- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1939. Elektroteknik /
175

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Elektroteknik

Fig’. 1. Finlandkablarnas sträckning.

förbindelser på två parallellöpande opupiniserade
kablar för öststräckan. Den västra sträckan
Norrtälje—Mariehamn skulle utföras i en överdragssektion
och den östra Mariehamn—Åbo i tre mindre sektioner.
Beställningarna för den fullständiga
pupinanläggning-en tilldelades de tre tyska firmorna Siemens & Halske
i Berlin, Felten & Guilleaume i Köln samt
Nord-deutsche Seekabelwerke i Nordenham, vilka inlämnat
ett gemensamt anbud. Bärvågsanläggningen skulle få
levereras av L. M. Ericsson i samarbete med Finska
kabelfabriken, som skulle tillverka kablarna.

Västra sträckan Norrtälje—Mariehamn.

Den ursprungligen tänkta förläggningsrouten blev
sedermera följd. Sjökabeln förlades sålunda i
Norr-tälj eviken med endast 4 km anslutande landkabel
fram till Norrtälje stad. Från Norrtäljeviken
fortsatte sjökabeln över Lidöfjärden och genom
Strids-holmssundet ut på Ålands hav och vidare med rak
kurs mot Möckelö utanför s. k. fasta Åland. Vid
Möckelö slutade sjökabelsträckan, varifrån en knappt
4 km lång landkabel inklusive 500 meter vattenkabel
över Svibyviken förde vidare fram till Mariehamn.
Kabelsträckningen över Ålands hav är nära nog
parallell med sträckningen för 1928 års kabel, men
några km nordligare (se kartan, fig. 1). Den färdiga
kabelanläggningen innehöll följande kabelslag och
längder.

4 179 km svensk landkabel
77 355 „ sjökabel
3 790 „ finsk landkabel

85 324 km total längd.

Sjökabelsträckan enbart bestod av olika kabelslag:
21,85 km "vanlig sjökabel" i Norrtäljeviken och
Lidöfjärden, 6,60 km dubbelarmerad "strandkabel" genom
Stridsholmssundet, 42,30 km "djupvattenskabel" över
Ålands hav samt sedan åter 6,61 km "strandkabel"
utanför Möckelö.

Sjökabelförläggningen utfördes av kabelfartyget
"Norderney", tillhörigt Norddeutsche Seekabelwerke.
Förläggningen skedde i riktning från Sverige mot
Åland. De delvis mycket besvärliga inre farlederna

hade i förväg noga undersökts och utprickats och
över Ålands hav hade bottenprofilen avvägts genom
ekolodning. Distanser och släck hade möjligast noga
beräknats. En extra säkerhetsreservkabel erhöll man
på så sätt, att erforderlig reservkabellängd för
strandkabel fabricerades i ett stycke med den stora
sjökabeln och medfördes vid förläggningen. Denna gick
av stapeln utan varje missöde, men vädret var långt
ifrån idealiskt med strilande regn och ty åtföljande
dålig sikt. Först utlade kabelfartyget på en särskild
tur över Ålands hav fyra märkbojar med sex sjömils
inbördes avstånd som hjälp vid na vigeringen. Vid
Långgarn i det inre av Norrtäljeviken togs
kabeländen i land med flytbojar, som fästes vid kabeln
på var femtonde meter, och ett vindspel, uppsatt på
land. Avgången från Långgarn skedde vid 1/2 6-tiden
på morgonen den 12 juli och kl. 17 ankrade fartyget
efter llJ/2 timmars gång med en genomsnittsfart av
3,6 knop utanför Möckelö. Sedan avståndet till land
blivit uppmätt, lämpades erforderlig kabellängd över
i en pråm, kabeln kapades och änden bogserades in
till stranden. Den medhavda reservlängden blev över
och dessutom inbesparades 1155 m av sjökabeln,
vilket berodde på att kabelstråket utanför Möckelö
kunnat rätas ut och avsevärt förkortas. De olika
kabelslagen, strandkablar och djup vattenskabel, kommo
väl på beräknad plats. Slacken blev i de inre
farlederna ungefär 1 % och på havet ca % för djup in
till 100 m och ca 5,5 % för de större djupen 100—
240 m.

Bottenprofilen över Ålands hav framgår av fig. 2
och pupinplanen för den färdiga anläggningen med
däri ingående olika kabelslag av fig. 3.

Kabelns konstruktion och elektriska data.

Kabeln innehåller 12 (stjärn-jfyrskruvar och 2
rundradiopar, fördelade på två symmetriska
kabelhälfter, vilka åtskiljas av en för sig isolerad skärm av
blyband, som för säkrandet av ledningssammanhanget
står i kontakt med två parallellöpande koppartrådar.
Fyrskruvarna äro "lätt" pupiniserade och avsedda för
fyrtråds L-system med ett över det vanliga
talfrekvensbandet 300—2 700 p/s lagrat band 3 300—
5 700 p/s. De sex fyrskruvarna i vardera kabelhälften

175

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:22:38 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1939e/0183.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free