- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1939. Industriell ekonomi och organisation /
22

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

omöjligt, att vid ett industriföretag — lika litet som
vid all annan verksamhet — få bort allt slöseri, men
vad som skulle kunna åtminstone minskas är onödigt
slöseri, varmed då menas sådant slöseri som utan
olägenhet kan bortskaffas eller elimineras mot
kostnader av sådan storleksordning, att en påfallande
positiv vinst ernås.

Tänka vi till exempel på belysningen, finna vi, att
det på detta område göres mycket för arbetarnas
bästa och för att öka arbetsintensiteten. God
belysning minskar också olycksfallsfrekvensen.
Undersökningar, som nyligen ha utförts i Förenta staterna av
The National Safety Council, visa att fem procent av
alla olyckor inom industrien förorsakas av dålig
belysning. Ökad belysning drar emellertid med sig
högre belysningskostnader. Det är därför av vikt, att
det aldrig får slösas med ljuset, varför det icke torde
vara omotiverat att i detta sammanhang framställa
denna fråga: vem tänder och vem släcker? Det är nog
icke ovanligt att lampor brinna både inom- och
utomhus på de mest onödiga platser och tider, kanske
hela lördagar och söndagar. Detta är onödigt
slöseri. Både med ström och lampor. På liknande sätt
förhåller det sig med uppvärmningsanordningar. Här
borde nämnas den numera även ur hälsosynpunkt
aktuella frågan beträffande ventilationen, som
speciellt vintertid står i så nära samband med
uppvärmningsfrågan. En väg till rationalisering vore, att
sådana anordningar omhänderhades av därför särskilt
utbildad personal i större utsträckning än vad som
i regel är fallet. De skavanker, som då och då
uppstå med uppvärmningssystemen, sådana
oegentlig-heter som att en del lokaler hållas onödigt varma, en
del alltför kalla, skulle härigenom lättare kunna
avhjälpas. Att tillvarataga kondensvatten vid
ångcen-traler är något, som mången gång är svårt att ordna,
men mycket skulle kunna göras i rätta riktningen.
God tillsyn av uppvärmningsanordningarna samt
ekonomisk eldning är en förutsättning för att kunna
nedbringa värmekontot.

Ungefär på samma sätt förhåller det sig med
rörledningssystem av andra slag, såsom för komprimerad
luft, vatten, gas etc., där genom oekonomisk
användning och dålig tillsyn med åtföljande läckage
betydande värden kunna gå förlorade.

Beträffande den direkta tillsynen av maskiner och
maskinella anordningar är nog på många håll en
grundlig rationalisering av behovet påkallad. Det är
icke ovanligt, att en maskin smörjes endast på
sådana ställen där smörjkoppar eller andra
smörjanordningar äro lätt tillgängliga, under det att mera
svåråtkomliga platser aldrig eller sällan tillses. Följden
blir varmgång, kanske brott eller demolering med
åtföljande driftsavbrott. Detta under det att
mängder av smörjmedel slösas på onödiga ställen. För
varje maskin borde ett smörjningsdiagram uppgöras,
och den person, som handhar tillsynen, borde vara
noga insatt häri. Av vikt är även att rätt
smörjmedel användes. Det händer ej sällan, att det
omväxlande smörjes med olja och fett på samma
smörjställe.

Övrig löpande uppsikt över maskinparken
innefattar bland annat tillsyn att muttrar och skruvar ej
lossna, att nedslitning ej förekommer, att bräckage av
någon anledning ej kan uppstå, att lagergångar och
kugghjul äro i gott skick och så vidare. Beträf-

fande muttrar och skruvar är det en känd sak, att
dessa ofta sitta lösa eller rent av saknas. Sådant
kan draga med sig oanade konsekvenser, icke
enbart därigenom att maskinen ifråga förr eller senare
demoleras, utan det medför också stora risker ur
säkerhetssynpunkt. Nedslitning av lagergångarna
för ett kugghjul har till följd, att kuggingreppet
ändras och kuggarna därigenom fort nedslitas.
Kuggväxeln arbetar oekonomiskt, mycket smörjmedel
kräves, skakning och ojämn gång uppstår, och snart är
den maskinen ur leken.

Uraktlåtenheten att på ett rationellt sätt sköta
maskiner och maskinella anordningar är upphovet till
en stor del av alla driftstörningar. Det är därför av
ovärderlig betydelse, att någon person i ansvarig
ställning handhar maskinparkens skötsel och vård.
Inspektion bör göras med vissa mellanrum,
varigenom reparationer kunna ske på lämplig tidpunkt.
Detta gäller icke minst rullande materiel och
transportanordningar, vilka äro utsatta för robust
hantering, och där allt slutligen skramlar loss, om det
lämnas vind för våg. Skulle allt det slarv och all den
nonchalans vi människor utveckla gentemot vårt
värdefullaste hjälpmedel, maskinen, kunna uppskattas
i förlust av kapital, komme man säkerligen till
häpnadsväckande siffror.

Vad här sagts om maskinparken kan till vissa delar
även tillämpas på byggnäder och byggnadsarbeten av
olika slag såsom ugnar, skorstenar, broar,
spåranläggningar etc.

En sak som inverkar på det direkta
arbetsresultatet och som för övrigt också bör inrangeras under
benämningen rationalisering, men som ofta alltför
litet beaktas, är ordnings- och renhållningen inom
och utom industrilokalerna. Hit hör också att
maskiner och andra anordningar skola hållas snygga.
Ordning och snygghet skapar trivsel och arbetsglädje och
är även ur säkerhetssynpunkt av stort värde.
Industrien skulle utan tvivel tjäna på att i större
utsträckning och på ett effektivare sätt sörja för denna
sida av rationaliseringen, varvid erforderlig, indirekt
personal måste avdelas speciellt för detta ändamål.

Vid moderniserings-, ombyggnads- och
rivningsarbeten, som utföras av de indirekta avdelningarna, bör
stor uppmärksamhet ägnas tillvaratagandet av
gammalt material, maskiner och maskindelar, rör och
rörarmatur, byggnadsmaterial, elektrisk materiel och
armatur etc. Genom att på ett rationellt sätt tillvarataga
allt som är användbart, sparas värden till betydande
belopp. Det är emellertid ofta nog en kinkig sak
att bedöma, vad som skall skrotas, och vad som bör
tillvaratagas. Man har icke endast att taga hänsyn
till det skick i vilket delarna befinna sig utan även
till deras lämplighet för inpassning i befintliga eller
tilltänkta anordningar samt huruvida de äro av en
någorlunda modern konstruktion eller av mera
föråldrat utförande och därför bli oekonomiska i drift
eller tarva dyrbara omändringar.

Med ovanstående har endast ett försök gjorts att
i korthet klarlägga det indirekta arbetets egenart
och att med några exempel belysa de brister, som
kunna vidlåda detta. Rationaliseringen har
visserligen även här gjort sitt ingrepp, men ännu återstår
mycket att göra, som kan vara av största betydelse,
icke minst ur nationalekonomisk synpunkt, speciellt i
vår tid med dess ständigt ökade produktion.

22

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:22:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1939i/0024.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free