- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1939. Industriell ekonomi och organisation /
39

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Industriell Ekonomi och Organisation

även lägre tjänstemäns medansvarighet i ledningen.
En detalj, som klart belyser de båda medarbetarnas
olika inställning till de psykologiska faktorerna, är
olikheterna i deras lönesystem. Båda förutsatte
systematiska arbetsundersökningar etc. samt som
sista tempo fastställandet av vissa anslagna tider för
de olika arbetsoperationerna, men enligt Taylors
lönesystem blir följden av ett misslyckande att utföra
arbetet på den anslagna tiden ett straff och betydligt
mera kännbart i löneavseende än enligt Gantts
lönesystem. Gantt litar på arbetarnas goda vilja och vill
suggerera fram det intresse, som blir följden av
medansvarighet i ledningen — Taylor däremot vill tvinga
igenom sin vilja medelst hot om straff. Taylor är
konsekvent naturvetenskapligt inriktad. Han räknar
med de exakta naturkunskaperna och uppbygger
rationellt ett system av kända element — Gantt äger
mera av konstnären, som i livet även ser tillvaron
av psykologiska lagar, vilka han trots brist på
systematisk, säker kunskap och exakthet räknar med i sin
verksamhet.

Fastän de psykologiska synpunkterna äro av
största praktiska vikt för arbetsledning, kan enbart
till-lämpning av dessa synpunkter icke giva tillräcklig
vägledning för densamma. De psykologiska lagarna
gälla för mänskliga individer, men inte för tekniska
hjälpmedel. Vid konstruktion och inköp av verktyg
och maskiner, vid byggnaders planering etc. tages
i regel även hänsyn till vissa enkla och uppenbara
psykologiska och fysiologiska omständigheter:
verktyget bör vara lätthanterligt, ändamålsenligt, fylla
vissa minimikrav på snygghet och riskfrihet m. m.
Det vore emellertid meningslöst att vid exempelvis
verktygsanskaffningen taga hänsyn enbart eller
företrädesvis till fysiologiska eller psykologiska
synpunkter, ty bl. a. tekniska förhållanden måste
dessutom beaktas. Även en annan omständighet gör, att
inte endast psykologiska synpunkter kunna vara
avgörande vid företagsledning, nämligen, att olika
individers naturliga anlag, intressen och önskningar gå
i olika riktningar, varvid enhetlighet i
företagsledningen kan äventyras om de enskildas önskningar få
dominera. Psykologien är ju närmast kunskapen om
individens själsliv och dess reaktioner —
företagsledningen förutsätter ett. kollektivt handlande mot
gemensamma mål. Bl. a. på grund av de stora
individuella olikheter i uppförande och reaktioner som
olika människor visa, har ingenjören en kritisk
inställning till s. k. psykologiska fakta och lagar — det
är så mycket på detta område som verkar mindre
exakt. Det är emellertid oriktigt att av denna grund
frånkänna de psykologiska synpunkterna betydelse,
men dessa synpunkter äro inte tillräckliga för att
lösa koordinationsuppgiften. Vi återkomma i
avslutningen till de etiska kravens betydelse för
företagsledningen.

Räntabilitetssynpunkter.

Vi ha nu framställt två synpunkter, som var för
sig äro av mycket stor betydelse för företagsledning,
men som ingendera är användbar för lösning av
koordineringsuppgiften efter enhetliga grunder: den
tekniska effektivitetssynpunkten och psykologiska
synpunkter. Man har även försökt att finna en dylik
samlande synpunkt i en privat ekonomilära. I denna
behandlas de ekonomiska företeelserna ur den enskilda

individens eller företagarens synpunkter. Tillämpad
på företagsledning innebär det privatekonomiska
studiet närmast en undersökning av företagsledningen
med hänsyn till dess privatekonomiska mål eller
resultat. Detta kan mätas i den ersättning, som
företagets ägare, kapitalinsättarna, erhålla. Sedd ur
denna synpunkt blir måttet på företagsledningens
skicklighet exempelvis företagets räntabilitet: ju
större vinsten blir per investerad krona (vid viss
risk) dess bättre har enligt denna synpunkt
företagsledningen skötts.

Liksom de båda förutnämnda synpunkterna ha
räntabilitetssynpunkter en mycket stor praktisk
betydelse för företagsledningen. Den är såsom
grundsynpunkt för en rationell koordinering av
produktionsfaktorn mera användbar än de förutnämnda.
När man har olika alternativ att välja mellan vid
köp av en maskin kan man få en riktlinje för sitt
val i räntabilitetssynpunkten. Den maskin väljes,
som lämnar den minsta totala uppoffringen för visst
resultat. Med ledning av räntabilitetssynpunkten kan
man avgöra huru en arbetsprocess bör organiseras:
i vilka proportioner tekniska hjälpmedel och
mänskligt arbete böra ingå för att lämna den billigaste
kostnaden för viss produktionskvantitet och den högsta
räntabiliteten på investerad krona.

Även om företagarnas strävan efter hög räntabilitet
oftast bottnar i ett privatekonomiskt intresse äro dess
verkningar under vissa betingelser, speciellt fri
konkurrens, i överensstämmelse med allmänna
ekonomiska principer. En positiv räntabilitet är
sålunda tecken på, att företagets värdekonsumtion,
förbrukning av knappa nyttigheter, är mindre än dess
"värdeproduktion" dvs. dess försäljning av sådana
varor och tjänster, som människorna vilja ha.
Räntabilitetsintresset driver sålunda företagaren att rätta
sin produktion efter verkliga behov och tillfredsställa
dessa med minsta möjliga uppoffringar.

Räntabilitetssynpunkten står icke i något
nödvändigt, allmänt motsatsförhållande till strävandena
efter största möjliga tekniska effektivitet eller till
psykologiska intressen. Tvärtom överensstämma och
samverka de olika synpunkterna i stor utsträckning.
I varje enskild, alternativ kombination av
produktionsmedel är den tekniska effektivitetssynpunkten
av allra största betydelse, men
räntabilitetssynpunkten är användbar för val mellan olika alternativ. På
liknande sätt samverka de psykologiska synpunkterna
i stor utsträckning med räntabilitetsintressena. En
aktad amerikansk fabriksledare, som var känd för
sin synnerligen humana arbetsledning och de många
välfärdsanordningar han infört, förklarade sålunda på
en stor kongress, att hans företag ingenting gjorde
för sina arbetare, vilket icke betalade sig. Man har
anledning att förmoda, att detta yttrande, som väl
går i stil med liknande erfarenheter från flera håll,
lämnar ett erfarenhetsmässigt belägg på att hänsyn
till anställdas personliga behov och intressen och en
välvillig anda i företagsledningen icke behöver vara
permanent motsatt ett rimligt räntabilitetsintresse.

Ifrån olika håll har det riktats sträng kritik mot
räntabilitetssynpunkten som den ledande synpunkten
vid produktionsmedlens kombinering i företag. En
dylik kritik är historiskt och socialt begriplig. Det
klassiska exemplet på socialt vidriga konsekvenser av
ohämmade räntabilitetssträvanden är industrialismens

39

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:24:24 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1939i/0041.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free