Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Fig. 14. Hängisolator av Vaupel-typ med uttöjd kopparring
under bulthuvudet (1 : 4).
Fig. 16. Amerikansk hängisolator utgörande en förstoring av
hängisolatorn, fig. 9 (1 : 4).
Fig. 15. Hängisolator av fjäder-ring-typ med tvenne
spiralfjädrar under bulthuvudet (1 : 4).
Fig. 13. Hängisolator av Vaupel-typ med klotsar under
bulthuvudet (1 : 4).
bulthuvudet och en del Untraisolatorer.
Vaupelisola-torerna torde hava blivit för högt provbelastade i
fabriken. Defekterna i Untraisolatorerna få anses
bero på för stor kilverkan från bulten vid högre
dragbelastningar.
Samtliga hittills omnämnda isolatorer äro lika i det
avseendet, att de grunda sig på porslinets
skuvhåll-fasthet, och därför kunde hög hållfasthet ej uppnås
med dem, vilket i grund och botten beror på
porslins-materialets ringa draghållfasthet. Det hjälper ej
nämnvärt att förstora dimensionerna, emedan
spänningskoncentrationer ej kunna undvikas. Som
exempel härpå skall jag taga två amerikanska isolatorer
från samma fabrik, tillverkade så sent som år 1934
(fig. 9 och 16). Vid uppreglering av belastningen
med 1 000 kg/min. höll den större isolatorn ca 50 %
mera än den mindre. Men man kan ju ej få ett klart
begrepp om en isolators hållfasthet vid ett dylikt
prov, emedan det finnes en del andra faktorer, såsom
belastningstidens längd och temperaturväxlingar, som
kunna utöva stort inflytande. Vattenfallsstyrelsen
har därför lagt sig till med ett kylvärmeskåp. Det
består av tre avdelningar. I den mellersta inhänges
den isolatorkedja, som skall provas. I de yttre
kamrarna hålles luften vid en temperatur av ca —30°C
resp. + 45°C. Genom inbyggda fläktar blåses turvis
kall och varm luft på isolatorkedjan. Vi hålla
följande standard. Belastningen ökas från 2 000 kg
stegvis med 500 kg varje vecka, kall luft inblåses
under natten och varm luft under dagen. Isolatorerna
spänningsprovas en gång varje dag. Då den större
isolatorn provades vid rumstemperatur, blev dess
hållfasthet 6 000 kg, men i kylvärmeskåpet endast
4 500 kg. Isolatorkedjan bestod båda gångerna av
6 element, och alla elementen förhöllo sig lika. Den
mindre isolatorn höll mellan 3 500 och 4 000 kg.
Troligtvis har även den omständigheten, att bulten har
stor refflad längd, bidragit till det klena resultatet
med den större isolatorn.
En ny epok i hängisolatorernas utveckling bildar
den komprimerade typen, som började tillverkas här
i landet år 1928 (fig. 17). Isolatorhuvudet, som har
konisk form nedtill, är utvändigt bestruket med grafit
och vattenglas för att förhindra cement och porslin
att ingå kemisk förening. Detta medför, att kåpan
tillsammans med cementet under densamma förflyttar
sig något uppåt, då isolatorn belastas, och
isolatorhuvudet utsättes därvid för kompression. Om denna
är tillräckligt kraftig, kan från bulten härrörande
sprängverkan ej åstadkomma några dragpåkänningar
i porslinet. Till en början erhöllos rätt varierande
hållfasthetsvärden, men detta berodde dels på att
isolatorerna brändes i rundugnar och blevo olika hårt
brända, dels på att kåporna, som voro av aducergods,
voro av ojämn kvalitet. Ojämnheterna med
avseende på porslinets egenskaper försvunno fullständigt,
i och med att man började bränna i tunnelugn. Det
var nu möjligt att närmare studera, hur kåporna
förhöllo sig. Vid dragprov under spänning visade det
sig, att kåpans diameter nedtill förstorades, samtidigt
med att genomslag inträffade i porslinet.
Dragbelastningen vid genomslag var sålunda en funktion av
isolatorkåpans hållfasthet. Sedan det blev möjligt
att erhålla kåpor av smidesjärn, blevo isolatorernas
96
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
