- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1939. Industriell ekonomi och organisation /
8

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

teknisk ntdannelse. I fölge planen for instituttets
virksomhet har instituttet til formål å undersöke
nye arbeidsmetoder, verktöi og maskiner for
hånd-verket og industrien og spre kunnskaper om nye
arbeidsmetoder, verktöi, arbeids- og driftsmaskiner
for håndverk, industri, landbruk, fiskeri m. v. Dette
sökes fremmet ved forsöksvirksomhet, undervisning i
korte kurser, ved å utarbeide faglitteratur, avholde
utstillinger, samt ved konsulentvirksomhet.
Teknologisk institutt er den ferdige fagmanns institutt og
skal lære disse fagmenn å anvende de nye
arbeidsmetoder og maskiner. De næringsdrivende skal ved
instituttet gis anledning til å sette sig inn i
anven-delsen av de tekniske hjelpemidler i sitt fag.

Instituttet liar nu fölgende fagavdelinger ledet av
hver siu avdelingsingeniör: Avdelingen for
undervisning i arbeidsledelse, bake- og mellaboratoriet,
byg-ningsavdelingen, elektroteknisk avdeling, kjemisk
avdeling, avdelingen for jern- og metallbearbeidning,
motor- og bilavdelingen, snekkeravdelingen og
stöperi-avdelingen.

Ved disse avdelinger blev det i siste budgettår
avholdt ialt 104 kurser med 1 637 deltagere.
Kursene varer 2, 3 eller 4 uker. Av kurser spesiellt for
ingeniörer hadde man f. eks. kurser i arbeidsledelse
og i elektrisk sveisning. Kursene i arbeidsledelse
om-fatter emnene arbeidsledelse, arbedsrasjonalisering,
yrkeshygiene, arbeidsrettslige spörsmål og
organisa-sjonsvesen. Man får herunder en översikt over den
utvikling som har fört med sig de vanskeligheter som
en arbeidsleder idag har å kjempe med. Videre blir
grunnlaget for en rasjonell arbeidsledelse
gjennem-gått og ledeisens forhold til og behandling av be
driftens forskjellige produksjonsfaktorer berört. Man
kommer herunder også inn på arbeidspsykologiske
spörsmål. Undervisningen ved instituttets kurser
besörges foruten av instituttets fäste stab av
ingeniörer og verksmestre også av ca 50 innkalte
foredragholdere, hvorav omtrent halvparten er
ingeniörer. — Ved flere anledninger har det funnet
sted en viss utveksling og et samarbeide mellem
Statens teknologiske institutt og Norges tekniske
höiskole. Nuværende professor i mekanisk teknologi
ved höiskolen, prof. dr Lefring, var tidligere
av-delingsleder ved instituttet. Hvert år avholder
instituttets avdelingsingeniör for stöperiavdelingen
fore-lesninger ved hökkolen, og lederen av avdelingen
for arbeidsledelse ved instituttet har holdt
foreles-ninger ved höiskolen over industriell psykologi.

I 1935 innviet instituttet sin egen bygning. Også
for Tekniske Institutts vedkommende er det reist
krav om öket undervisning på forskjellige felter, og
der er allerede planlagt en utvidelse av bygningen.
Norges Industriförbund har således nettop rettet en
henvendelse til regjeringen om nödvendigheten av
utvidelse av instituttet. Det heter heri at man innen
industrien i stigende grad har kunnet konstatere den
vitale betydning av instituttets virksomhet for
industriens utvikling og konkurranseevne, og at
instituttets arbeide vanskelig kan vurderes höit nok.
Förbundet uttaler videre at det er en nödvendig
for-utsetning for at den norske industri skal kunne
op-rettholde og utvikle videre sin stilling nas jonalt og
internasjonalt sett at instituttet uopholdelig skaffes
de nödvendige arbeidsmuligheter.

Som man vil förstå er norsk teknisk
undervis-ningsvesen fra nederst til överst midt oppe i en
bryt-ningsperiode. Efteråt man har passert en periode
på 10—15 år med små bevilgninger og liten
utvikling, ser det i öieblikket ut til at man står överför
utvidelser og forandringer på de fleste trin innen det
tekniske undervisningsvesen. Disse utvidelser vil
sikkert få sin store betydning for produksjonslivet.
Helt gjennemgripende og i samsvar med tidens krav
blir imidlertid neppe forandringene för enn de blir så
radikale at man löser ved de gamle hevdvunne
under-visningsmåter, som går ut på å utdanne ingeniörer og
teknikere ensidig efter fag (maskinfag, bygningsfag.
kjemi osv.), og går over til å utdanne dem mer efter
behov (som bedriftsledere, konstruktörer,
laboratorie-ingeniörer, salgsingeniörer osv.). Skal ingeniören?,
liolde tritt med utviklingen og få den plass i dec
möderne teknifiserte samfund som de naturlig bör
ha, så må de i fremtiden i sin ntdannelse også lære
mer om selve samfundsökonomien, om
råstoffutnyt-telse, transportökonomi, arbeidslære og spesielt om
cirkulasjon, distribusjon og forbruk,
bedriftsökonomi-lære, finansieringslære, kredittvesen og
konjunktur-lære. Det er nödvendig hvis ingeniörene skal gjöre
sig håp om å opnå administrative stillinger med vidt
gående forretningsmessige funksjoner, og hvor de
ved siden av rent tekniske spörsmål skal bedömme
spörsmål om rentabilitet, priser, avsetning,
innkjöps-politikk og spörsmål av ökonomisk-teknisk
betydning både for samfundet og den enkelte bedrift de
selv leder.

Varför inte en "Business doctor"?

Av redaktionssekreterare E. SWARTLING.

I de flesta fall då det gäller ett bygge av något
slag, anlitas en arkitekt, råkar man ut för
tvistigheter, vänder man sig till en advokat, och om man
blir sjuk, går man till en läkare. Man drar sig alltså
i dessa fall icke för att utnyttja sakkunskapen och
andras erfarenhet. Är det däremot fråga om ett
företags organisation, blir inställningen märkvärdigt nog
ofta en annan. Då är man kapabel att klara det hela

själv, då behövs inga experter, fastän den egna
erfarenheten kanske ligger inom helt andra områden.
Denna inställning är ganska svår att förstå, och den
har säkerligen många orsaker. Den vanligaste är väl
att söka i den praktiskt arbetande mannens
misstänksamhet mot "teoretikerna"- och
"skrivbordsorganisatörerna". Man litar på de "medfödda
ledareegenskaperna" och anser talet om "riktiga principer" me-

8

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:24:24 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1939i/0010.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free