- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1939. Industriell ekonomi och organisation /
1

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift
INDUSTRIELL EKONOMI och ORGANISATION

Redaktör.- ERIK SWARTLING

HÄFTE t utgiven av svenska teknologföreningen 7 JAN. -1939

INNEHÅLL: Vad saken gäller, av Tarras Sällfors. — Det tekniske undervisningsvesens stilling i Norge
i dag, av Egil Einarsen. — Varför inte en "business doctor"?, av Erik Swartling. — Notiser. — Litteratur.

Vad saken gäller.

Av överingeniör TARRAS SÄLLFORS.

För den nya fackavdelningen i Teknisk tidskrift för
industriell ekonomi och organisation, som idag gör
sin debut, har undertecknad blivit ombedd att giva
en framställning av detta ämnesområdes nuvarande
ståndpunkt och de problem, som f. n. äro mest
aktuella inom detta.

Ett av de första tecknen på att teknik och
ingenjörsarbete samt ekonomi över huvud taget stå i ett
intimare samband med varandra torde vara den artikel,
benämnd "The Engineer as Economist", som en
ame-riskansk industrichef, Henry Towne, i början av
1880-talet författade. Detta var 100 år efter det James
Watt uttryckte sin glädje och stolthet över att efter
många års väntan och fåfänga försök hans ångmaskin
äntligen blivit så välgjord ur tillverknings- och
ång-ekonomisk synpunkt, att man endast med svårighet
kunde sticka en kopparslant mellan sidan av kolven
och inre cylinderväggen!

Det är mycket som har hänt sedan 1880-talet. Hela
den moderna industrin har utvecklats, Frederick
Taylor och hans medarbetare ha genom "Scientific
Management"-rörelsen initierat de grundläggande
idéerna för tillverkningsekonomi, och namn sådana som
Henry Ford i Amerika och Henry le Chatelier i
Frankrike ha ävenledes givit goda bidrag till det
principiella tänkandet på detta område. Hela den rörelse
inom industrin, som kallas för rationalisering, har
sedan utvecklats.

Våra dagars ingenjör, vare sig han är sysselsatt
med tillverknings- eller försäljnings-,
konstruktions-eller laboratorieproblem, kan omöjligen isolera sig
från ekonomiskt tänkande. Snarare skulle man
kunna säga, att en ingenjör i sitt dagliga arbete ej får
tillfälle att tänka många tankar, som ej på ett intimt
sätt äro förbundna med ekonomi, enär ju allt arbete
inom industrin i våra dagar i sista hand går ut på
att tillverka och sälja produkter på det mest
ekonomiska sättet. Den hårda konkurrensen inom alla
områden tillåter intet annat. Darwins lag om "survival
of the fittest" gäller även obönhörligt för
industriföretagen, och "the fittest" är nu för tiden ett rent
ekonomiskt kriterium. Alla andra synpunkter vid
ett industriföretag, såsom tekniskt-vetenskapliga och
ideella, måste mätas med det ekonomiska metermåttet.

Ifråga om tillverkningens ekonomi och
organisation har en oerhörd utveckling ägt rum under de sista
omkring 25 åren i de viktigaste industriländerna. De

grundläggande impulserna på detta område ha sitt
upphov från Taylor. Dennes principer för
tillverkning splanering och -kontroll, centraliserade till en
planeringsavdelning, ha utarbetats till ett organiskt
helt, som ingripa i de minsta vinklar och vrår i varje
fabrikation för att denna skall kunna drivas
ekonomiskt. Ju mera komplicerad en industriprodukt är,
av ju flera delar den består, vilka vid olika tillfällen
skola sammanträffa för montering i delmontage och
huvudmontage, desto viktigare för företaget blir ett väl
utvecklat planeringssystem. Planeringsavdelningen
skall förutberäkna de materialkvantiteter som
erfordras för tillverkning av en viss beställnings- eller
lagerorder och tillse, att dessa finnas till hands vid
de tidpunkter då de erfordras. Den skall vidare
tillse, att de förefintliga arbetsuppgifterna fördelas
på de olika maskinerna på ett sådant sätt, att dessa
få så jämn sysselsättning som möjligt.
Arbetareantalet regleras på ett sådant sätt att arbetsstyrkan
medelst genomförd tidsplanering har jämnast möjlig
sysselsättning, varigenom ävenledes hela den övriga
produktionsapparaten och av denna orsakade fasta
kostnader användas så ekonomiskt som möjligt. Inom
vissa industrier med utpräglade säsongvariationer i
försäljningen har sålunda arbetsplaneringen
resulterat i en väsentligt mycket högre sysselsättningsgrad
för arbetarna, uttryckt i antal arbetsveckor pr år.
Planeringen tillser vidare, att de för varje
tillverkningsorder erforderliga materialen, verktygen,
ritningarna och instruktionerna äro tillgängliga vid de
olika maskinerna och arbetsplatserna, så att arbetena
kunna påbörjas vid fastställda tidpunkter utan
spilltider.

Genom den starka konkurrensen inom industrin
har det blivit allt viktigare för ett företag, dels att
ha så korta leveranstider som möjligt för sina
produkter, även då lagertillverkning ej är möjlig, dels
att kunna hålla sina till kunderna utlovade
leveranslöften. Många exempel finnas på fall, där ett företag
med beställningstillverkning efter införande av
produktionsplanering kunnat nedbringa sina
leveranstider till en fjärdedel eller mindre av vad de voro
tidigare. Som exempel på möjligheterna kan nämnas
en mekanisk verkstad med huvudsakligen
beställningstillverkning, som före införandet av
arbetsplanering endast kunde hålla 29 % av sina utlovade
leveranstider och efter dennas införande 95 %.

1

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:24:24 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1939i/0003.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free