- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1939. Elektroteknik /
112

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

200
kV

100

llw

100

200

jas

300



o ico 200 fi.s 300

Fig. 9 och 10. Typiska exempel på originalregistreringar av överspänningar.



M> -to 100 40 SO ps

Fig. 14. Fyra på varandra i blixten följande
delurladdningar, som framkallat
överspänningen i fig. 13.

fis 1000

överspänning med utbildad
periodisk variationstyp.

Fall III med blixtbanan i närheten av den jordade
ändan på ledningen ger som väntat relativt liten
amplitud.

Undersökningsresultat.

Typiska exempel på överspänningsregistreringar.

Under åskperioden 1937 uppträdde 15 åskväder,
under vilka man kunde upptaga 76
blixtöverspänningar. Av dessa ha 48 bearbetats, enär man för
dessa kunde fastställa avståndet mellan blixtbanan
och ledningens ändpunkt, där mätningarna företogos.

Ett par typiska exempel på upptagna registreringar
återgivas i fig. 9 och 10. På registreringar av detta
slag måste man ställa särskilda fordringar. Dels
måste registreringshastigheten hållas hög för att få
med alla viktiga detaljer, och dels måste man se till,
att registreringen täcker hela förloppet, dvs. blir
tillräckligt utdragen i tiden. Detta dubbla krav
medför, att oscillogrammen i många fall bliva invecklade
och svåra att tyda. En viktig förutsättning för
tydningen är, att oscillografen arbetar med en lineär

tidaxelanordning. Stor
nytta har man
dessutom därav, att man
vid samma
registreringstillfälle upptager
överspänningarna sam-

JOOfJS

Fig. 11. överspänning av lång
varaktighet.

Fig. 12. Variationsformer för
tre separata delurladdningar,
vilka givit upphov till
överspänningen i fig. 11.

kV
200

100 200 300 400 500 600fJS

JOOftS

tØOfXS

Fig. 13. överspänning av cirka
600 ^sek varaktighet.

Fig. 16. Tre konsekutiva
överspänningar framkallade
av på varandra, följande
delurladdningar.

tidigt på två oscillografer, av vilka den ena arbetar
med en långsam tidaxel och den andra med en
hastig. Vid ett förfarande av detta slag möter det
inga svårigheter att tolka och utlägga förloppets hela
varaktighetstid i linjär skala. Några överspänningar,
på detta sätt utlagda i linjär skala, äro återgivna i
fig. 11—20.

Jämförelse mellan variationsformerna hos
överspänningar och strömstyrkan i blixtbanan.

Med hänvisning till det genom relation (1) givna
sambandet kan det vara av intresse att jämföra
överspänningar och motsvarande strömstyrkevariationer
för överspänningar med lång varaktighet, och där
sammanlagring av flera på varandra följande
delurladdningar sannolikt förekommit.

I fig. 11 återgives ett oscillogram av en
överspänning av nära 350 ,usek varaktighet. Denna
orsakades av en blixt på 1,2 km avstånd från den isolerade
ändpunkten av ledningen. Blixtkanalens vinkelräta
avstånd från ledningen var 3,3 km. Denna blixt
bestod av 3 separata delurladdningar, återgivna i fig. 12.
Tydligen ha dessa genom sammanlagring uppbyggt
överspänningen.

I fig. 13 återgives en överspänning med cirka 600
//sek varaktighet med ett avstånd av 1,4 km från
ledningens förutnämnda ändpunkt. Den blixt, som
orsakade denna överspänning, visade sig bestå av 4
på varandra följande delurladdningar, vilka återgivas
i fig. 14. För dessa har det icke varit möjligt
beräkna annat än variationerna i det magnetiska fältets
horisontala komposant. Tydligen är överspänningen
delvis orsakad av en sammanlagring av konsekutiva
delurladdningar.

Några typiska variationsformer.

En utbildad periodisk variationstyp hos en
överspänning återgives i fig. 15. Periodtalet motsvarar
ungefär fyra gånger ledningslängden. Det beror helt
på blixturladdningens karaktär och andra
tillfälligheter, om sådana periodiska former uppstå. I det
undersökta observationsmaterialet äro de periodiska
variationerna mycket sällsynta.

I många fall orsaka å andra sidan på varandra
följande delurladdningar i blixtbanan överspänningar,
vilka äro fullt skilda från varandra i tiden. I vissa
fall kunna sådana konsekutiva överspänningar vara

112

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:22:38 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1939e/0116.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free