- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1939. Industriell ekonomi och organisation /
25

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TekniskTidskrift
INDUSTRIELL EKONOMI och ORGANISATION

Redaktör.- ERIK SWARTLING

HÄFTE 3 utgiven av svenska teknologföreningen 6 MA] 1939

INNEHÅLL: Psykologi och teknik, av dr.-phil. Walter Jacobsen. — Ingenjörernas ekonomiska utbildning,
av professor R. Kristenson. — Den industriella organisationens terminologiproblem, av bibliotekarien Barbro
Hallendorff. — Säg det med diagram.

Psykologi och teknik.

Av Dr. phil. WALTER JACOBSEN.

A. Psykologien och tekniken har många
beröringspunkter.

Den vetenskapliga psykologien och den moderna
tekniken ha under årtiondenas lopp fått allt
talrikare beröringspunkter med varandra. Å ena sidan
vände sig forskningspsykologien redan tidigt till
tekniken för att från denna erhålla vissa finare, tekniska
hjälpmedel för sina laboratoriearbeten. Å andra sidan
kunde den "tillämpade psykologien" — en
specialgren, som under de senaste fyrtio åren alltmera har
avlägsnat sig från den rena forskningspsykologien •—
göra sig gällande på de flesta kulturområden, icke
minst på det tekniska — och där på de mest skilda
håll och olikartade sätt.

B. En missvisande begreppssammanställning
av "psykiskt" och "tekniskt".

Innan jag emellertid går närmare in på frågan på
vilket sätt och i vilket omfång de båda områdena —
å ena sidan den psykologiska specialvetenskapen
och å andra sidan teknikens kulturområde — kunna
ha något att ge varandra, vill jag ägna några ord åt
en vanlig sammanställning av "Psyché" och "Techné",
en sammanställning som visserligen är av mera
be-greppsmässig än faktisk natur, men som dock just
som begrepp vunnit en oerhört stor popularitet i alla
kulturländer, jag menar begreppssammanställningen:
"Psykoteknik". Just den, som själv kallar sig
"tekniker", torde knappast kunna dröja vid en sådan
begreppsbildning utan en viss kritisk eftertanke. Har
"psykoteknik" över huvud taget något att göra med
teknikens kultur- och arbetsområde? Har den fått
sitt namn därifrån? Hur har denna begreppsbildning
över huvud taget uppkommit?

Sin stora popularitet erhöll detta begrepp först i
anslutning till de berömda föreläsningar, som den
amerikanske psykologen Hugo Münsterberg höll i
Berlin år 1910. Den gången hävdade han med
framgång den tanken, att till buds stående
psykologiskt-vetenskapliga forskningsresultat och metoder borde
praktiskt tillämpas inom näringslivet. Det var
vetenskapen om denna praktiska tillämpning av
psykologien i kulturlivets tjänst, som han kallade för
"psykoteknik". Därmed skänkte han emellertid detta
begrepp en helt ny innebörd.

Tidigare hade nämligen detta begrepp haft en helt
annan betydelse, en betydelse, som många psykologer
ända till våra dagar troget ha hållit fast vid med
tanke på den begreppsmässiga exaktheten. Vilken
var då den ursprungliga innebörden av detta ord?
För att få svar på den frågan kunna vi gå direkt till
dess upphovsman, professor William Stern,
grundaren av den s. k. "psykologien om de individuella
olikheterna" (1900) och även upphovsmannen till den
berömda formeln för intelligenskvoten och till den
ytterst konsekvent genomförda helhetspsykologien,
"personalismen". Redan år 1903 uppställde han på
sitt program två huvudområden för den praktiska
tillämpningen av psykologien i kulturlivets tjänst:

1)"psykognostiken", som han helt enkelt översatte
med själskännedom eller människokännedom, och

2) "psykotekniken", som han definierade som
själs-eller människobehandling. Detta skedde i första
numret av hans "Zeitschrift für angewandte
Psycho-logie", som allt sedan dess har förblivit den ledande
på detta område.

Men med vad rätt kallade han själs- eller
människobehandlingen "psykoteknik"? Han höll sig helt
enkelt till den ursprungliga betydelsen av det
grekiska ordet "techné", som ungefär betyder
"konstgrepp" eller "överlagt förfarande", och tänkte alltså
på en grupp av speciella konstgreppsmässiga
åtgärder med själen för att framkalla bestämda
verkningar på den. Hans förebild vid präglandet av detta
begrepp var det allbekanta ordet "mnemoteknik".
Härmed menar man ju vissa psykiska konstgrepp
eller hjälpmedel för att höja vissa minnesprestationer.
På liknande sätt kan man naturligtvis också tänka
sig andra psykiska konstgrepp "på själen" i dess
helhet, dvs. på hela personligheten, för att åstadkomma
gynnsamma inverkningar på den. Det kan sålunda
röra sig om någon psykoterapeutisk åtgärd, t. e.
suggestion, hypnos, arbetsterapi eller också om
självpåverkan, i likhet med mnemotekniken, som fallet är
med Coués bekanta autosuggestionsmetod. I alla
dessa fall ha vi att göra med "psykoteknik" och detta
i den ursprungliga och mera korrekta betydelsen.
Även det sätt varpå man på senare tid har
reformerat vittnesförhör inför domstol, och som man
kommit fram till på grundval av vetenskapligt arbete, är
tillämpad psykoteknik i ordets egentliga betydelse,

25

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:24:24 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1939i/0027.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free