- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1939. Industriell ekonomi och organisation /
30

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

tidigt stadium, då är den offentliga
yrkesvalrådgivningen till för att i största möjliga mån upplysa
vederbörande härom, på det att ingen skall behöva
förirra sig in i ett yrkesområde, som när allt kommer
omkring, icke på något sätt svarar mot hans
personlighets djupaste väsen.

b) Vad man kan utläsa ur de tekniska arbetsproven.

Genom vilka metoder får man fram den tekniska
sidan av de olika individuella
prestationsförutsättningarna? På vad sätt uppnår man att kunna
bedöma graden och arten av de individuella tekniska
anlagen? Som svar på dessa frågor ber jag att i
korthet få redogöra för de arbetsprov av teknisk art,
som bl. a. kommit till användning vid NKI-skolans
avdelning för anlagsundersökningar i Stockholm med
några av folkskolans avgångsklasser, och vilka
inblickar i arbetsanlagen, som dessa prov erbjuda.

En del av proven gäller den för allt tekniskt
kunnande viktiga grundfunktionen, som utgöres av
förmågan att rätt uppfatta och i fantasien föreställa sig
konsekvensen av vissa lägeförändringar eller rörelser
av föremålen i rummet, den s. k. "rumsåskådningen".
Ävenså kontrolleras den enkla förmågan att uppfatta
och identifiera föremål, deras former och övriga
tekniska kännetecken. Vidare få provkandidaterna sig
förelagda komplexa maskintekniska problem, alltså
problem ur mekanikens värld, för att man skall kunna
konstatera, hur snabbt och säkert den enskilde
förmår att leva sig in i sådana uppgifter eller
situationer. Dessa uppgifter äro dels av praktiskt-manuell,
dels av språkligt-teoretisk art. På detta sätt kunna
såväl de göra sig gällande i ett motsvarande,
passande arbete, som bättre förstå att praktiskt-manuellt
orientera sig i maskinernas värld, som de, som ha
mera fallenhet för att bemästra dessa problem
abstrakt, i föreställningen och i begreppsmässiga
kombinationer och förklaringar. Arten av de enskilda
uppgifternas utformning skänker dem med all deras
skenbara likhet, som gör att man kan karakterisera
dem i gemen som "tekniska", dock vissa
skiljaktigheter och variationer, så att dolda sidor av den
tekniska begåvningen ofta kan komma till synes, även
om klienten skulle misslyckas i vissa avseenden.
Vid den ena uppgiften spelar den
självständiga, tekniska konstruktionsförmågan en avgörande
roll, vid den andra fyndigheten, då det gäller att
spåra upp dolda verkningssammanhang eller
funktionsstörningar. En tredje uppgift förutsätter
förmågan att snabbt förstå och i minnet inprägla en
maskinell struktur och en fjärde är avsedd att pröva
förmågan att inse de olika delarnas egentliga
ändamål. I alla de fall då konkreta tekniska anordningar
sättas i händerna på en klient ställes han inför
alternativet att försöka lösa uppgiften antingen genom att
pröva och treva sig fram eller att genom
koncentrerad tankeverksamhet komma på en generell princip
för uppgiftens lösande. På grundval av det bättre
eller sämre arbetsresultatet är det sedan framförallt
den individuella iakttagelsen av den enskilde genom
särskilt därför utbildade och tränade psykologer som
tillkännager hur ändamålsenligt, raklinjigt och
händigt han går till väga eller hur olämpligt, opraktiskt,
omständigt och oskickligt. Man nöjer sig alltså
ingalunda blott med registrering av graduella arbetsre-

sultat och mekaniskt generaliserande slutsatser från
prestationsgraden till den personliga dugligheten.
Psykologen fastställer vidare, vilka klienter, som ha
fallenhet för pedantisk noggrannhet, och vilka nöja
sig med ett ytligt ungefär i arbetet, vilka som
förutseende arbeta efter en uppgjord plan, och vilka som
först vid varje fas i arbetet försöka tänka ut, vad
de skola göra härnäst. Han urskiljer på samma sätt
också den raskt och impulsivt arbetande människan
från den som går till verket långsamt och återhållet,
måhända t. o. m. hämmad. Emedan man vanligtvis
för en noggrann statistik över alla konstateranden,
ha de olika imdersökningsställena alltid möjligheten
att sinsemellan jämföra de hos dem uppnådda
prestations- och iakttagelseresiütaten och att på så sätt
undan för undan vinna nya allmänna kunskaper.

E. En uppmaning till försiktighet.

I detta sammanhang skulle jag vilja varna för ett
tyvärr ofta förekommande missförstånd beträffande
bedömning av människor och deras framtid inom ett
visst yrke. En person som är verksam inom ett yrke,
kanske som köpman, tekniker, lärare eller
personalchef har hört talas om den praktiska psykologiens
grundsatser och erfarenheter, ja, han har kanske
under flera dagar följt verksamheten vid en
psykologisk undersökningsanstalt och skrivit av nyckeln
för bedömning av verkställda arbetsprov och de
riktlinjer, som ligga till grund för iakttagelserna. Så har
han fått det intrycket, att det hela är förvånansvärt
enkelt och lätt och tänker att det "skall jag låta
införa i min verksamhet". Underlag för de
nödvändiga arbetsproven kan man ju lätt skaffa sig. Han
sätter alltså i gång och gör så den upptäckten, att
resultatet ingalunda motsvarar hans högt ställda
förväntningar. Han själv och de personer, som kommit
i beröring med hans undersökningar låta nu sitt
missnöje gå ut över själva metoden. Det vill med andra
ord säga, att den praktiska psykologien som
till-lämpad vetenskap har råkat i misskredit i dessa
kretsar. Hur kan det komma sig, att samma
metoder kunna i handen på den ene lämna synnerligen
tillförlitliga och omfattande diagnoser, och
missvisande och intetsägande resultat, när de tillämpats av
den andre? Det beror på det stora misstaget, att
man betraktar metoderna och anvisningarna om, hur
resultaten skola avläsas som det avgörande, som
nyckeln till det hela så att säga, då man i själva verket
borde inse, att det är på den psykolog personligen,
vilken tillämpar metoderna, som det kommer an! Att
låta serien av prov mekaniskt ha sin gång och därefter
schematiskt räkna ut arbetsresultaten och om möjligt
endast komplettera dem med ett antal imponerande
teckningar av kurvor kan under vissa omständigheter
leda till ganska missvisande omdömen. Den som icke
känner till en hel rad bestämda psykologiska,
grundläggande synpunkter och mångtydigheten hos vissa
symtom, och den som ej har studerat den
psykologiska lagbundenheten och framför allt: Den som
icke har under längre tid systematiskt skolats i att
ge akt på sitt eget och andra människors sätt att
bete sig och att arbeta, den borde obetingat avhålla
sig från att på egen hand experimentera med den
praktiska psykologiens tyvärr allt för ofta skenbart
enkla undersökningsmetoder!

30

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:24:24 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1939i/0032.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free