- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1939. Industriell ekonomi och organisation /
37

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift
INDUSTRIELL EKONOMI och ORGANISATION

REDAKTÖR.- ERIK SWARTLING

HÄFTE 4 UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN 1 JULI 1939

INNEHÅLL: Några synpunkter på vetenskaplig företagsledning (Scientific Management), av professor
Robert Kristensson. -— Terminologiproblemen och forskningen, av bibliotekarien Barbro Hallendorff. —
Litteratur. ■— Notiser.

Några synpunkter på vetenskaplig företagsledning

(scientific management).

Av professor ROBERT KRISTENSSON.

Kan företagsledning göras till föremål för
vetenskaplig behandling? — det är en undrande fråga,
som man får vara beredd på, när man uppställer ett
ämne som det nämnda. Är inte företagsledning nästan
uteslutande en konst, vars utövning kräver medfödd,
speciell, affärsmässig begåvning, men en uppgift för
vilken vetenskaplig träning och forskningsarbete äga
ganska ringa betydelse? Företagsledning är givetvis
något av en konst, eller snarare av praktiskt politisk
uppgift, men detta hindrar icke, att man kan behandla
dess centrala funktioner med vetenskapliga metoder,

För att kunna vetenskapligt behandla
företagsledningen måste dess specifika funktioner klarläggas
och vidare de synpunkter framläggas, ur vilka dessa
funktioner skola behandlas. Den vetenskapliga
behandlingen är avsedd att klargöra de grundväsentliga
sammanhangen mellan orsaker och verkningar —
vetenskapen gör inte anspråk på att uppställa normer
för den praktiska politiken. De regler, som av
vetenskapen uppställas, äro alltid villkorliga: Om vissa
bestämda åtgärder vidtagas, uppstå vissa bestämda
konsekvenser. Den praktiska företagsledningen är i
regel en kompromiss mellan skilda synpunkter och
intressen. Ett vetenskapligt studium har till uppgift
att klart åtskilja synpunkterna, särskilt med hänsyn
till de centrala funktionerna i företaget samt att
utveckla de konsekvenser, som dessa synpunkter
medföra för det praktiska handlandet.

Först skola vi nämna den av företagsledningens
centrala uppgifter, som vi här skola närmare
behandla: Genom företagsledningen skola de produktiva
hjälpmedlen uti företaget koordineras för uppnående
av ett förnuftigt syfte — som vi tillsvidare kunna
nöja oss med att angiva som produktion av varor
och tjänster.

När vi ånge företagsledningens uppgift på detta
allmänna, principiella sätt, se vi närmast bort ifrån,
att det icke helt sammanfaller med allmänt språkbruk.
Denna vidsträckta formulering ger möjligheter för en
mera generell behandling av företagsledningens
funktioner ur vissa synpunkter, än vad som vore möjligt,
om vi inskränkte oss till högste ledarens speciella
uppgift. Uppgiften att koordinera produktionsmedlen
i företaget, tillkommer sålunda icke endast
verkställande direktören, utan i denna uppgift deltager

varje anställd, som har något inflytande på val eller
förbrukning av produktionshjälpmedel. I allmänhet
har direktören eller direktörerna (på viktiga
angelägenheter därjämte styrelse och bolagsstämma) det
största inflytandet på samordnandet av de produktiva
hjälpmedlen, men även underordnade tjänstemän ha i
många fall stor befogenhet med hänsyn till denna
centrala uppgift för företagsledning. Ett annat namn
på koordinationsuppgiften, som man ofta ser använt,
är arbetsledning, vilket närmast åsyftar en del därav
— nämligen ledningen av arbetare eller det mänskliga
arbetet.

Företagsledningens centrala funktion är således
icke detsamma som någon enstaka persons uppgift,
ty den är fördelad på ett flertal personer. Detta
förutsätter en samverkan mellan över- och underordnade,
ett ordnat samarbete för sådana mål, vilka allmänt
erkännas såsom förnuftiga. Det är mycket ofta som
denna ganska självklara sats glömmes bort: att
uppgiften att koordinera produktionsmedlen för det
eftersträvade målet kräver samverkan av alla
funktionärer, som äga frihet inom sitt speciella område att
anskaffa eller använda produktionsmedel eller sälja
produkter. När företaget går mot stora framgångar,
ligger det nära till hands, att den högsta ledningen för
sin egen räkning behåller berömmet, eller att vid
misslyckandet hela ansvaret vältras på denna. Det är
principiellt en självklar sak att ledningen av
produktionen från produktionsmedel till produkter
kräver samverkan och samarbete — med andra ord
ledningens demokratisering är i viss utsträckning ett
organisatoriskt faktum och en nödvändighet i de allra
flesta företag. Detta betyder emellertid även, att
ansvaret bäres av alla, som ha del i ledningens
funktioner.

Några väsentliga synpunkter vid behandlingen.

Man kan systematiskt behandla produktionsmedlens
koordinering ifrån olika synpunkter för
vinnandet av ett förnuftigt mål för företagets verksamhet —
beroende på, vilka uppgifter eller mål som uppställas.
Skola vi vetenskapligt undersöka företags- eller
arbetsledningen, måste vi förutom dess objekt och mål
även klargöra de synpunkter, ur vilka objektet
studeras. Det räcker ej med att sammanföra företags-

37

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:24:24 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1939i/0039.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free