Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
4) Arbetsledarepsykologien utarbetar lämpliga
villkor och former för befälsföring samt handledning och
behandling av de anställda arbetarna. Den
sysselsätter sig med konsten att organisera grupper av
människor och delger arbetsledare och ingenjörer sina
erfarenheter. Hela detta område kan samtidigt
betraktas som ett specialkapitel av den gren av
psykologien, som kallas för "socialpsykologi", samt av
forskningsgrenarna karaktärslära och
temperaments-lära.
5) Slutligen ha vi olycksfallspsykologien, som
befattar sig med de vanligaste formerna av sådana
olycksfall, vilka bero på typiska felhandlingar under
arbetet,, på felreaktioner, för vilka en psykisk
lagbundenhet ligger till grunden. Ett särskilt avsnitt
inom detta område utgör problemet om den s. k.
"skräcksekunden", vilken som bekant spelar en
viktig roll i det motoriserade trafikväsendets
olycksfallspsykologi. Även i detta sammanhang kommer man
in på uttröttningsproblemet.
b) Urvals- och lämplighetspsykologi.
Det andra stora arbetsfält, inom vilket den
till-lämpade psykologien kan vara tekniken och andra
områden till nytta, är lämplighets- och
urvalspsykologiens. Inom varje yrke — så ock inom teknikerns
—- måste man vara noga med att endast upptaga
sådana medarbetare, som verkligen lämpa sig för detta
yrke. För detta ändamål hava olika företag, även
här i Sverige, övergått till att fordra av alla dem
som söka sig in, att de skola underkasta sig en för
yrket i fråga avsedd prestationsundersökning enligt
psykologiska principer och metoder. Härvid prövar
man i de flesta fallen i första hand den allmänna
andliga nivån, emedan man genom att ge företrädet åt
dem, som över huvud taget ha utsikt att nå ett högre
andligt utvecklingsstadium, dvs. sådana som visa sig
generellt sett vara de duktigaste och intelligentaste,
skaffar sig en viss garanti för att åtminstone de på
grund av’ svag uppfattningsförmåga olämpliga och
på det hela taget klent begåvade bliva uteslutna.
Vidare mäter man dessutom de specialfunktioner, som
i främsta rummet äro av betydelse för yrket ifråga
enligt de tidigare nämnda "yrkesanalyserna", t. e.
snabb motorisk reaktion i en viss situation,
ögon-måttet, förmåga av ihållande uppmärksamhet även
vid likformigt arbete osv. För de tekniska yrkena
underkastar man huvudsakligen rumsåskådningen,
maskinuppfattningen, det matematiska tänkandet,
anlagen för teknisk projektionsritning o. d. en sådan
undersökning.
Betecknande för alla urvalsprov är emellertid
tävlingsprincipen, som skänker undersökningen ett drag
av examen. Man uppställer en rangskala efter
prestationsgrad, drar en duglighetsgräns och
åstadkommer på så sätt en klassificering av antagbara och
icke antagbara. På detta sätt kan det ena eller det
andra företaget, som är omtyckt hos ungdomen och
därför verkligen har en synnerligen god tillgång på
platssökande, komma i tillfälle att för sin del lägga
beslag på en elit av allmänduktiga utav en
förhållandevis stor urvalskollektion. Men
förutsättningen är då, att det val av yrke, som alla de till
urvalstävlingen anmälda lia gjort, verkligen är i
varje enskilt fall noga överlagt och förnuftigt. Ty
eljest, om en stor del av dessa unga arbetare ändå
snart uppdaga, att de lia valt orätt yrke, därför att
de kanske hade felaktiga, eller inga föreställningar
alls om yrket ifråga, och förr eller senare komma
att övergå till andra yrken, minskas nyttan för
företaget av dylika åtgärder i någon mån. Man kom
underfund med, att det bara var ett halvt steg på
vägen för att få rätt man på rätt plats, när man nöjde
sig med att med urvalspsykologiens hjälp endast
konstatera nybörjarnas tillräckliga prestationsförmåga
för det ifrågavarande yrket. Det andra halva steget,
som måste tagas, gällde valet av yrke, och detta
borde föregå det hittills omtalade.
c) Yrkesvalpsykologi.
Den nyss antydda risken att ungdomar gå vilse vid
yrkesvalet och möjligen bli antagna vid ett
tävlingsurval får man särskilt räkna med inom de tekniska
yrkena, såsom redan nämnts, då ju den manliga
ungdomens allmänna intresse för tekniska spörsmål
är typisk för ynglingaåldern och således ett
utvecklingsfenomen, som alls icke vid alla tillfällen kan
anses vara symtomatiskt för en verklig och varaktig
läggning för teknikerns yrke. Likaså ligger den
faran nära till hands, att de platssökande, som icke
ha blivit godkända, just genom sitt misslyckande vid
urvalsprövningen råka i ett så mycket svårare läge
beträffande sina utsikter att kunna välja lämpligt
yrke och därför bli modfällda. På grund härav har
ännu ett stort område tillkommit, inom vilket den
praktiska psykologien har blivit så mycket
intensivare tagen i anspråk, nämligen den s. k.
yrkesval-psykologien. Erfarenheten har visat, att det finns
ett utomordentligt stort antal fall, där valet av
passande yrke är ett mycket svårt problem, som
vederbörande pojkar och flickor själva ofta icke äro i
stånd att lösa på ett tillfredsställande sätt utan
fack-kunnig hjälp.
Yrkesvalpsykologien går i de flesta länder hand i
hand med de offentliga byråerna för rådgivning vid
yrkesval, och under de två senaste årtiondena har
den fått en vidsträckt och ständigt växande
utbredning i Europa och Amerika på grund av den stora
betydelse, som det har för näringslivet, att den
uppväxande ungdomen fördelas på ett mot behov och
anlag svarande sätt.
Översättningen av det tyska ordet
"Berufsbera-tung" eller det engelska uttrycket "vocational
guid-ance" med "yrkesrådgivning" har för övrigt ofta
givit anledning till missförstånd. Mera entydig hade
översättningen "yrkesvalrådslagning" varit, ty det
är ju i detta sammanhang endast fråga om en
rådslagning mellan den rådsökande och den rådgivande.
Kanske borde man här lämpligen tala om
"yrkesvalöverläggningar" och "yrkesvalkonsultationer’.’
Vid dessa rådslagningar spela de praktiska
psykologerna rollen av fackkunniga medhjälpare, i den
mån som det gäller de rådsökandes psykiska
förutsättningar. Då det gäller att orientera ungdomen
beträffande ett yrkes egenart och om utsikterna inom
yrket ifråga blir detta givetvis de härför kompetenta
yrkesrådgivarnas sak, icke de psykologiska
medhjälparnas. Däremot har yrkesvalpsykologien
framför allt tagit fasta på att undersöka, vad slags
arbeten varje särskild klient av allt att döma bäst
skulle trivas med och som mest motsvarar hans
begåvningsart. Denna psykologi är alltså ett typiskt
28
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
