- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1939. Industriell ekonomi och organisation /
33

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Industriell Ekonomi och Organisation

Den industriella organisationens terminologiproblem.

Av bibliotekarien BARBRO HALLENDORFF.

Industriell ekonomi och organisation stå för
närvarande på dagordningen i den aktuella
tekniskekonomiska debatten. Men hur lyder en definition av
själva dess grundbegrepp? För många
icke-specia-lister i facket står frågan ännu så länge öppen. Man
har nått in på gränsområden till nya domäner, där
terrängen ännu förefaller obekant, och där man
följaktligen känner sig något desorienterad.

Behovet av en orientering är emellertid brännande.
Vilka ämnesgrupper avser ämnet industriell ekonomi
och organisation att slutligen inrymma? Kommer det
att praktiskt taget täcka samma områden som ämnet
företagsekonomi — ett begrepp, som officiellt
accepterats av ekonomerna — för att utgöra en för
ingenjörerna tillrättalagd form av detsamma?
Företagsekonomien synes i huvuddrag omfatta: teorien om
företagens finansiella organisation, produktionens
organisation, distributionens organisation, vidare
administration (personalorganisation, förvaltning,
redovisning) — åtminstone sönderfaller ämnet tämligen
logiskt i dessa huvudgrupper. Vid närmare
övervägande synes även industriell ekonomi och
organisation väl motsvaras av dessa begrepp, ehuru de
industriellt-organisatoriska intressena i praktiken
troligen komma qtt betonas mera än de rent ekonomiska
frågorna. Det vidgade intresset för ekonomiska
frågor — exempelvis det intresse, som ingenjörerna
under de sista åren ha nedlagt bl. a. på
redovisnings-och kostnadsberäkningsfrågor liksom de även för
ingenjörerna mer och mer aktuella
försäljningsproblemen •—• dokumenterar ganska vida perspektiv
också vad beträffar ekonomiska frågor. Inom
företagsekonomien ser man emellertid begreppet
industriell organisation även användas för att
sammanfattande uttrycka vad som, enligt ovan angivna
schema, inrymmes under gruppen produktionens
organisation, dvs. speciellt avseende industrianläggningens
planering, arbetsplanering, driftorganisation etc.
Enbart denna skillnad i uppfattningen av själva
grundbegreppen synes vara talande exempel på hur starkt
motiverat kravet på klara linjer för ämnets hela
terminologiproblem verkligen är.

Att emellertid många av de begrepp, som hittills
ha fallit inom företagsekonomien, ännu icke blivit
fullt definierade, är ganska förklarligt.
Företagsekonomien ser givetvis problemen främst ur ekonomisk
synpunkt, och de ekonomiska frågorna, som i stor
utsträckning äro beroende av politiska och
psykologiska faktorer, fordra ett ständigt hänsynstagande
till morgondagens möjligheter, vilket ofta innebär ett
hinder för ett bestämt ståndpunktstagande i dag.
Dynamiken sätter sin prägel på all ekonomisk
vetenskap, och de öppna möjligheterna stå faktiskt ofta i
vägen för ett mera bestämt fastställande av många
fakta och begrepp. Man skulle emellertid vilja önska,
att, hur tilltalande dessa möjligheter än i och för sig
äro, de ej skulle få motverka utkristalliserandet av
en del väsentliga begrepp, så att en klart svensk,
någorlunda enhetlig terminologi inom ämnet kunde
komma till stånd. Det samarbete mellan ekonomer
och ingenjörer som särskilt under den senaste tiden

ägt rum på olika områden, hoppas man bådar gott
för lösandet av dessa frågor.

Den som haft tillfälle att närmare sysselsätta
sig med terminologi- eller klassificeringsfrågor har
också haft anledning att varsebliva de tusentals
blindskär, som gömma sig i problemen. Söker man t. e.
ett någorlunda koncist svenskt uttryck för en
kortfattad engelsk eller amerikansk term, finner man ofta
hur svårhanterligt det svenska språket är, när det
gäller att finna valörer, och helst kortfattade sådana,
bland de uttryck, som stå till buds. Inom
distributionen exempelvis — den yngsta avläggaren bland
företagsekonomiens huvudgrupper — har
utvecklingen gått snabbt framåt under de sista tio åren,
varför många väsentliga språkliga begrepp helt enkelt
inte ha hunnit utredas. Man använder således ännu
ibland — med eller mot sin vilja — en del rent
amerikanska uttryck. Lösryckta ur sitt eget
språkliga sammanhang ge de amerikanska termerna,
förutom att de äro språkligt mindre tilltalande i sin
försvenskade skepnad, gärna upphov till oklar
begreppsbildning, vilket slutligen knappast gagnar den
sak, som skall befordras. Vad avser t. e. exakt det
amerikanska uttrycket sales promotion? Man ser
ibland i den företagsekonomiska litteraturen en direkt
hänvisning till den svenska termen säljarbearbetning,
alltså fabrikantens bearbetning av återförsäljarna,
vilket uttryck emellertid endast representerar ett
enda led i sales promotion-begreppet. Närmast synes
detta vilja syfta till inarbetandet av funktionella
försäljningsmetoder — en försäljningsbearbetning i
stor skala, så att säga. Vid en eventuell svensk
tolkning vore det emellertid angeläget, att det rörliga
momentet i sales promotion-begreppet kunde om
möjligt bevaras. Vilken svensk term kan anses närmast
motsvara det amerikanska merchandising, som
närmast åsyftar ett samordnande av inköp och
försäljning? Med vilket svensk ord kan ordet layout
lämpligen ersättas (en "layout"-man är ett i svensk
reklamlitteratur, enkannerligen annonser, alltför ofta
förekommande ord). Täcka sådana ord som
annonsutformning, annonskomposition nöjaktigt detta
uttryck. Ett numera synnerligen viktigt begrepp
nämligen public relations, dvs. den kontakt med
allmänheten ett företag söker på olika områden i och för en
indirekt försäljningsbearbetning i stor skala, synes
också kräva en tillfredsställande svensk
översättning. Var går — för att övergå till den rent
svenska terminologien — gränsen mellan de i
distributionslitteraturen använda termerna
marknadsforskning, marknadsbedömning, marknadsanalys,
marknadsundersökning, marknadsstudium, vilka alla synas
komma till användning om ungefär samma sak?1

i Enligt förf :s mening skulle vissa, ganska bestämda
nyanser kunna urskiljas bland dessa begrepp.
Marknadsforskning synes kunna framstå som grundbegreppet, innebärande
hela forskningsverksamheten över huvud, oavsett metoder,
resultat etc. för att bedöma marknaden. Därunder skulle
kunna urskiljas som koordinerade begrepp:
marknadsstudium = ett allmänt iakttagande av marknaden i studiesyfte,
marknadsanalys = det siffermässiga detaljstudiet av
marknaden, marknadsundersökning = det i konkret form presente-

33

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:24:24 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1939i/0035.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free