- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1939. Industriell ekonomi och organisation /
38

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

ledningens problem. Vi skola ägna huvuddelen av
denna framställning åt att undersöka några viktigare
möjligheter för vetenskaplig behandling och därvid
kortfattat söka orientera den vetenskapliga
specialbehandlingen med hänsyn till den praktiska
företagsledningen.

Man kan bl. a. behandla de problem, som
sammanhänga med företagsledningen ur tekniska synpunkter,
efter psykologiska och fysiologiska grunder, från
privat ekonomiska och allmänt ekonomiska
synpunkter. Vi skola undersöka i vad mån dessa nämnda
möjligheter var för sig eller tillsammans äro
lämpade för en vetenskaplig behandling av
företagsledningens uppgifter. Ämnets vidlyftighet tvingar oss
därvid att stanna inför de centrala problemen.

Tekniska synpunkter.

Först skola vi ägna vår uppmärksamhet åt
företagsledningens tekniska problem. Vid koordinering
av tekniska hjälpmedel måste man bygga på den
tekniska effektivitetssynpunkten: strävan efter
största möjliga tekniska verkningsgrad eller effektivitet
av tekniska hjälpmedel.

Den tekniska effektivitetssynpunkten har en
analogi uti studiet av det mänskliga arbetet. Med
hänsyn till detta eftersträvas ett optimum av tekniskt
arbetsresultat med uppoffring av minsta möjliga
kvantitet arbetskraft och med minsta trötthet.

Det är klart, att en synpunkt som så nödvändigt
sammanhänger med allt förnuftigt tänkande som
effektivitetssynpunkten bör vara synnerligen
betydelsefull. I vissa fall kan det vara alldeles tillräckligt
att anlägga den tekniska eller psykotekniska
effektivitetssynpunkten på ett problem för att erhålla en
mycket god kombination av produktionsmedel uti en
process efter formeln: spara tid, material, energi och
mänskligt arbete.

Vid litet eftersinnande inses emellertid att denna
synpunkt icke är tillräcklig för lösning av flera
väsentliga. problem, som med företagsledningen
arbetande funktionärer ha sig förelagda. De tekniska
effektivitetssynpunkterna lämna ingen ledning för val
mellan olika produktionsmedel — de säga endast, att
man skall spara så mycket som möjligt på material,
energi och arbete uti den kombination av hjälpmedel,
som man har valt. Om uti en maskinkonstruktion
samma resultat kan nås med 30 kg gjutjärn eller
10 kg gjutstål, så lämnar den tekniska
effektivitetssynpunkten ingen ledning för en ekonomiskt
förnuftig konstruktion. Om uti en arbetsprocess ett
visst antal produkter kunna framställas per dag med
5 arbetare och enkla maskiner eller med en arbetare
och en mycket komplicerad specialmaskin, så lämnar
den tekniska effektivitetssynpunkten heller ingen
möjlighet för ett ekonomiskt förnuftigt val.

Den tekniska effektivitetssynpunkten kan
emellertid, trots dessa brister, dock vara mycket nyttig
fölen mängd organisatoriska problem. Med hjälp av
tekniska effektivitetssynpunkter kan man genomföra
en mängd besparingsåtgärder samt ett bättre
utnyttjande av enskilda produktionsfaktorer. Tekniska
effektivitetssynpunkter kunna även delvis anläggas
på de speciella koordineringsuppgifterna i
organisationen. Såväl planerings- som transportarbeten
innehålla sålunda betydelsefulla koordineringsproblem.
Bestämmande av deluppgifter och deras fördelning på

avdelningar, arbetsförloppets indelning, samarbetet
mellan olika avdelningar och arbetsförlopp m. m. äro
exempel på tekniska koordineringsuppgifter av
betydelse för organisationen och företagsledningen,
som kunna med viss framgång lösas efter tekniska
effektivitetsregler. Även den personliga fördelningen
av uppgifter och funktioner innehåller en mängd
tekniska problem, som kunna lösas utifrån tekniska
effektivitetssynpunkter.

Psykologiska synpunkter.

Så snart det gäller användning av mänsklig
arbetskraft uti ett företag kunna emellertid ej de tekniska
effektivitetssynpunkterna längre tillämpas enbart
eller fullt konsekvent. Man får här även som
realiteter räkna med fysiologiska och psykologiska
förhållanden. Flera fysiologiska problem kunna
visserligen studeras efter effektivitetssynpunkten, såsom
trötthet, muskelarbete och enklare psykiska
arbetstempon (inspektion). Andra psykologiska problem
kunna inte med större framgång studeras ur denna
synpunkt, såsom känslo- och instinktproblem,
viljeproblemen, och ett flertal tankeproblem av mera
komplex beskaffenhet och mindre rutinmässiga. De
psykologiska synpunkterna och önskemålen komma
ofta i konflikt med strävandena att vinna största
möjliga tekniska effektivitet av de övriga
produktionsmedlens kombination. Det finnes för närvarande
tendenser att göra psykologiska synpunkter på
verksamheten till de väsentligaste — vilket bl. a. kan
förklaras som en naturlig reaktion mot en oförlåtlig
försummelse av att beakta dessa synpunkter under en
gången tid. Att ordna verksamheten i ett företag så,
att största möjliga resultat vinnes av de i driften
deltagande individernas arbete, och att därvid taga
hänsyn till de lagar efter vilka människans
kroppsliga och själsliga liv fungerar, det är en
nödvändig synpunkt för a’11 förnuftig och framgångsrik
arbetsledning. Den moderna psykologien har i hög
grad fördjupat vår kunskap om själslivets funktioner.
Genom naturvetenskapliga metoder har psyket gjorts
till föremål för systematiska undersökningar, varvid
resultat framkommit, som efterhand synas få
praktisk betydelse för arbetsledningen. Sålunda ha såväl
fysiologiska förhållanden som rätt förståelse för
människans djupare instinkter och behov stor betydelse
för företagens ledning. För ledning av mänskligt
arbete är det nödvändigt att känna till och räkna med
människan som hon verkligen är, utan någon inbillad
utsmyckning, men med full förståelse såväl för de
primitiva som för de djupare krafterna och
möjligheterna, vilkas utveckling är nödvändig för ett ord
nat samarbete.

F. W. Taylor, som gjorde högt förtjänta
fysiologiska undersökningar särskilt med avseende på
trötthetsproblemet och nådde betydande resultat med
hänsyn till arbetets rationalisering, har förebråtts för
att sakna tillräcklig förståelse för de djupare
psykologiska faktorerna. Den nya psykologiens resultat
voro ännu på hans tid okända, och det är möjligt,
att en dylik förebråelse är riktig. En av Taylors
medhjälpare H. L. Gantt har på ett fördelaktigt sätt
skilt sig från Taylor i fråga om en intuitiv förståelse
för de djupare psykologiska faktorerna. Gantt
räknar i mycket hög grad bl. a. med den välvilja, som
bör uppstå genom "ledningens demokratisering" —■

38

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:24:24 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1939i/0040.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free