- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1939. Industriell ekonomi och organisation /
2

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

I Sverige har tillverkningsplanering; efter 1920
införts vid ett stort antal industriföretag med
sammansatt tillverkning, såsom mekaniska och elektriska
verkstäder, järnbruk, kemisk-tekniska fabriker,
konfektionsfabriker m. fi. Ännu återstår emellertid
mycket att göra i detta avseende såväl inom nu nämnda
industrier som inom textilindustrin, skoindustrin etc.

Inom textil-, konfektions- och skoindustrierna ha
på senare år korta leveranstider blivit av en alldeles
särskild betydelse på grund av detaljhandlarnas
obenägenhet att själva hålla större lager. Då en fabrik
inom dessa branscher på grund av de starka
modeväxlingarna hos produkterna som regel ej kan riskera
att tillverka på lager utan först kan igångsätta
tillverkningen sedan en beställning ingått, har inom
dessa industrigrenar en snabb genomgångstid för
produkterna, som endast kan uppnås genom god
tillverkningsplanering, blivit av särskild vikt för ett företags
konkurrensförmåga. Även vid järn- och
metallverken ha på senare tider i viss mån liknande
förhållanden gjort sig gällande på många håll, såsom vid
valsverk, tillverkning av profilprodukter av olika slag
o. d., varför ett planeringssystem, baserat på
tillverkning av standarddimensioner för mellanlager, blivit
av stort värde för uppnående av såväl korta
leveranstider som bättre ekonomi i tillverkningen.

På allra senaste tiden har utvecklingen av vissa
dupliceringsmetoder för utskrivning av de formulär,
som erfordras i samband med ett planeringssystem,
möjliggjort ytterligare ekonomi och snabbhet i
skötseln av planeringsavdelningens arbete.

Arbetsstudier äro ett viktigt område för
tillverkningens ekonomisering, som under de senaste
omkring 5 åren genomgått en kraftig utveckling i vårt
land och kommit att sysselsätta ett stort antal
ingenjörer. Den kommitté för arbetsstudier, som år 1933
tillsatts av Ingeniörsvetenskapsakademien, har i detta
avseende utfört ett mycket gagnerikt arbete,
ävensom Sveriges industriförbund som vid sitt
Arbetsledareinstitut årligen anordnat en eller flera kurser
för utbildning av arbetsstudieingenjörer. År 1936
utgav den nyssnämnda kommittén "Enhetlig
terminologi för arbetsstudietekniken" som åstadkommit en
viss enhetlighet ifråga om arbetsstudier. Kommittén
har dessutom genom föredrag och utgivande av
lämplig litteratur befordrat kännedomen om dessa. Våren
1937 hölls i Stockholm en konferens, anordnad av
kommittén och Arbetsledareinstitutet, för
arbetsstu-diechefer inom industrin i ändamål att utbyta
erfarenheter. Sådana konferenser äro avsedda att hållas
även i framtiden med vissa mellanrum.

F. n. torde arbetsstudier i Sverige tillämpas inom
ett par hundra företag tillhörande de mest skilda
branscher. Tidigare har ofta den missuppfattningen
gjort sig gällande, att arbetsstudier endast med
fördel kunde tillämpas inom sådana industrier, som äro
sysselsatta med större serietillverkning eller
masstillverkning, men att de ej skulle lämpa sig lika väl för
fabriker med blandad tillverkning eller vid
övervakningsarbeten, som förekomma på många håll inom
kemiska industrin, järnindustrin o. d. Denna
missuppfattning har emellertid nu fått vika. Så kan
nämnas att inom cellulosaindustrin, där många
övervakningsarbeten förekomma, arbetsstudier redan
till-lämpats vid ett 20-tal företag. Även inom
sågverksindustrin ha de använts med goda resultat på flera

håll för såväl förbättring av arbetsmetoderna som för
en rättvisare bedömning av den enskilda
arbetsprestationen.

En intressant utveckling är, att på allra sista tiden
arbetsstudier börjat införas inom det svenska
skogsbruket. Inom denna för vårt land så viktiga näring,
där ju arbetsförhållandena vid trädfällning och
transporter av timmer äro mycket varierande från fall till
fall, ha ofta stora svårigheter uppstått under senare
åren att anskaffa arbetskraft i tillräcklig mängd.
Genom den konkurrens om arbetare som
skogshanteringen varit utsatt för från industrins sida har det
framstått som en nödvändighet att försöka
rationalisera metoderna i skogsarbetet. I Tyskland har man
redan sedan ett 10-tal år tillbaka nått goda resultat
i detta avseende medelst arbetsstudier.

Ett av arbetsstudiernas huvudändamål vid
förbättring av tillverkningsmetoderna är som bekant att
göra arbetet mindre ansträngande för arbetaren
genom eliminering av statiskt muskelarbete, tröttande
kroppsställningar o. d., för vilka mycken
kroppsenergi åtgår inom industrin utan att komma
produktionen tillgodo i form av förädling av produkterna.
Den stora utvecklingen som arbetsfysiologin
genomgått under de senare åren har varit till utomordentlig
hjälp i detta avseende. Särskilt kan nämnas de
studier som under omkring 15 år utförts vid
Kaiser-Wilhelm-Institut für Arbeits-Physiologie i Dortmund,
där optimala arbetsförhållanden utarbetats genom
experiment för ett stort antal huvudtyper av tunga
och medeltunga arbeten, vilka förekomma inom olika
industrier, såsom bärning av bördor, tyngdlyftning,
vevdragning, filning o. d.

Standardiseringen har ävenledes inverkat
genomgripande i många avseenden inom svensk industri,
ehuru på detta stora arbetsfält säkerligen oerhört
mycket ännu återstår att göra här liksom i andra
länder. Sveriges standardiseringskommission, som
bildades år 1922, och de med denna samarbetande
standardiseringskommittéerna inom maskinindustrin,
elektriska industrin, järnindustrin m. fi, även
Svenska teknologföreningens normalkommittéer, ha redan
medhunnit många och stora arbetsuppgifter, som
gälla hela industrigrupper.

Standardiseringen inom det enskilda
industriföretaget kan som regel med fördel bedrivas efter fyra
olika huvudriktlinjer.

1. Standardisering av råmaterialslag, så att all
onödig variation i dimensioner och kemisk
sammansättning elimineras, varigenom lägre inköpspriser
uppnås tack vare köp i större kvantiteter, lägre
lagringskostnader på grund av snabbare
materialomsättning, mindre föråldrat material, lägre kostnader för
arbetsstudier i tillverkningen etc.

2. Standardisering i största möjliga utsträckning
vid sammansatt tillverkning av de delar som
användas för fabrikation av olika typer av de
sammansatta produkterna med åtföljande lägre
tillverkningskostnader genom produktion i större skala.

3. Standardisering av maskinelement, såsom nitar,
skruvar, muttrar, brickor, lager o. d. (vilket arbete
redan i stor utsträckning utförts av Sveriges
maskinindustriförenings standardiseringskommitté i samråd
med Sveriges standardiseringskommission).

4. Typisering, dvs. nedbringande av antalet
färdiga produkttyper till det minsta nödvändiga.

2

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:24:24 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1939i/0004.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free