- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1939. Industriell ekonomi och organisation /
40

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

första framträdande i England. Dessa stora
textilfabriker, som efter spinnmaskinens uppfinning och
ångkraftens ianspråktagande mot slutet av 1700-talet
uppstodo i England, åtföljdes av en fruktansvärd
social nöd bland arbetarna, då fabrikanterna pressade
ned lönerna oerhört och samtidigt fordrade
omänskliga arbetsprestationer. I våra dagars kulturländer
förekommer inte en dylik hänsynslös exploatering av
arbetskraften, fastän ett ohejdat och ensidigt
vinstintresse alltjämt kan vålla missbruk från
arbetsledningens sida. Företagsledares vinststrävanden ha
framkallat reaktioner från arbetaresidän, vilken även
den i flera fall gått över måttfulla gränser till
produktionens förfång.

Som ofta är fallet med kritik, har den kritik, som
riktats mot räntabilitetssynpunkten gått för långt —
man tager bort det nödvändiga och nyttiga samtidigt
med de uppenbara felen. Den går för långt, när man
vill taga bort hela det fria företagandet och
förstatliga alla produktionsmedlen för att därigenom
slippa ifrån vinststrävandena. Även social-etiska
rörelser, som för sina höga motiv äro förtjänta av all
respekt, ha utan tillräcklig urskillning låtit sin dom
gå ut inte bara över missbruken utan även över att
räntabilitetssynpunkten över huvud taget använts
som en avgörande synpunkt vid företagets ledning.
Det har ju redan framhållits huru den i flera viktiga
hänseenden, under vissa betingelser, gagnar det
allmännas ekonomiska bästa genom att inrikta
produktionen efter människornas behov och hushålla med
produktionsmedlen.

Man kan emellertid icke nöja sig med att avfärda
kritiken genom att bemöta dess överdrifter. Yi måste
erkänna även denna räntabilitetssynpunkts
begränsning vid företagsledning, eller såsom allmän princip
för produktionsmedels koordinering i företag. Det
vållar heller ingen svårighet att finna en mera
generell synpunkt, som i sig även delvis innefattar
räntabilitetssynpunkten, men som går utöver denna i
allmän användbarhet.

En allmän, ekonomisk synpunkt.

Ett affärsföretags verksamhet och ledning är med
hänsyn till det allmännas bästa inte företagsägarens
privatangelägenhet, fastän man i vår nuvarande
samhällsorganisation funnit det ändamålsenligt att lämna
honom stor frihet att planlägga och leda sitt företag
efter sitt eget huvud. De produktiva företagen
representera även ett allmänt samhällsintresse, fullt ut
lika stort som någon förstatligad verksamhet — det
är icke förstatligandet som knyter människornas
intresse tillsamman. I varje individuellt affärsföretag
är det flera olika parter, som äro direkt intresserade.
Utom företagets ägare måste man dit räkna övriga
kapitalinsättare, såsom kreditgivande leverantörer
och banker samt anställda arbetare och tjänstemän,
och slutligen varuleverantörer och kunder. Alla dessa
grupper av enskilda personer eller andra företag ha
ett större eller mindre intresse av en god
företagsledning. I andra hand sträcker sig intressegemenskapen
betydligt längre, ty alla företag och personer, som
inom ett samhälle stå i affärsförbindelse, utgöra i
själva verket en stor ekonomisk gemenskap, i vilken
den enskildes förhållanden nära sammanhänga med
allmänna ekonomiska tillstånd och förändringar.

En allmän, förnuftig synpunkt, som kan läggas till

grund för koordinering av produktionsmedlen i ett
företag, är sålunda den ekonomiska synpunkten. Den
ekonomiska synpunkten, tillämpad på
företagsledningen, innebär att verksamheten att koordinera
produktionsmedel betraktas ur behovssynpunkten — dvs.
man bedömer företagsledningen med hänsyn till det
sätt varpå produktionsmedlen användas för att fylla
människornas behov. Den ekonomiska
undersökningen av företagsledningen innefattar icke endast ett
fastställande av de olika sätt, på vilka
produktionsmedel kunna koordineras för att tillfredsställa
mänskliga behov, den innefattar dessutom en viss norm för
produktionsmedlens samordnande, dvs. för
företagsledningen. Normen för en ekonomisk företagsledning
är den förnuftiga principen att produktionsmedel böra
utväljas och användas så, att de på bästa möjliga
sätt tjäna människorna genom att fylla deras behov.

Den ekonomiska vetenskapen undersöker huru de
knappa medlen (de som ha ett pris) skola användas
för att fylla sådana behov, som människor vilja
betala för att få fyllda. Den principen innebär, att
behoven skola täckas efter deras inbördes styrka
(sådana de te sig i priser) samt att härtill skall användas
så litet knappa produktionsmedel som möjligt. Det
är ett stort misstag att tro, att kännedomen om de
allmänna ekonomiska sambanden endast har
praktisk betydelse för ledningen av en nations
ekonomi, de äro även betydelsefulla för de enskilda
företagens ledning. De enskilda företagen äro av
dominerande betydelse för hushållningen med
produktionsmedel. Samhällshushållningens resultat beror i
högsta grad på huru den privata företagsledningen
till-lämpar ekonomiska principer.

Vill man vetenskapligt undersöka
företagsledningens centrala funktion, måste det ske ur en synpunkt
från vilken hela koordinationsuppgiften av
produktionsmedel kan betraktas och riktlinjer uppdragas för
en ändamålsenlig företagsledning. Av vår
föregående framställning följer, att en sådan synpunkt är
den ekonomiska synpunkten —■ en vetenskaplig
behandling av koordinationsuppgiften i företagsledning
är därför en ekonomisk specialvetenskap. De för
övrigt mycket värdefulla synpunkterna: teknisk
effektivitet, psykoteknisk effektivitet, övriga psykologiska
synpunkter och räntabiliteten kunna och böra
anläggas för specialproblem men kunna icke tjäna som
överordnad synpunkt för företagsledarens centrala
koordineringsuppgift.

För att ytterligare göra detta viktiga förhållande
klart, skola vi något närmare visa sambandet mellan
den ekonomiska synpunkten och de övriga här
nämnda.

Den ekonomiska synpunkten jämförd med teknisk
effektivitetssynpunkt.

Den tekniska effektivitetssynpunkten bjuder att
exempelvis en maskin, som skall konstrueras, skall
kunna lämna så många nyttiga tjänster som möjligt.
Dessutom bör man med tanke på den tekniska
effektivitetssynpunkten eftersträva att använda så litet av
behövliga produktionsmedel: arbete, material, energi
etc. som möjligt för att nå det eftersträvade
resultatet. Den tekniska effektivitetssynpunkten är
utomordentligt värdefull, när det gäller att planera en
tillverkning. På varje särskild punkt gäller det att
tillse, att man behöver använda så litet material och

40

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:24:24 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1939i/0042.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free