- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1939. Industriell ekonomi och organisation /
27

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Industriell Ekonomi och Organisation

Den vetenskapliga psykologien av idag är redan
tillräckligt utvecklad för att vara i tillfälle att göra
tekniken (liksom näringslivet överhuvud) några första,
icke oviktiga tjänster.

Vid närmare eftertanke kan man också lätt inse,
att psykologien som sådan i själva verket har en
ganska viktig uppgift att fylla, för så vitt det gäller
att stegra näringslivets och kulturens allmänna
prestationer eller att på något sätt förbättra de
mänskliga levnadsvillkoren. Ty det är ju på människan
med hennes egenarter och olikheter, med hennes
strävanden, hennes kunnande eller brist på kunnande,
som slutligen allt det beror, som utgör kultur och
civilisation, och det är människan, som är ansvarig
för mycket av det som blir förstört, förslösat eller
försummat. Eller för att nu tala speciellt om
tekniken: Mänsklighetens stora tekniska prestationer
äro den direkta produkten av ett människointellekt
— alltså av ett avgjort psykiskt fenomen; detta
psykiska fenomen, teknikerns intellekt, är i särskilt hög
grad inriktat på och intresserat av den fysiska
världen och dess lagar. Det analyserar föremålen,
beräknar deras fysiska och energetiska sammanhang,
sätter ihop delar, "konstruerar" osv. En elit av
tekniska genier gör upptäckter och uppfinningar, och
en stor här av begåvade ingenjörer omsätter dessa
värdefulla tankar i konkreta skapelser. Vad ligger
väl då närmare tillhands än att mera ingående
studera just detta psykiska fenomen i och för sig och
sådana tekniska geniers och begåvningars individuella
förutsättningar? Genom dylika studier, som hava
utförts med mycken flit och samvetsgrannhet, har
redan mycket av vikt uppdagats. När man då
närmare tänkte efter, hur man skulle kunna tillgodogöra
sig dessa kunskaper praktiskt, fanns det ej något rum
för långvarigt tvivel: Man kunde t. e. förbättra
teknikernas arbets- och utbildningsvillkor och göra dem
mera effektiva genom att taga hänsyn till
arbets-och utvecklingspsykologiska lagar. Man kunde
också i högre grad än som tidigare har varit fallet, taga
hänsyn till en del psykiska övnings-,
utmattnings-och olycksfallsfaktorer. Gagnlösa arbetsbelastningar
och hämmande inverkningar kunde undvikas och
fördelaktiga psykiska inflytanden utnyttjas. Samtidigt
kunde man underlätta nyrekryteringen av tekniker
genom att på ett mera tillförlitligt sätt än förut
konstatera, vilka som äga de nödvändiga individuella
förutsättningarna just för teknikerns yrke. Mången
onödig tidsförlust, som uppstått till följd av en
misslyckad yrkesutbildning, många bortslösade
utbildningskostnader och även många faktiskt
förekommande besvikelser över det valda yrket skulle kunna
undvikas genom att den enskilda, ungdomliga
yrkes-aspiranten i tid fick reda på vilka sorts yrken, som
han syntes lämpa sig för, och vilka han antagligen
icke kunde komma att lyckas med.

I all synnerhet på teknikens område har det
sistnämnda en mycket stor betydelse just därför, att det
knappast finns något annat yrkesområde som så
starkt lockar manliga ungdomar i den ålder, då de
lämna skolan, som just det tekniska. Detta
ungdomens tekniska intresse är ett allmänt
förekommande, typiskt utvecklingsfenomen. Det är med
andra ord i många fall på intet sätt något uttryck
för verklig, teknisk begåvning eller "Berufung" —
dvs. en djuprotad bestämmelse för teknikerns yrke —

och ingalunda alltid av varaktigt slag. En
tillförlitligare psykologisk diagnos kan här leda många
vilsegångna in på riktigare banor.

Förutom de här ovan nämnda problemen om höjning
av arbetsprestationerna, om effektivare utbildning,
om positiv yrkesvalrådgivning och om en säkrare
nyrekrytering, är det en del ytterligare, psykologiska
uppgifter, som göra sig gällande inom det industriella
arbetets område. Man behöver endast tänka på
frågan om höjandet av den allmänna arbetsglädjen,
problemen om utmattningens och enformighetens
betydelse, om arbetsledning, arbetsorganisation,
arbetsplats eller arbetsmiljö, kollektivarbetet, den
individuella benägenheten att råka ut för olycksfall, de
vanligaste psykiska felhandlingarna, vidare
reklamväsendet m. m. Alla dessa problem tangera den
industriella teknikens arbets- och verksamhetsområden
lika mycket som det övriga näringslivets.

a) Arbetspsykologi.

"Arbetspsykologiens" stora område kan uppdelas
på följande sätt:

1) Arbetsekonomi eller rationalisering, som har till
uppgift att med minsta möjliga förbrukning av arbete
och material åstadkomma högsta möjliga
arbetseffek-tivitet, undanröja hämningar, undvika onödiga
rörelser eller arbetsmetoder och att frigöra och använda
outnyttjad energi. Här utgör det kända
enformighetsproblemet ett kapitel för sig och i samband
därmed uttröttningsproblemet över huvud taget. En
rätt så avsevärd litteratur har redan uppstått kring
båda dessa problem, ehuru betydligt mindre därav
har blivit tillgängligt för allmänheten än av det som
skrivits om Taylorismen, som ju till mycket väsentlig
del också representerar ett slags tillämpad
"psyko-teknik", dvs. ändamålsenlig människobehandling i
driften. Tid- och rörelsestudier ligga till grund för
denna gren av forskningen och den tillämpade
psykologien.

2) Övnings-, anpassnings- och inlärandets
psykologi, som kommer till användning vid praktisk
yrkesuppfostran. Man försöker att fastställa, vilka
prestationer man normalt kan ifrågasätta av en
arbetare eller lärling i de olika stadierna av praktisk
yrkesträning, och hur man skall kunna på lämpligaste
sätt uppfostra den blivande fackarbetaren till den
riktiga arbetsinställningen, arbetstakten och normala
prestationer. Så snart en ny utbildningsplan skall
fastställas för ett visst yrke, använder man sig av
denna forskningsavdelnings arbetsresultat.

3) I nära samband med det föregående står
"yrkes-psykologiens" område. Detta sysslar med att
studera de olika arbetsfunktionerna direkt på de skilda
arbetsplatserna, särskilt med hänsyn till de krav, som
måste ställas på yrkesutövarens naturliga
konstitution och övriga förutsättningar.

I detta sammanhang talar man ofta om
"yrkesanalyser". Ur de iakttagelser som då göras, drager man
sedan praktiska slutsatser såväl beträffande urvalet
av nybörjare i yrket som beträffande planen för
yrkesutbildningen. I Tyskland utsänder "Datscit"
(Deutscher Ausschuss für technisches Schulwesen)
löpande meddelanden om de lämplighetsfordringar,
som gälla för varje yrke. De uppställas under intimt
samarbete mellan yrkesrepresentanter, yrkeslärare,
läkare och praktiserande psykologer.

27

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:24:24 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1939i/0029.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free