- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1939. Industriell ekonomi och organisation /
16

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

Bland universitetets "graduate sehools" ingå
Harvard Graduate School of Business Administration,
grundad 1908, och vanligen kallad Harvard Business
School samt Harvard Graduate School of Engineering,
grundad 1847 och vanligen kallad Harvard
Engineering School. Båda dessa skolor äro normalt
tvååriga, och efter godkänd genomgång avlägges examen
såsom Master of Business Administration respektive
Master of Science in Engineering. Vid ytterligare
fortsatta studier kan även doktorsexamen avläggas.

Vid Harvard ha ingenjörseleverna två möjligheter
till tekniskt-ekonomisk utbildning, vilka båda fått
vidsträckt användning. Den ena vägen är att
studenterna komplettera sina tekniska högskolestudier
med den vanliga två-åriga kursen vid Business School
och därmed följande examen såsom Master of Business
Administration. Den andra vägen är att studera vid
Engineering School i dess fackavdelning för
"Engineering Administration", vilken fackavdelnings
undervisning bedrives i intimt samarbete med Business
School. Denna kombinerade undervisningsplan
kommer senare att närmare beröras.

Harvard Business School.

Den två-åriga kursen vid Harvard Business School
omfattar under första terminen sex ämnen. Dessa
ämnen överspänna affärslivets primära funktioner,
nämligen kapitalanskaffning (Finance), tillverkning
(Industrial Management) samt försäljning (Marketing).
Bokföring och statistik införas såsom de verktyg med
vilka ledningen kontrollerar sitt företag (Accounting
samt Business Statistics). Som ett särskilt ämne
behandlas utskrivningen av affärsrapporter (Business
Problem Analysis).

Under första årets andra termin fortsätter studiet
av Industrial Management, Marketing, Finance och
Accounting, varjämte två nya ämnen tillkomma,
nämligen Business Economics samt Business and
Government. Studieplanen föreskriver härvid, att
studenterna skola taga Accounting samt fyra av de fem
övriga ämnena.

Under andra året få studenterna specialisera sig
mera, varvid skolan föreslår vissa studieplaner,
vardera med fem ämnen per termin. Av de föreslagna
alternativa studieplanerna ingå tre speciellt på
tek-niskt-ekonomiska ämnen med tyngdpunkten på
företagsledning (Executive Control), personalfrågor
(Per-sonnel) respektive tillverkningsfrågor (Production).
Undervisningen i de tekniskt-ekonomiska ämnena
bedrives i stor utsträckning i anslutning till besök vid
industriella företag. Vid varje företag studeras
härvid de speciella problem, vilka för företaget ifråga
anses vara av särskilt intresse.

I samtliga andra årets studieplaner skall ämnet
"Business Policy" ingå under båda terminerna. Detta
ämne beskriver skolan i sin årsredogörelse på
följande sätt:

"Ämnet behandlar de synpunkter, som äro
vägledande för de högsta ledarna i ett affärsföretag samt
för den styrelse, inför vilken ledarna äro ansvariga.
Det är ledarnas uppgift att organisera en effektiv
administrativ apparat, att säkerställa, att företagets
olika enheter arbeta tillsammans utan friktion, att
utforma planer för företagets ledande samt att
övervaka, att dessa planer genomföras. Medan en
avdelningschef, exempelvis försäljningschefen eller verk-

stadschefen, huvudsakligen behandlar interna
problem, som beröra hans avdelnings arbete, får den
högsta ledningen i första händ syssla med de sidor
av avdelningarnas problem, som beröra förhållandet
avdelningarna emellan, med företagets förhållande
till yttervärlden samt med den effektiva ledningen
av företaget såsom helhet."

Vid Harvard Business School finnes en särskild
Division of Research, till vars främsta uppgifter hör
att från affärslivet insamla de problem ("cases") som
användas vid skolans undervisning. Division of
Research här, sedan insamlingen år 1920 började,
insamlat mer än 12 000 problem, på vilka grundats 50
problemböcker för skolans undervisning hittills.

För att visa ungefärligen huru ett problem är
uppbyggt. återgives nedan ett problem ur ämnet
"Industrial Management".

"Stillson Company tillverkar maskiner av olika
slag. Flertalet maskiner äro av standardtyp och
tillverkas i stora partier. Förbättringar och ändringar
på maskinerna bearbetas av
konstruktionsavdel-ningen. Sedan de föreslagna konstruktionerna
godkänts av försäljningsavdelningen, lämnas ritningarna
till verktygskonstruktören, som ritar de för
tillverkningen i fråga erforderliga specialverktygen.
Verkstadschefen uppgiver härvid vilka arbetsmaskiner,
som kunna få användas för tillverkningen, ävensom
det antalet bitar, som kunna beräknas tillverkade.
De färdiga verktygsritningarna lämnas till
verkstadschefen, på vars kontor kostnaden för verktygens
tillverkning kalkyleras.

För en ny basplatta, som skulle tillverkas, utfördes
första operationen vid en stansmaskin, som stansade
ut plattan ur järnplåt. Verkstadschefen hade
meddelat verktygsritaren, att det första
tillverknings-partiet skulle bestå av 50 plattor. Om
konstruktionen godkändes, sedan detta parti prövats, planerades
en tillverkningsorder på ytterligare 10 000 plattor.
Verktygskonstruktören erbjöd härvid ett av följande
tre alternativ:

1) Att för hand skära ut de 50 plattorna ur
järnplåten.

2) Att göra tillfälliga verktyg för stansmaskinen,
vilka skulle bli billiga.

3) Att göra permanenta verktyg för stansmaskinen,
vilka skulle kosta avsevärt mera.

Verkstadschefens kontor kalkylerade, att
kostnaden att för hand skära ut de 50 plattorna skulle bli
50 arbetstimmar à $ 1: 50 per timme. Kostnaden för
cle tillfälliga verktygen beräknades till $ 30: —, och
dessa verktyg beräknades hålla för stansning av 1 000
plattor. Stansningskostnaden för 50 plattor
beräknades till $ 4: —. Kostnaden för de permanenta
verktygen beräknades till $ 200: —, och dessa verktyg
beräknades hålla för stansning av 100 000 plattor.
Om tillfälliga verktyg tillverkades, skulle kostnaden
för dessa debiteras arbetet. Om permanenta verktyg
tillverkades, skulle kostnaden för dessa debiteras ett
annat tillgångskonto, verktygskontot.

Vilket av de tre alternativen skulle verkstadschefen
välja vid tillverkningen av de 50 basplattorna?

Böra följeorder debiteras inklusive
verktygskostnad?"

Av ovanstående framgår, att en rätt fullständig
bakgrund framlägges i problemet, innan de för
problemet speciella förhållandena relateras. Genom de

16

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:24:24 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1939i/0018.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free