- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1939. Industriell ekonomi och organisation /
4

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

o. d. och i övrigt dirigerats av en kommersiellt
utbildad direktör. Exempel på sådana industrier äro
textilindustrin — bomulls-, ylle- och trikåfabriker —
konfektionsindustrin, tryckerier, läderfabriker,
skofabriker, emballage- och kartongfabriker,
snickerifabriker m. fi. Man har funnit, att om en fabrik endast
är av en viss storleksordning, exempelvis har 100—
300 arbetare, så kan en ingenjör med god teknisk
utbildning, oberoende av den produkttyp som fabriken
tillverkar, avsevärt bidraga till att öka
tillverkningsekonomin inom företaget. Det finns så många
problem inom driften av industriekonomisk,
maskinteknisk, elektroteknisk, ångteknisk och transportteknisk
art, som endast på bästa sätt kunna lösas av en
person med god ingenjörsblick, att man funnit det mera
ekonomiskt att anställa en sådan än att anförtro
driften endast åt underbefäl med mer eller mindre
slentrianmässig blick på dessa problem.

Med tanke på den specialisering, som under de
senaste 20 à 25 åren börjat göra sig gällande ifråga
om ett företags produktion, och de skärpta krav på
driftsekonomi, som uppkommit såväl härigenom som
genom den ökade konkurrensen, anför direktör G.
Söderlund i Svenska arbetsgivarföreningen följande:1
"Den oerhörda tekniska apparat, som erfordras för
en så beskaffad produktion, är icke något en gång
för alla givet, som sköter sig självt. Ingenjörernas
arbete i vår tid är en ständig övervakning och
kontroll av driften, en ständigt fortgående förbättring av
verktyg, maskiner och metoder, en ständig strävan
till effektivare organisation av det mänskliga arbetet
vid dess samverkan med den tekniska apparaten. I
allt detta handlande är syftet att med minsta medel,
med minsta uppoffring nå bästa möjliga resultat. På
så sätt förbilligas produkterna och beredes ökat
utrymme för nya produktiva verksamheter."–-

"Som ledare av den . industriella driften kommgr
ingenjören i beröring med allehanda sociala och
samhälleliga problem–-."

i G. Söderlund: "Ingenjören och samhället", Teknisk
tidskrift, häfte 22, 1936.

Under de senaste 20 à 25 åren har
försäljningspro-blernet inom industrin kommit att få en allt mer
ökad betydelse, sedan företagets produktion blivit
mera specialiserad och den därigenom ökade
kapaciteten inom industrin resulterat i en ytterligare skärpt
konkurrens. Ingenjörer med god teknisk utbildning
lia härigenom ävenledes allt mer kommit att
syssel-Sä/ttäS med försäljningsarbete av olika slag. Tidigare
var det vanligt, att försäljningsbefattningarna även
inom företag med tekniska produkter omhänderhades
av personer, antingen med lägre teknisk utbildning
eller ock med enbart kommersiell erfarenhet. Det
har emellertid visat sig, att vid försäljning av sådana
produkter ingenjörer med högre teknisk utbildning i
många fall ha företräde framför de nu nämnda
kategorierna. På så sätt ha högskoleingenjörer allt mer
kommit att sysselsättas med försäljning,
offertar-beten, reklam, distributionsfrågor (marknadsanalys,
förpackningsfrågor, produktstudier ur
avsättnings-synpunkt, transportsätt och transportmedel).

Det kan i detta sammanhang nämnas, att
Teknologföreningens avdelning för industriell ekonomi och
organisation kommer att anordna en kurs i
försäljningsorganisation för ingenjörer, som i praktiken äro
sysselsatta med dessa problem, under veckan den
23—28 januari.

Det framgår av det ovan sagda att ingenjörerna nu
för tiden ha ett mycket stort och mångsidigt
arbetsfält inom den industriella ekonomin och
organisationen. Detta visas ävenledes av det stora
medlemsantal som Teknologföreningens avdelning inom detta
fack har fått under de snart 8 år den ägt bestånd.
Undertecknad ber att få sluta denna uppsats med att
lyckönska Svenska teknologföreningen och Teknisk
tidskrift till det initiativ de tagit för den fortsatta
utvecklingen i vårt land av ämnesområdet industriell
ekonomi och organisation och uttrycker
förhoppningen, att den nya fackavdelningen i Teknisk
tidskrift skall omfattas med stort intresse av alla de
ingenjörer, som i sin dagliga gärning äro sysselsatta
med problem inom detta arbetsfält.

Det tekniske undervisningsvesens stilling i Norge idag.

Av ingeniör EGIL EINARSEN, M. N. I. F.
Avdelingsleder ved Statens teknologiske Institutt, Oslo.

Norsk teknisk skolevesen er bygget op efter
föl-gende prinsipp. Underst har en de tekniske
kvelds-skoler med undervisning om kvelden i to timer efter
en dt arbeidstid. Disse skoler er 3- eller 4-årige og
tar sikte på å meddele elementærtekniske kunnskaper
til ungdom som er i arbeid om dagen. Over disse
skoler kommer de 1- eller 2-årige tekniske fagskoler,
som også gir elementær-teknisk undervisning, men
som har dagundervisning. Disse skoler har som regel
fagavdelinger for elektroteknikk og maskinteknikk,
enkelte også for bygningsteknikk. Undervisningen
omfatter både teori og praktiske övelser.

Som et höiere trin har man i ca 25 år hatt 3
to-årige tekniske skoler i Oslo, Bergen og Trondheim.

Disse skoler tar sikte på å meddele en teknisk
undervisning som kan sette elevene i stånd til å
ta tekniske mellemstillinger, f. eks. stillinger som
bygg- og murmestre, som tekniske assistenter i den
offentlige administrasjon, som byggeledere, tegnere,
verks- og fabrikkmestre, ledere av mindre lysverker,
fabrikker og andre industrielie anlegg. For at man
kan komme inn ved disse skoler kreves det minst
21/;, års forutgående praksis.

Överst har man siden 1910 hatt Norges tekniske
høiskole i Trondheim. Denne skole blev av
miss-forståtte decentralisasjonsmessige hensyn i sin tid
lagt 500 km borte fra hovedstaden og de områder
hvor tyngden av Norges industrielie liv har sin plass,

4

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:24:24 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1939i/0006.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free