Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Elektroteknik
Fig-. 5. Oscillogram över avkoppling vid 123 kV med starkt
utbildad nollpunktssvängning.
Om nu genomslagshållfastheten i brytsträckan icke
ökar snabbare än denna spänning, finnes ingen
möjlighet att definitivt bryta strömkretsen.
Betydligt gynnsammare förhållanden inträda, om
strömkretsens dämpning ökas, vilket exempelvis är
förhållandet i medelspänningsnät. Återtändningar
inträffa visserligen även i detta fall en halvperiod
efter strömmens nollgenomgång, som fig. 2 b visar,
men egensvängningens amplitud är liten. Den
dämpas dessutom ned nästan momentant, så att
spänningen knappast stiger över 2 Z7ma„. Sannolikheten,
att brytaren med tilltagande kontaktavstånd en
halvperiod efter strömmens nollgenomgång skall tåla
spänningen 2 ?7max, är ganska stor. Den definitiva
brytningen sker därför senast efter en à två
återtändningar. Återtändningarna själva äro ofarliga
för strömkretsen, då spänningsspetsarna hålla sig
under provspänningen och utjämningsströmmarna iL
på grund av kretsens motstånd R endast antaga små
värden.
Orienterande praktiska försök.
Utseendet av det vid försöken använda nätet
framgår av fig. 3. En generator G matar över en
transformator Tx en tomgående 220 kV-linje, som är öppen
i andra änden. Till en annan transformator är en
jordslutnings-kompensationsspole L0 ansluten.
Vidare kunde till en tertiärlindning drosselspolar för
laddningsström-kompensation stegvis inkopplas. Av
det stora antalet upptagna oscillogram skola endast
två extrema fall visas. Fig. 4 visar det
ogynnsammaste fallet. Spänningar och strömmar bilda ett
enda virrvarr av korsande linjer, så att bearbetning
av oscillogrammet överhuvudtaget icke är möjlig
utan tillhjälp av ytterligare överväganden.
Påståendet, att dämpningen i dylika kretsar är
utomordentligt liten, gäller på grund av den höga
induk-tiviteten alldeles särskilt för nollpunktsvängningen,
vilket oscillogrammet fig. 5 mycket åskådligt visar.
Fig. 7. Oscillogram över urkopplingsförsök vid nätmodellen,
a) utan dämpmotstånd, b) med 10 ohms dämpmotstånd, c) med
30 ohms dämpmotstånd.
På grund av den relativt låga påtryckta spänningen
av endast 132 kV sker brytning efter en enda
återtändning; det oaktat uppträda mycket höga
spänningar, vilka ännu efter 4 perioder icke dämpats ut.
Särskilt intressanta äro de enorma svängningar, som
spänningen på jordslutnings-kompensationsdrosseln
utför med en frekvens av ca 460 per.
Enligt beräkningar och oscillogram uppträda i nät
enligt fig. 3 svängningar, som överlagras de
stationära spänningsvärdena. Det är därför vid den låga
dämpningen i strömkretsen fullt förklarligt att,
beroende på huru dessa olika spänningar
sammanträffa, påkänningen vid brytningen kan uppgå till
1 000 000 V. Även om dessa spänningar i allmänhet
tålas av anläggningen eller blott åstadkomma ett
överslag, som sedan brytes av strömbrytaren, så är
det icke något tvivel om att dylika
spännings-påkänningar i längden måste inverka skadligt och
att det därför är nödvändigt att vidtaga motåtgärder.
Fig-, 6. Kopplingsschema över nätmodellen.
Försök med en nätmodell.
Då en matematisk förutberäkning av
spännings-påkänningen på grund av det oerhört komplicerade
förloppet har små utsikter att lyckas, har man hos
Siemens försökt experimentellt utröna förhållandena
med tillhjälp av en möjligast verklighetstrogen
nätmodell. Modellströmkretsens koppling framgår av
fig. 6. Alla kapaciteter ha förstorats i förhållandet
n : 1, alla induktiviteter och motstånd förminskats i
förhållandet 1 : n. Härigenom har uppnåtts att ut-
139
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
