- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1939. Elektroteknik /
190

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

Fig. 2. Typisk laddningsfördelning i ett åskmoln enligt
Simpson och Scrase.4 Zj och Z2 visa vägarna för uppsända
ballongsonder, varmed spänningsgradienten uppmätts.
Avståndet mellan de dubbla linjerna är ett mått på gradientens
storlek, och skuggningen anger dess tecken.

höjd skulle kunna bli imponerande, även utan direkta
nedslag.

Åskforskningen har emellertid bl. a, visat, att
blixtens hastighet är långt ifrån oändlig, så att den
på en linje befintliga laddningen inte frigöres
ögonblickligt vid ett nedslag i närheten, utan endast
successivt. Framför andra ha ju Norinder1 * i
Sverige och Berger i Schweiz2 gjort mätningar på
de inducerade vågorna och funnit, att deras amplitud
sällan överstiger 200 kV. En tid intresserade man
sig t. o. m. endast för de direkta nedslagen, men
först vid nätspänningar över 50 à 60 kV kunna de
inducerade vågorna verkligen negligeras.

Ehuru ännu mycket forskningsarbete återstår,
börjar nu det allmänna förloppet hos både åskvädren och
blixturladdningarna att klarna.3 Man är sålunda på
det klara med att det är de kraftiga uppåtgående
luftströmmarna, som tillhandahålla energien för
uppladdning av molnen samt att två slags uppladdningar
kunna ske.

Den ena åstadkommes genom ett slags
influens-maskinsverkan under medverkan av atmosfärens
normala elektriska fält och ger molnens undre delar
negativ och övre positiv laddning. Den andra
uppladdningen uppstår vid
splittringen av stora
regndroppar och ger
koncentrerade positiva
laddningar i molnets underkant.
Fig. 2 visar ett
representativt åskmoln enligt ett
arbete av Simpson och
Scrase4. Den ena eller
andra sortens laddning
kan dominera i ena eller
andra fallet.

Det är ett
experimentellt faktum12-1S-att
nedslagen i kraftledningar
till över. 90 % härröra
från negativa moln,
under det att t. e. Norinder5
vid mätningar på nedslag

Lysande
spetsar hos
ledgnistan

Fig. 3. Schema över urladdning
enligt Schonland®. (Bilden hämtad ui
uppsats av Goodletä.) Tiden förlöper
från vänster till höger. Den ledande
löpgnistan är ej inritad. Dess spets
följer en linje, som förenar
stegurladdningarnas spetsar.

i allmänhet fun- - Mo’n

nit de positiva
nedslagen vara
nästan lika
vanliga. schonlandi
Sydafrika6 har
dock nästan
uteslutande funnit
negativa nedslag.
Det finnes
emellertid iakttagelser, som tyda på,
att en spets på
jorden skulle i
högre grad
attrahera de negativa laddningarna, under det att den
plana jordytan inte skulle ge någon preferens åt
någondera polariteten. Den positiva, koncentrerade
laddningen kan då snarast betraktas som en
spetselektrod.

Med hjälp av roterande kameror (först Boy’s
kamera) har särskilt Schonland i Syd-Afrika6 lyckats
i detalj följa huru en blixt utvecklar sig. Fig. 3 visar
schematiskt, huru de flesta blixtarna från negativa
moln utvecklas.

Ett nedslag består ofta av flera urladdningar efter
varandra genom samma blixtbana. Den första
urladdningen i varje grupp har därvid något olika
förlopp mot de följande. Det första som händer är, att
en mycket svagt lysande, ledande löpgnista, "pilot
streamer", utsändes från molnet. Långt innan denna
nått jorden, utsändes från molnet i samma kanal en
mycket snabbare och starkare lysande löpgnista, vars
spets mycket snabbt hinner ikapp spetsen hos
ledgnistan. Här stannar den under det att ledgnistan
fortsätter med oförändrad hastighet. Efter ytterligare
ett ögonblick följer en ny, snabb löpgnista i samma
kanal, vars spets även den till slut hinner upp spetsen
på ledgnistan. På detta sätt upphinnes ledgnistans
spets oupphörligt av nya stegurladdningar, "step
streamers", ända tills urladdningen slutligen når
jorden. I varje punkt där en stegurladdning
upphunnit ledgnistan, kan en förgrening av blixtbanan
uppstå, varigenom denna får sitt karakteristiska, för-

Tid

r- \

FOTOGRAFI
MED
STILLASTÅENDE KAMERA

Forur:
laddning-

[-r*~-Huvudur-I-]

{+r*~-Huvudur-
I+} laddning

Första sfegurladdningen "nedåt Följande urladdningar med

nedatrikfad kontinuerlig förurladdning
SAMMA NEDSLAG TAGET MED BOyS KAMERA

[-Huvudur-hddning-]

{+Huvudur-
hddning+}

Lysande ^
redgnistan-

Tid

[-Förur-laddning–]

{+Förur-
laddning-+}

4/-

[-jh-Huvudur-{-]

{+jh-Huvudur-
{+} laddning

Första
sfegurladdningen uppåt

nedåtn

Följande urladdningar med
trfktad kontinuerlig forurladdning

SAMMA NEDSLAG TAS ET MED BOYS KAMERA

* För litteraturhänvisningar,
se förteckningen i slutet av
uppsatsen.

FOTOGRAFI ,
MED
STILLASTÅENDE KAMERA

Fig. 4. Diagram enligt McEachron? av urladdning från negativt moln till i huvudsak plan
mark (övre bilden) och till högt torn (nedre bilden). Några få urladdningar av övre
typen ha observerats till Empire State Building.

190

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:22:38 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1939e/0198.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free