Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Elektroteknik
interferens och komplikationer vid identifiering av
signalerna visat sig vara en princip, som låter sig
diskuteras ur mer än en synvinkel.
I det nu använda utförandet skiljas kurserna av
mer eller mindre exakta kvadranter, i vilka piloten
mottager någon av bokstäverna a eller n. Piloten
kan alltså vid en orientering till en början endast
avgöra, att han är i någon av två motstående
kvadranter — ej vilken — och ej heller avståndet till
fyren. Förfaringssättet blir då att välja en
riktning, vilken med hjälp av en bedömning av
signalens styrka snart leder till en punkt där en
kurssignal anger gränsen till ny kvadrant. Fortfarande
kan man ej bedöma vilken av de två möjliga
kurserna, som skurits. Först sedan flygriktningen
förändrats 90°, och man så antingen återkommit i
be-gynnelsekvadranten eller erhåller oförändrad
kva-drantsignal, kan man efter jämförelse med
magnetiska kompassen och med kännedom om fyrens
kursorientering sluta sig till vilken kurs, som skurits, och
därmed riktningen till fyren i fråga. Förutom
nackdelen av att vara beroende av två instrument fordrar
denna metod viss övning och relativt lång tid. Äger
en sådan orientering rum i närheten av en flygplats
och under dålig sikt ökas kollisionsrisken och
minskas möjligheten att från kontrollrummet skapa sig
en uppfattning om planets läge.
Med hänsyn till interferensen kunna kursfyrar för
långvåg enligt företagna undersökningar ej placeras
närmare varandra än 750—1 400 km, då de arbeta på
samma frekvens och 250—400 km, då
frekvensskillnaden är 6 kc/s. Högre sändningsfrekvens inom det
upplåtna bandet medger större avstånd.
Kursfyrar kunna utom kursen även giva
platsindikering, därigenom att fältstyrkan har ett
minimum rakt ovanför fyren. Yid överflygning erhåller
man på grund av fältets utformning över
antennsystemet en försvagning i signalstyrkan. Vid
symmetriska kurser minskas fältet likformigt längs ytan
av en kon med spetsen i fyrens antenn och vertikal
axel. Symmetri ger samtidigt skarpaste minimum,
under det vridning av kurserna från 90°-vinklarna
utjämnar det.
Andra faktorer, vilka förutom att de äro
oförmånliga i allmänhet, också inverka störande på minimet,
- HtMTWmSIOMl
mwsm
Fig. 2. Största kursförskjutning, kvadranter
och tystnadskon hos fyr med fyra
kursriktningar.
äro närbelägna järnvägsspår, kraftledningar, större
metallbyggnader och ojämn eller bergig terräng.
Eftersom tystnad i mottagaren snarast bör
betecknas som negativ indikering har man, trots att ett
fältstyrkeminimum anger fyrens plats, insatt
särskilda Z-markeringsfyrar (Zenithmarker). De arbeta
på ultrakortvåg (75 Mc/s) och sända ett uppåtriktat
smalt strålknippe av cigarrform.
Kur sf yrar för ultrakortvåg (60—75 Mc/s).
Möjligheten att använda ultrakortvåg för
radio-fyrar blev snart så uppenbar, att förberedande försök
igångsattes 1937. Eftersom en del större metalliska
hinder befann sig inom ett
avstånd av mellan 20 och
150 m från fyren, och
försöksstationens antenn låg
endast 6 m över marken,
erhölls först svåra
störningar i
riktningsdiagrammet, vilka bl. a. yppade sig
såsom multipelkurser.
Antennen flyttades till en
friare belägen plats från
vilken nedan angivna
resultat hänföra sig. Fig. 3
visar några detaljer av
sändaren, vilken lämnade
100 W kristallstyrd
antenneffekt vid 63 Mc/s via
en underjordisk
koaxial-kabel. Antennen var
märklig såtillvida, som den kan
inrymmas i en kub med
181
Fig-. 1. Nätet med kursfyrar för långvåg är nära fullbordat i U. S. A.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
