- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1939. Industriell ekonomi och organisation /
26

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

likaså den moderna fångbehandlingen, för så vitt den
vilar på vetenskaplig grund, samt den tillämpade
pedagogiken i dess helhet. Som ett sista men därför
icke mindre viktigt exempel vill jag anföra de
moderna rationaliseringsåtgärderna inom industrien, i
den mån som de syfta till en höjning av den enskildes
prestationseffektivitet utan att vederbörandes
arbetskrafter tagas mera i anspråk, samt vissa
tränings-och uppfostringsmetoder inom industrien och handeln,
som syfta till att underlätta arbetet och att
förebygga överansträngningar, och slutligen vissa
liknande åtgärder bland arbetarna för att förebygga
vanliga felreaktioner, som kunna medföra olycksfall.

Dessa psykotekniska möjligheter omfatta dock icke
på långt när den tillämpade psykologiens hela
område. Ty man använder givetvis icke de från den
vetenskapliga psykologien erhållna kunskaperna och
metoderna endast i de fall, då man vill nå bestämda
inverkningar på den individuella själen. Sålunda äro
de s. k. "arbetestudierna" inom industrien tills vidare
endast "studior", analyser. Först när man ur vissa
studieresultat drar sådana praktiska slutsatser, som
av den enskilda människan måste fordra en bestämd
ändring av hennes sätt att arbeta, kommer ett
ingrepp — alltså: "psykoteknik" — att föreligga.
"Tillämpad psykologi" föreligger likaledes vid alla
slag av psykologiska individualunder sökning ar och
lämplighetskonstateranden, t. e. vid personurval och
yrkesvalsrådgivning, men — nu är det icke längre
"psykoteknik", som praktiseras, utan "psykognostik".

Strängt taget utesluta psykognostik (—
psykologiska "diagnoser", såsom t, e.
anlagsundersökningar) och psykoteknik varandra, ty man kan
naturligtvis icke vänta att få en tillförlitlig diagnos om
en människas vanliga, normala tillstånd, när man
samtidigt inverkar på denna, förändrar den genom
psykoteknisk "behandling"! Tvärtom är det just en
av anlagsundersökningarnas största svårigheter men
mest eftersträvansvärda mål att säkerställa en så
lugn och normal sinnesstämning som möjligt hos den
undersökte, under det diagnosen pågår.

C. Faktiska beröringspunkter mellan
psykologien och tekniken.

Vi ha hittills talat om öegre^ssammankopplingen
av "psyché" och "techné", för att härigenom från
början undanröja åtminstone en del av de
missförstånd, som tyvärr alltför ofta uppstå i samband med
det mycket missbrukade och av vissa skäl, som här
icke skola behandlas, förtalade ordet "psykoteknik".
När vi nu i det följande sysselsätta oss med frågan,
i vilka avseenden psykologien som vetenskap och
tekniken som kulturområde faktiskt, i realiteten,
beröra varandra, så syfta vi alltså icke blott till
"psykotekniken" och heller icke blott till
anlagsundersökningar ("psykognostik") utan till hela den
praktiska psykologien och dessutom också till den
rena forskningspsykologien, som drives vid
universitetens laboratorier och institut.

I. Vad tekniken kan ge psykologien.

Tekniken har gjort psykologien utomordentligt
värdefulla tjänster i synnerhet på finmekanikens
område. Ty det är först med hjälp av de finmekaniska
precisionsinstrumenten som det har blivit möjligt för

psykologien att göra viktiga undersökningar.
Apparaterna kunna uppdelas i tre huvudkategorier.

Beträffande den första av dessa, som är äldst, rör
det sig om "mätinstrument". Vid den tidpunkt då
man inom psykologien i första hand var inriktad på
frågan: "Varav består själen?" — "av vilka
elementära, enskilda funktioner är den sammansatt och hur
pass kraftigt gör sig varje enskild funktion gällande
hos själsmekanismens hela byggnad?" — vid en sådan
tidpunkt, då alltså det mekanistiska och rent
atomis-tiska tänkandet behärskade psykologien, hade man
framför allt behov av exakt arbetande mätinstrument.
Dessa hade till uppgift att mekaniskt registrera vissa
"själs"-funktioner. Ej heller i dag kan man helt och
hållet undvara sådana hjälpmedel, men deras
betydelse har — åtminstone inom den praktiska
psykologien — förskjutit sig till förmån för mera
"förstående" och observerande metoder, som taga sikte på
människan som helhet. Vad som mättes och
registrerades var ju egentligen icke det "själsliga" i
trängre mening, det var icke en gång de egentliga
"personlighets"-dragen, utan det var sådana
psykologiska eller t. o. m. rent fysiologiska funktioner, som
på något, sätt endast "taga del" i själsliga eller
andliga reaktioner eller som representera
förutsättningarna för dem. T. e.: uppmärksamheten, ögonmåttet,
färgsinnet, den motoriska reaktionssnabbheten,
känselsinnet, muskelsinnet osv.

Det andra slaget av tekniska hjälpmedel är ett i
princip helt annat och av nyare dato; där gäller det
apparater, med vilkas hjälp man försöker bedöma
(alltså icke mäta\) just de maskintekniska anlagen
hos en person. Försökspersonen är i detta fall icke
blott ett "mätningsobjekt", på vilket ett mekaniskt
instrument liksom placeras, som fallet är med
läkarens stetoskop. Snarare är han nu att anse som ett
fritt, självverkande subjekt inför en maskinteknisk
uppgift, som skall lösas genom självständigt
hand-skande med en apparat eller teknisk anordning av
något slag. Sådana arbetsprov representera en
odelbar enhet, helhet och mening, där många psykiska
och fysiska faktorer deltaga, som man endast i
undantagsfall anser nödvändigt att isolera och "mäta"
var för sig. Man har nämligen inom den praktiska
psykologien funnit, att man får ett större och mera
tillförlitligt utbyte genom att bedöma en människas
yrkesbegåvning efter sådana "komplexa" arbetsprov,
alltså utan att förstöra arbetshelhetens mening, än
genom att bara sammanställa de olika elementära
funktionernas graduella utslag från mätinstrumenten.

Det tredje slaget av tekniska hjälpmedel, som
psykologien gärna använder, nämligen filmtekniken,
står mätinstrumenten lika fjärran som de nyss
omtalade arbetsprovapparaterna. Genom den gäller det
att förbättra och säkerställa möjligheterna att
observera människorna i deras fria handlingssätt. Man
filmar t. e. barnen i barnträdgården och får på detta
sätt ett rikt studiematerial för utvecklingsproblemen.
Eller man filmar arbetsförlopp för att därefter genom
ultrarapidfilm objektivt och noggrant kunna jämföra
olika arbetsmetoder och olika människotyper.

II. Vad psykologien kan erbjuda tekniken.

Beröringspunkterna mellan psykologien och
tekniken äro icke ensidiga. Det är icke endast
tekniken, som bjuder psykologien ett värdefullt stöd.

26

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:24:24 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1939i/0028.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free