
Vid diskussionen efter ett föredrag i
Elektroingen-jörsföreningen i januari 1938 angående
generator-reaktansernas betydelse ur stabilitetssynpunkt
framhölls av en av talarna ett annat därmed besläktat
viktigt problem, nämligen i vad mån maskinkonstanterna
hos en generator inverka på den återvändande
spänningen i brytstället vid bortkoppling av en
kortslutning på generatorn. Det följande utgör en studie
häröver. Saken har redan tidigare behandlats i den
tekniska litteraturen, mest utförligt måhända i en
uppsats av Park och Skeats i Transactions of the AIEE
för mars 1931 sid. 204. I själva verket är i denna
uppsats problemet mycket ingående och allsidigt
utrett, så att där icke synes återstå mycket att göra,
och det är ej heller min mening att här behandla
saken tillnärmelsevis lika utförligt. Jag vill begränsa
mig till ett men kanske det svåraste av de
detaljproblem, som de amerikanska författarna behandla,
och detta därför att hos nämnda författare hela
beräkningsgången är så vidlyftig, att läsaren måste
fråga sig, huruvida någon verkligen kunnat gå i land
med detta matematiska kraftprov utan att begå något
räknefel. En kontroll av resultatet synes därför
önskvärd. Författaren måste emellertid bekänna, att
kontrollen, så långt den bedrivits av mig, i allt väsentligt
bekräftat pålitligheten av de amerikanska forskarnas
resultat. När jag likväl här vågar publicera mitt
arbete, så är det därför att jag tror mig kunna
framlägga såväl beräkningarna som, framför allt,
slutresultatet i en mycket enklare matematisk dräkt än den,
som använts i den amerikanska uppsatsen.
Problemställning.
Enligt moderna föreställningar är en av de
väsentligaste faktorer, som påverka brytförloppet i en
oljebrytare, den amplitud e, till vilken spänningen
mellan brytkontakterna stiger omedelbart efter brytning-
de
en, och framför allt den hastighet —, med vilken spän-
ningsstegringen sker. Yore generatorkretsen helt
kapacitetsfri, skulle amplituden e bestämmas uteslu-
tande av maskinens elektromagnetiska konstanter,
de
och - skulle bli oändlig. Genom inverkan av kapa-
CL V
citeterna i generatorkretsen blir amplituden nära
fördubblad på grund av den igångsatta högfrekventa
cL 6 d G
svängningen, men — blir ändlig. — blir under i
CL b Oj b
övrigt lika förhållanden proportionell med e och
omvänt proportionell med roten ur kapaciteten samt
med roten ur den i svängningskretsen ingående
induktansen.
Nedan behandlas huvudsakligen den första delen
av problemet, nämligen beräkning av amplituden e
vid en kapacitetsfri maskin. Räkningarna hänföra
sig till en maskin med utpräglade poler och utan
dämplindning.
Beräkningsmetod.
Beräkningarna hava utförts med en av mig
framställd metod med symmetriska trefasvektorer. Det
skulle föra alldeles för långt att här från början
redogöra för denna beräkningsmetod, varför jag måste
hänvisa till litteraturanvisningarna i slutet av denna
uppsats. Här nedan inskränker jag mig till att
redogöra för beräkningsgången saint resultaten under
hänvisning till appendix, som meddelar själva den
matematiska utvecklingen. Nedan skisseras i korta drag
beräkningsgången i nämnda appendix.
Fig. 1 visar schematiskt en synkronmaskin med
utpräglade poler. Maskinen antages från början gå
i tomgång med en viss klämspänning E. Tidskalan
antaga vi så väld, att rotorns elektriska
vinkelhastighet blir 1 radian per tidsenhet, och denna hastighet
antages vara konstant. Vid tiden t — 0, då rotorn
antages intaga ett vinkelläge y i förhållande till
symmetriaxel i statorfas 1 (se fig.) antages en
motstånds-fri kortslutning uppstå samtidigt mellan alla tre
faserna. Den trefasiga kortslutningsströmmen
beräknas (till en början utan hänsyn till fältdämpningen),
ur ekv. 22 resp. ekv. 31 i appendix. Brytning i fas 1
sker vid en senare tidpunkt vid ett tillfälle, då
strömmen i fas 1 är = O. Detta inträffar, när rotorn intar
77
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
