- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1939. Industriell ekonomi och organisation /
29

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Industriell Ekonomi och Organisation

användningsområde för den specialgren som har
kallats: "De individuella differensernas psykologi" eller
"differentialpsykologien". — Yrkesvalpsykologiens
arbetsområde omfattar:

1) Undersökning av motiven för valet av yrke och
den sociala situationen, alltså omständigheter som
beröra ungdomens intressen, verklig och skenbar
verksamhetshåg och miljöns inflytande.

2) Hänsynstagande till temperament,
viljeegenskaper och karaktär. Ett omdöme om denna sida av
personligheten kan endast göras med hjälp av
helhetspsykologiska metoder, dvs. genom samtal,
utlåtanden, iakttagelser, utfrågning, uppsatser osv.

3) Undersökning av de individuella
prestations-förutsättningarna särskilt med hänsyn tagen till, vilka
anlag som hos en viss klient äro starkast, resp.
svagast utvecklade. Som man lätt kan förstå, är det på
detta område, som undersökningsmetoderna äro mest
utvecklade.

D. Ett ord om de tekniska anlagen och hur
man konstaterar dem.

Vid den s. k. "totalundersökningen" av en klient,
dvs. den ovannämnda undersökningen av dennes
samtliga starkare och svagare
prestationsförutsättningar, ägnar man vid sidan av övriga
prestationsområden alltid särskild uppmärksamhet åt frågan,
huruvida några speciella tekniska anlag föreligga.
Det kanske kan vara av intresse att redogöra för,
vilka typiska skillnader, som bruka visa sig i fråga
om det tekniska kunnandet vid en sådan
totalundersökning.

a) Graduella och typologiska skillnader.

För det första måste man skilja mellan
kvantitativa och kvalitativa differenser, dvs. mellan
förutsättningarnas styrka och art. Beträffande de
förekommande olika graderna av tekniska
prestationsförutsättningar är ingenting annat att säga än att de
principiellt alltid hänföras till en genomsnittlig, av åldern
betingad normalnivå, som har fastställts på statistisk
väg. — Vad de förekommande, olika slagen av
tekniska anlag beträffar kanske det är enklast att
anföra ett par exempel:

Det finns ett tekniskt kunnande, som helst trevar
sig fram i omedelbar kontakt med föremålet, med
maskinen eller med stoffet. Man föredrager att
praktiskt manipulera och prova. På den andra sidan står
ett tekniskt kunnande, som är långt mera inriktat på
abstrakta funderingar och teoretiskt tänkande. Den
tekniska begåvningen fungerar hos vissa människor
mycket bra så länge som det gäller statiska problem,
men räcker icke till, så snart det rör sig om
komplicerade dynamiska och energetiska
verkningssammanhang. Den enes tekniska begåvning lutar mera
<it cl 11 efterbilda och verkställa, den andres mera åt
självständigt nyskapande och att göra utkast. De
senare arbeta mera produktivt, om de kunna ösa ur
sin egen fria fantasi, de förra behöva förebilder och
oavlåtliga främmande impulser och väckelser. På
senare tid har man kunnat påvisa, att det bland de
olika arbetsanlagen finns olika slag av teknisk "syn",
dvs. typiska sätt att se på tekniska problem: Några
ha blicken riktad på rörelseeffekter, så som de
tydligast föreligga inom hävstångs- och
kugghjulsanordningar, andra se vid studiet av samma uppgift i

första hand de "värmetekniska" effekterna, andra
åter se först av allt vilken inverkan materialets
beskaffenhet har, de ha en särskilt fin känsel för
materialets egenskaper, för dess förändringar,
motståndskraft, elasticitet, bärkraft osv. Vidare finns
det sådana tekniska begåvningar, vilkas styrka ligger
särskilt i att analysera eller kritiskt undersöka
befintliga förslag eller modeller, i motsats till sådana
som först då känna sig riktigt hemmastadda, när
de själva få sätta ihop delar, alltså konstruera och
plocka med saker och ting, antingen konkret, genom
att experimentera, eller mera abstrakt, med hjälp av
föreställningens och fantasiens arbete.

Förutom om denna tekniska begåvning i trängre
mening, dvs. ett utpräglat sinne för tekniska
anordningar, såsom maskiner, värmeanläggningar,
brokonstruktioner o. d., måste vi också tala något om sinne
för "arbetsteknik" i vidsträcktare mening. Därmed
förstå vi det metodiska förfaringssättet vid ett
arbete vilket som helst, t. e. ett sorteringsarbete. Ett
"tekniskt sinnelag" gör sig mer eller mindre gällande
även vid övriga arbeten med föremål och icke blott
vid tekniska arbeten i trängre mening, såsom t. e. i
form av lämplig stoffbehandling, en ändamålsenlig
planläggning av de enskilda arbetsmomenten, en
riktig behandling av de olika verktygen, ett
praktiskt utnyttjande av föremålens läge och form osv.

Vissa människor äro mycket ensidigt begåvade och
därför också ensidigt användbara, fastän de kanske
inom sitt område ha verklig talang, andra däremot
äro universellt begåvade och kunna därför användas
snart sagt överallt med lika gott resultat. Även
skillnader i fråga om karaktär och temperament
kunna ha ett avgörande inflytande på det sätt
tekniska åligganden fullgöras. Ibland kan man sålunda få
se sorglösa, självmedvetna gåpåarnaturer, som försöka
sig på att bemästra de tekniska uppgifterna genom
en flott attack och med en viss våldsamhet — under
vissa omständigheter med icke föraktlig framgång. Ä
andra sidan kan man också iakttaga synnerligen
receptiva och betänksamma naturer, som först måste
ha gjort klart för sig problemet i alla dess
enskildheter, innan de äro i stånd att ta det minsta
praktiska initiativ till frågans lösning. Men sedan är
också deras sätt att lösa uppgiften en typiskt annan,
om de nu komma så långt som till att fullborda
lösningen. Det sätt varpå de tekniska problemen
behandlas, är alltså mången gång i lika hög grad en
fråga om personligt temperament och inställning, som
om "tekniska anlag" i trängre mening.

I normala fall är det väl dock allra viktigast, när
det gäller att välja ett tekniskt yrke eller någon
annan levnadsbana, att få undersökt, om över huvud
taget något förhärskande tekniskt kunnande är
förhanden. Vad menas då med tekniskt kunnande?
Därmed förstå vi den särskilt intima, förtroliga
inställningen till de konkreta föremålens och krafternas
värld, blicken för deras lagbundna
verkningssammanhang och känslan för de möjligheter, som finnas
för ändamålsenliga ingrepp med människohand och
med utnyttjande av naturkrafter. Nu är det ju så,
att för många ligger ett helt annat
verksamhetsområde mycket närmare, t. e. det
språkligt-begrepps-mässiga, det kommersiella, det sociala tänkandet, det
blotta avbildandet eller det konstnärligt estetiska
gestaltandet. Om något sådant kan klarläggas på ett

29

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:24:24 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1939i/0031.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free