Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Uppbjggnadssättet för mottagarerör undergår som
bekant emellanåt avsevärda förändringar, och det vill
ingalunda synas som om tekniken härvidlag ännu
stagnerat nämnvärt. Junihäftet av Philips Technisclie
Rundschau innehåller exempelvis en utförlig beskrivning av
ett nytt konstruktionssätt för dylika rör. Utförandet
ifråga är visserligen ännu ej utsläppt i marknaden, men
av allt att döma innebär det en del företräden
gentemot nuvarande typer.
En bild av konstruktionen
i halvfärdigt skick återgives
i fig. 1. Glasballongen är
sammansatt av två delar:
fotplattan av pressgjutet glas,
varigenom
elektrodtilledning-arna — samtidigt utbildade
till kontaktstift ■— äro
införda, och den cylindriska
glasballongen däröver, som, sedan
innanmätet är färdigt,
sammansvetsas med glasfoten.
Härefter sker evakueringen
på sedvanligt sätt, och
slutligen förses röret med
metallhölje och styrtapp i sockeln;
dess utseende i färdigt skick
framgår av fig. 2.
En påtaglig fördel med det
nya utförandet innebär de
ytterst korta
elektrodtilled-ningarna, som möjliggjort, att
både styrgaller och anod
kunna uttagas i sockeln utan att deras inbördes kapacitet
överstiger det värde, som de senare årens
rörkonstruktioner uppvisa. Gallertilledningen är försedd med ett
särskilt skärmbleck, som synes över sockelns vänstra
del i fig. 1. För jämförelse av tilledningarnas längd
återgives i fig. 3 ett tvärsnitt av ett vanligt modernt rör.
Temperaturen i glasfoten hos det nya röret är under
drift anmärkningsvärt låg, endast omkring 90 °C;
hittills använda rör arbeta med omkring 200° temperatur
hos sockelglaset. Den lägre temperaturen ger förbättrad
isolationsförmåga hos glaset och även — under tiden
närmast efter inkopplingen — avsevärt reducerad
ändring i kapacitet mellan elektroderna med ty åtföljande
minskad frekvensdrift i högfrekvenskopplingar.
Avsaknaden av den vanliga konsthartssockeln innebär ju även
som lätt inses en fördel i dielektriskt hänseende.
Den nya rörtypens
egenskaper gör den särskilt lämpad för
arbete vid ultrahöga frekvenser.
Fig. 1.
Fig. 2.
Vid våglängder av storleksordningen 5 m ger röret sålunda
ett mer än dubbelt så stort ingångsmotstånd som
motsvarande rör av hittills brukligt utförande. Förstärkningen
per steg kan då också ökas i motsvarande grad. g.
Som nollinstrument för växelströmsbryggor har
General Radio Co. fört i marknaden en nolldetektor med
miniatyrkatodstråleröret RCA 913, som har blott 25 mm
skärmdiameter. Det ena parets avlänkningsplattor
tillföres samma växelspänning, varmed bryggan matas,
medan det andra plattparet matas från bryggans noll-
Fig. 1.
klämmor via en i apparaten inbyggd förstärkare.
Instrumentets yttre återgives i fig. 1. •
Vid fullständigt kompenserad brygga kommer bilden
på fluorescensskärmen att utgöras av en horisontell
linje. Förryckes bryggans resistiva balans kommer
linjen att luta; förryckes den reaktiva balansen förvandlas
linjen till en ellips med horisontal storaxel. Är bryggan
helt obalanserad kommer ellipsen att intaga en lutande
ställning.
I omvänd riktning ger bilden hos katodstråleröret en
mycket god ledning vid bryggans balansering. Som
bekant är det vid användning av normala nollindikatorer —
hörtelefon eller rörvoltmeter — som blott registrera
efféktivvärde på bryggans nollklämmor, ofta mycket
svårt att uppsöka de rätta inställningarna av de två
variablerna hos en växelströmsbrygga. I och med
katodstråleröret i ifrågavarande koppling blir emellertid de
båda kompenseringsorganens artskillnad iakttagbar.
Litteratur
Statens vattenfallsverk 1928—1938. Utgiven av
Kungl, vattenfallsstyrelsen. 156 sid.
Vorschriftenbnch des Verbandes Deutscher
Elektro-techniker. 22:en Auflage. Herausgegeben von der
Geschäftsstelle des VDE. Nach dem Stande am 1 Januar
1939. BTZ-Verlag G. m. b. H„ Berlin 1939. 1 363 sid.
Das Schaltwerk der Siemens-Schuckertwerke AG,
Berlin, Siemensstadt. J. J. Arnd, Verlag
Uebersee-Post, Leipzig 1938. 80 sid.
Les soudures par résistance électrique. La
rési-stance mécanique des points soudés et des töles
assem-blées. Étude théorique et experimentale. Publication
du laboratoire de connaissance des matériaux de
l’uni-versité de Bruxelles. Maison d’edition A. de Boeck.
Bruxelles 1939. 90 sid.
Vejledning for Elektroinstallatører. Lærebog i
Stærkstrømselektroteknik, udarbejdet til Brug ved
Undervisningen til den kommunale Elektroinstallatørprøve,
av E. C. Eriksen, under Medvirkning av P.
Flemming-Hansen. H. Hagerups förlag, København 1939. 510 sid.
320 fig. Pris häft. kr. 16: —, bunden kr. 19: —.
152
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
