- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1939. Industriell ekonomi och organisation /
3

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

INDUSTRIELL EKONOMI OCH ORGANISATION

Många företag arbeta efter de nu angivna
riktlinjerna, ehuru på många håll ett mera intimt samarbete
mellan företagens konstruktions-, tillverknings- och
försäljningsorganisationer i standardiseringsspörsmål
skulle kunna giva ett ännu bättre resultat, särskilt
när det gäller att eliminera ur katalogen sådana
produkttyper, för vilka efterfrågan minskats till förmån
för nyupptagna produkter, och vilka därför tillverkas
i för liten skala för att vara ekonomiskt lönande.

Arbetsledningen har på många håll blivit ett
problem inom svensk industri på grund av de ökade krav
som den moderna produktionen ställer på såväl
ingenjörer som på verkmästare och förmän.
Arbetsledar-institutets kurser, som igångsatts 1929 för
undervisning i vissa fysiologiska, rättsliga, sociala ocli
praktiskt ekonomiska ämnen, dels centralt i Stockholm
och dels lokalt vid olika industriföretag, ha visat sig
vara av stor betydelse för höjande av
arbetsledningens kvalitet inom industrin.

Ett viktigt område inom den industriella ekonomin,
där ingenjörerna kunna göra en god insats, är frågan
om industriella självkostnadsberäkningar. En stor
utveckling har ägt rum på detta område under de
senaste årtiondena inom de ledande industriländerna
och åtskilligt återstår ännu att göra inom svensk
industri. Många foretag finnas nämligen fortfarande
inom olika branscher, vid vilka
kalkyleringsmeto-derna ej kunna anses vara tillräckligt riktiga. I
dagarna utkommer på Industriförbundets förlag andra
upplagan av boken "Enhetliga principer för
självkostnadsberäkningar", av vilken första upplagan
utgavs 1937. Denna bok, som utarbetats av en av
Teknologföreningens avdelning för industriell ekonomi
ocli organisation i samråd med Sveriges
standardiseringskommission tillsatt kommitté, är avsedd att
utgöra en framställning av de principer som böra anses
ligga till grund för goda metoder för
självkostnadsberäkningar.

Då de detaljerade kalkylmetoderna för varje
industrigren givetvis ej kunnat framställas i en bok av
detta slag, har det varit kommitténs förhoppning att
företagen inom varje speciell bransch skola förena
sig i ett samarbete för att föranstalta om utarbetande
av mera detaljerade kalkylmetoder för denna på basis
av de principer, som kommittén framställt. Sådana
enhetliga system för kostnadsberäkningar ha
exempelvis utarbetats för ett stort antal industrigrenar i
Förenta staterna, Tyskland och England.

I Förenta staterna var tryckeribranschen den
första, som i större skala adopterade ett enhetligt
kostnadssystem, vilket upprättades redan 1911. Detta
kostnadssystem är kombinerat med ett ävenledes
standardiserat bokföringssystem.

Betydelsen av ett sådant enhetligt system för
kostnadsberäkningar inom en industrigren torde kunna
sammanfattas i följande två huvudpunkter:

1. Att förbättra konkurrensförhållandena inom
branschen genom införande av goda metoder för
självkostnadsberäkningar, vilka kunna tjäna såsom
grundval för en sund prispolitik.

2. Att förbättra ett företags driftsekonomi genom
en noggrann kännedom om självkostnaderna.

Ett mycket intressant exempel på huru
industriföretagen inom en bransch kunna övertygas om
nödvändigheten av bättre kalkylmetoder erbjudes av
"The American Malleable Castings Association". Den-

na industrisammanslutning utsände för ett antal år
sedan till en del av sina medlemsföretag en fiktiv
order med likalydande specifikationer med begäran
att företagen skulle insända en detaljerad offert.
Resultatet blev ett påtagligt bevis på bristen av
kalkylmetoder inom denna industri, i det att offerterna
varierade mellan 4,9 och 11,6 cent per pund gjutgods.
Liknande exempel skulle kunna anföras från svenska
industrier av i dag. Det exakta antalet industrier i
Förenta staterna, som idag ha enhetligt
kostnadssystem, är ej känt, men har uppskattats till 150—160
och torde innefatta alla viktiga industrigrenar.

Även i Tyskland har man genom de s. k.
"Bran-chenmässige Betriebsuntersucliungen" som under
senare åren utförts av "Reichsgruppe Industrie" funnit,
att den förnämsta orsaken till en dålig
genomsnittsräntabilitet inom en industrigrupp ofta varit skadlig
konkurrens beroende på att ett stort antal och i vissa
fall t. o. m. alla företag inom en bransch haft
metoder för självkostnadsberäkningar, som på ena eller
andra sättet varit oriktiga. Som resultat av dessa
utredningar ha nu enhetliga system för
kostnadsberäkningar utarbetats för över ett 60-tal olika
industrigrenar, tillhörande verkstadsindustrin,
elektrotekniska industrin, järn- och stålindustrin,
trävaruindustrin, textilindustrin, tryckeriindustrin,
kemisk-tek-niska industrin, läderindustrin etc.

I Sverige har det första initiativet till ett sådant
enhetligt kostnadssystem för en industrigren tagits
av Sveriges Maskinindustriförening, vilken för
omkring ett år sedan tillsatte en kommitté för
utarbetande av förslag till enhetliga kostnadsberäkningar
för järngjuterier. Kommittéförslaget har helt
nyligen färdigställts och utsänts för yttrande till ett
antal företag inom denna industri och intresserade
institutioner. Det är att hoppas, att detta
betydelsefulla initiativ kommer att bliva framgångsrikt och
följas inom många andra industrigrenar.

Budgetkontroll är ett tämligen nytt organisatoriskt
hjälpmedel, som införts vid många industriföretag,
särskilt i Förenta staterna och Tyskland.
Huvudändamålet med en budget är att bringa alla företagets
huvudfunktioner — försäljningsavdelningen,
konstruktionsavdelningen, tillverkningsavdelningen och
den ekonomiska avdelningen —• till harmonisk
samverkan på sådant sätt, att största möjliga vinst på
företagets verksamhet härigenom kan erhållas.
Hittills har budgetförfarandet endast införts på några få
ställen inom svensk industri. Då budgeten visat sig
vara ett betydelsefullt hjälpmedel för förbättring av
ett företags driftekonomi är det att antaga, att den
under de närmaste åren kommer att införas allt mer
i vårt land.

Ett stort antal ytterligare rubriker skulle kunna
nämnas, som tillhöra området industriell ekonomi och
organisation i tillverkningen, exempelvis allmän
organisation, yttre och inre transporter,
industribyggnads-planering, personalfrågor, belysnings-,
ventilations-och övriga frågor rörande arbetsförhållandena,
arbetarskydd m. m. Det skulle emellertid föra alltför
långt att närmare ingå på dessa här.

En betydelsefull utveckling i Sverige under senare
år är att högskoleingenjörer i allt större utsträckning
börjat tagas i anspråk inom driften av
industriföretag, som tidigare huvudsakligen brukat anställa
specialutbildat underbefäl, såsom verkmästare, förmän

3

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:24:24 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1939i/0005.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free