Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Elektroteknik
område uppflyttade sidoband överföras på ledningen.
För telefoni sålunda undre sidobandet 97 600—99 700
p/s och övre sidobandet 100 300—102 400 p/s.
Frekvensschemat på fig. 1 visar även de
högfrekvensområden, som stå till förfogande för
bärfrekvenssystem på ledningar och för radio.
Det för signalöverföring på kraftledningar använda
frekvensområdet ligger i allmänhet mellan 50000 och
150 000 p/s. I något fall, t. e. vid Aseas
maskinsystem, använder man lägre frekvenser, i andra fall
även högre, upp till 300 000 p/s. Yid högre
frekvenser än 150000 p/s kommer man emellertid in i det
långvågiga rundradiobandet och svårigheten är då att
kryssa sig fram mellan rundradiostationerna, som där
ligga tätt och kunna förorsaka störningar.
Förbindelsen själv stör då också lätt radiomottagningen.
150 000 p/s motsvarar våglängden 2 000 m. Den högst
i våglängd belägna rundradiostationen med stark
effekt är Hilversum med frekvens 160 000 p/s,
motsvarande 1 875 m och effekten 150 kW. Motalas
våglängd är 1 389 m och frekvensen 216 000 p/s.
Yid högre frekvenser blir dessutom inverkan på
rimfrost och isbark mycket mera besvärande än vid
lägre frekvenser. 150 000 p/s bör man därför knappast
överskrida, även om det ibland kan bli tämligen svårt
att få plats med tillräckligt antal kanaler inom
frekvensområdet.
Kraftledningen använd som högfrekvensledning.
Då nu genom moduleringen avståndet mellan
kraft-frekvens och signalfrekvenser har blivit stort, är det
relativt enkelt’ att ansluta ändapparaturen till
hög-spänningsledningen med sådana
kopplingsanordningar, som erbjuda stort motstånd för kraftfrekvensen
men obetydligt motstånd för signalfrekvenserna.
Till en början använde man härför antennsystem,
bestående av tämligen korta ledningar, uppspända
under högspänningsledningen i ändstationerna.
Genom ömsesidiga kapaciteten och induktansen mellan
antenntrådarna och kraftledningen överfördes högfre-
77// börfrekvensstofis
K : Kopplingskondensator
D : Hogfrekvensspärr
ÖS: Överspänningsskgdd
LCB: Ledningsfilter
T : Anpassnings - och
iso/eringsfronsformatar
Fig. 3. Ledningsutrustning.
Till bärfrekvensstaiiv
kvensenergi till ledningen i sändarstationen och från
ledningen i mottagarstationen.
Emellertid blir med en sådan anordning
energiutbytet ganska litet och man kan därför inte överbrygga
alltför långa avstånd. Man har därför allmänt
övergått till att använda kondensatorer för anslutning av
högfrekvensapparaturen till kraftledningen.
Kondensatorer erbjuda som bekant större motstånd för låga
frekvenser än för höga och släppa därför igenom
högfrekvensen med betydligt mindre motstånd än
kraftfrekvensen.
Kopplingskondensatorer utföras i storleken mellan
■HMNHi
Fig. 4. Ledningsutrustning i ändstation.
1000 och 7 000 cm kapacitet, då de endast skola
användas för signalöverföring.
Emellertid kanske redan finnas eller planeras
insättande av kondensatorer för annat ändamål, t. e.
som överspänningsskydd, som förkoppling till
spän-ningsmättransformatorer, s. k.
kondensatortransfor-matorer e. d. Dessa kondensatorer, som i allmänhet
ha högre kapacitet än de egentliga
kopplingskondensatorerna, kunna med fördel användas för koppling av
högfrekvens till ledningen, utan att deras primära
funktioner störas. På det sättet förbilligas
högfre-kvensförbindelsen avsevärt.
Fig. 3 visar schematiskt den ledningsutrustning,
som erfordras, för att en kraftledning mellan två
ändstationer A och E skall kunna användas för
högfre-kvensöverföring.
För att få god impedansanpassning till ledningen
kopplas resonanskretsar i serie med kondensatorn
K till jord. Tillsammans med en del andra kretsar
erhålles ett elektriskt filter LCB, som obehindrat
släpper igenom signalfrekvenserna, men hindrar
kraftfrekvensen att komma in på signalapparaturen.
Till detta filter anslutes över en isolerings- och
anpassningstransformator T en högfrekvenskabel,
som leder till ändapparaturen i stationsbyggnaden.
Emellertid måste man ytterligare gardera sig emot
att vid uppträdande momentana överspänningar eller
t. o. m. genomslag av kopplingskondensatorerna
högspänning kan komma in i signalapparaturen och ge
upphov till förstörelse. Närmast kondensatorn
inkopplas därför ett överspänningsskydd ÖS, som
innehåller en drossel för avledning av kapacitetsströmmen
till jord. Över denna finnes ett grovgnistgap för ca
3 kV, en kortslutningskniv, högspänningssäkring och
fingnistgap.
Förutnämnda ledningsanslutningsfilter är direkt
anslutet till detta överspänningsskydd.
117
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
