- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1939. Industriell ekonomi och organisation /
32

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

kalkyla tion o. d. helt otillräckliga. Den ingenjör,
som icke har djupare kunskaper i kalkylation och
ekonomiskt tänkande än dessa, kommer lätt till korta
vid behandlingen av skiftande ekonomiska problem.
Det är således en principiellt och teoretiskt anlagd
företagsekonomisk och ekonomisk utbildning som
ingenjören behöver.

Det är ju allmänt bekant, att det av en duglig
tekniker fordras icke endast en systematisk läggning
och goda kunskaper i matematik och tekniska
specialämnen, men även något som man kan kalla
"teknisk värderingsförmåga" och omdömesförmåga. Även
denna kan väl i viss mån utvecklas genom dugande
lärare och en riktigt anlagd utbildning. Motsvarande
problem finnes i ändå högre grad för den ekonomiska
sidan av utbildningen. För utveckling av ekonomisk
värderingsförmåga och omdöme kräves något annat
än teknisk specialbehandling på grundval av
naturvetenskap och matematik. Härför äro grundläggande
studier och kunskaper i ekonomi och företagsekonomi
nödvändiga.

Därför är den stora frågan icke, om man skall
lägga största vikt vid organisationsteknik eller
självkostnadsberäkningar eller andra tekniska specialiteter
inom den s. k. industriella ekonomiens område. Det
grundläggande kravet är, att utbildningen lägges på
en tillräckligt bred, teoretisk och principiell grundval
inom de ekonomiska ämnesområdena allmän ekonomi
och företagsekonomi. En ekonomisk utbildning,
lämnad som en kort orientering med övervägande
tekniskt innehåll i samband med ett tekniskt
specialområde blir en alltför lös påbyggnad för att kunna få
den betydelse, som en ekonomiskt lagd utbildning
kan få, Det är även en annan olägenhet med att
lägga den företagsekonomiska utbildningen i
industriell ekonomi alltför tekniskt specialiserad. Den
tekniska specialbehandlingen krä-ver i regel mycket
mera tid än en mera teoretisk, systematisk
utbildning. Skall det bliva något utbyte av ekonomiska
studier för ingenjörer vid det korta timtal som står
till disposition, måste utbildningen och studierna vara
starkt koncentrerade kring de centralare problemen.
Äro väl en gång grunderna inhämtade, är det mycket
lättare för vederbörande att komplettera sina
specialkunskaper.

Som en sammanfattning av det föregående kan det
sägas, att det lika litet kan anses vara en teknisk
högskolas uppgift att meddela en tekniskt
organisatorisk och handelsteknisk undervisning av
gymnasialkaraktär, som det är att nöja sig med gymnasial
undervisning i tekniska fack. Därför är det
viktigaste problemet icke vilka specialämnen som skola
tilläggas den största vikten, utan att den teoretiska
företagsekonomiska och ekonomiska grunden är
tillräckligt solid.

Vilka förutsättningar finnas att inpassa en
grundligare företagsekonomisk och speciellt ekonomisk
utbildning uti högskolans nuvarande
matematiskt-tek-niska läroplan? Vi skola i största korthet
framställa några synpunkter på denna viktiga fråga.

Det teoretiska grundfacket vid den tekniska
utbildningen är matematik. För den ekonomiska
utbildningen är det grundläggande facket allmän teo-

retisk ekonomi. Dessa båda fack äro delvis
besläktade med hänsyn till matematisk-logisk metodik. Den
matematiska metodiken synes få en alltmera växande
betydelse såväl för den allmänna ekonomien som
för företagsekonomien. Här finnes således en
gemensam utgångspunkt: det matematiskt-logiska
tänkandet. Men ekonomien fordrar utveckling av logiskt
tänkande på helt annat problemområde än det
tek-niskt-fysikaliska och kemiska området. Ekonomiens
problem omfattar de knappa naturfaktorernas
förhållande och användning för människans behov. Vid
en ekonomisk behandling få därför de tekniska
förhållandena behandlas som förberedande och
bestämmande för vissa av förutsättningarna. Det är ju väl
känt, att en duglig matematiker och tekniker icke
behöver vara någon framstående ekonom. Men bland
de systematiska och matematiska begåvningarna, som
i stor utsträckning söka sig till en teknisk högskola,
finnas säkerligen många, som även ha förutsättningar
för att utbildas till dugande praktiska ekonomer.
Detta kan ske genom utveckling av den ekonomiska
värderingsförmågan och motverkande av en teknisk
ensidighet hos dem, som icke skola bliva tekniska
vetenskapsmän.

En ekonomisk utbildning, byggd på matematisk
metodik, men med en stark tyngdpunkt på ekonomisk
problembehandling torde vara synnerligen lämplig
för en teknisk högskola och naturligt kunna inpassas
i högskolans plan. Att den ekonomiska, teoretiska
utbildningen bör vara starkt koncentrerad till
grundläggande problem, särskilt prisbildningslära och
kostnadsteori synes vara riktigt. På denna grund kan
sedan en allmän företagsekonomisk teori meddelas,
som bör vara grunden för facket industriell ekonomi
och organisation och för de specialproblem, som inom
detta område komma att behandlas. Det är icke
endast de redovisningsbetonade delarna av facket,
som härigenom få en högskolemässig prägel och
större praktisk betydelse, utan även de
organisatoriska delarna äro beroende av det teoretiska,
företagsekonomiska underlaget och böra inpassas uti
detta vidare sammanhang. Det är det som bl. a.
kännetecknar den vetenskapliga behandlingen av
problem, att dessa inordnas uti större
sammanhang.

Med hänsyn till det praktiska genomförandet av
ett studieprogram, som skall kunna tillgodose det
nämnda allmänna målet för studierna, visar den
moderna handelshögskolan vägen. Det för
handelshögskolan karakteristiska ämnet företagsekonomi
behandlar i samband med vissa delar av den teoretiska
ekonomien praktiskt taget alla de viktigare
principiella problem, som höra till utbildning i industriell
ekonomi och organisation, även vid en teknisk
högskola. Den påtagliga och betydande framgång som
den moderna handelshögskolan har fått kan till
väsentlig del tillskrivas den principiellt anlagda
ekonomiska och företagsekonomiska utbildningen. En
för ingenjörer anpassad, grundligare utbildning i
ekonomi och företagsekonomi bör kunna få stor betydelse
för utvecklingen av deras administrativa anlag och
för en allmännare användning av ingenjörer i skilda
företag och på samhällets skilda områden.

32

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:24:24 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1939i/0034.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free