Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Elektroteknik
Fig’. 6. Jämförelse mellan muffspänningen vid ingångssidan
(kurvan Vj) samt utgångssidan (kurvan TB).
ningen. Är kabeln lång, begränsas spänningen i sin
helhet till detta värde, och det är då tydligt att såväl
kabel ocli muffar som bakomliggande isolation i regel
icke utsättes för några farliga påkänningar. För
kablar som äro korta i förhållande till
överspänningarnas längd blir däremot förhållandet ett annat. Då
vandrar reflexionen från kabelns bortre ända (den
högra i fig. 3) tillbaka till övergången luftlinje—
kabel och ger där anledning till ny reflexion osv.
Genom dessa successiva reflexionsförlopp kunna höga.
spänningar uppbyggas. Fig. 4 och 5 visa
tidsförloppet av spänningen vid muffen på ingångssidan för
kabellängderna 0,125, 0,25, 0,5 och 1 km. Fig. 4 avser
fallet då kabeln slutar i en ändstation, fig. 5 åter då
luftlinjer finnas på båda sidor. Kurvformen hos den
inkommande linjeöverspänningen har antagits 1/40
(hel våg). Dämpningen har försummats vid
uppgörandet av kurvorna. Dämpning kommer till
uttryck dels som nedläggning av fronten, dels som
amplituddämpning. Det sistnämnda slaget har föga
betydelse vid korta kablar, frontdämpningen gör sig
däremot mera gällande. Hur denna nedbrytning av
fronten inverkar skall senare beröras.
Spänningen vid muffen i bortre ändan av kabeln
(den högra i fig. 3) får principiellt ett liknande
utseende, dock blir den naturligtvis förskjuten i tiden.
För en kabel av 0,5 km längd med luftlinjer på båda
sidor ha spänningarna vid de båda muffarna inlagts i
samma axelsystem i enlighet med fig. 6. Man ser av
□
—~ C - kabelns kap
~~~ C• kabelns kap.
Fig. 7. Kabeln ersatt med kondensator. Två
sätt för inkoppling i analogi med fig. 3.
Fig. 8.
Spänningen över kondensatorn, då linjen slutar i en
ändstation (motsvarande fig. 4 för kabel).
figuren huru spänningarna variera kring en
gemensam medellinje. Spänningskurvorna sammansätta sig
av branta fronter och flacka delar. De senares
varaktighet är — tiden för vågen att passera
kabelsträckan fram och tillbaka. Fortplantningen i kabeln
sker med ungefär halva ljushastigheten.
För mycket korta kabelsträckor tenderar
spänningen i fig. 4 mot dubbla värdet relativt
linjeöverspänningen, vilket sammanhänger med att reflexion
sker till detta belopp i en öppen linjeända. I fig. 5
strävar spänningen mot ett värde —
linjeöverspänningen, ty i gränsfallet blir luftlinjen kontinuerlig.
Fig. 4 och 5 ha som förut nämnts uppritats under
förutsättning att den inkommande
överspänningsvågen varit hel. Samtidigt ha de undersökta
kabellängderna antagits korta i förhållande till vågens
varaktighet. Har vågen däremot innan övergången
linje—kabel blivit stympad på grund av
isolatoröver-slag, kan det hända att det sistnämnda antagandet
icke längre gäller. Successiva reflexioner ske även
nu och efter samma lagar som förut, men
överlagringen kan helt eller delvis bortfalla beroende på den
korta varaktigheten hos den inkommande
överspänningen. Den resulterande spänningen blir därför
mindre än vad som framgår av fig. 4 och 5.
3. överspänningarnas form, om kabeln ersattes med
en kondensator.
Det kan vara av intresse att som jämförelse
undersöka vilka spänningar man erhåller, om kabeln
er-sättes med en kondensator som har en koncentrerad
kapacitans av samma storlek som kabelns totala
fördelade kapacitans. Vi få då i analogi med fig. 3
två huvudfall beträffande inkopplingen. Dessa
åskådliggöras i fig. 7. I det förra fallet, avseende
ändstation, erhållas spänningar över kondensatorn enligt
fig. 8. Därvid ha fyra kapacitansvärden beaktats,
nämligen de som motsvara 0.125, 0,25, 0,5 och 1 km
kabel. Den streckade kurvan motsvarar fallet då
kondensatorns kapacitans är = 0, varvid man får
reflexion till dubbla värdet. Fig. 9 avser fallet med
linjer på båda sidor om kondensatorn. Fig. 8 och 9
återge med andra ord resultatet då en kondensator
inkopplas som överspänningsskydd. Man ser att
frontlutningen nedsattes avsevärt även för relativt
små kapacitanser, under det att i jämförelse härmed
större värden erfordras för att spänningens storlek
V, max.
ekv. 0.125 km
ekv, 0,25 km
161
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
