- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1939. Industriell ekonomi och organisation /
41

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Industriell Ekonomi och Organisation

energi som möjligt för att nå ett visst önskat
resultat. Strävan efter hög teknisk effektivitet är således
en utomordentligt värdefull synpunkt, vars avigsidor
egentligen endast komma fram, när man glömmer
dess begränsning. Den tekniska
effektivitetssynpunkten kan icke avgöra, vilket av flera tekniska
optima som bör väljas. Det kan inte visa vilket som
är ändamålsenligast att anskaffa, en maskin av
mycket solid konstruktion, som kan lämna tjänst
under 20 år, eller en maskin av enklare utförande,
som endast kan lämna halva antalet tjänster. Den
kan icke avgöra vilket av olika tekniskt möjliga
material som skall användas — om det lönar sig att
spara arbete genom uppoffring av mera kapital och
dylika grundväsentliga frågor.

För att få en principiell klarhet i de båda jämförda
synpunkternas betydelse kan sägas, att för varje
given kombination av produktionsmedel är den
tekniska effektivitetssynpunkten värdefull för ernåendet
av hög teknisk verkningsgrad. För
behovstillfredsställelsen med hjälp av knappa nyttigheter har
tekniken givetvis den allra största betydelse och ingår
vid varje tillfälle som en integrerande del i
hushållningsprocessen. Dock är den ekonomiska synpunkten
såtillvida överordnad den tekniska, som den förra
vid varje tillfälle omfattar val mellan olika givna eller
antagna tekniska alternativ. Vissa antagna tekniska
förhållanden ligga till grund för varje ekonomisk
åtgärd.

Den ekonomiska anpassningsuppgiften förutsätter
sålunda kunskap om olika möjliga, tekniska
alternativ och deras tekniska effektivitet, medan själva
valet och den tekniska koordineringen ledes inte efter
den tekniska effektivitetssynpunkten utan med
hänsyn till vad man skulle kunna kalla ekonomisk
effektivitet: dvs. att bästa möjliga behovstillfredsställelse
skall vinnas. Ekonomi är sammanfattad värdering
och val av tekniska hjälpmedel för
behovstillfredsställelse.

Den ekonomiska synpunkten och de psykologiska.

Att en vetenskap, som liksom den ekonomiska
behandlar de mänskliga behovens tillfredsställande med
knappa produktionsmedel, måste ha många
beröringspunkter med psykologien är uppenbart. Det kan
emellertid vara nyttigt att göra klart för sig
skillnaden i mål och metoder. Psykologiens föremål är
själslivets funktioner. Behoven och deras
tillfredsställande betraktas med hänsyn till deras inverkan på
de själsliga processerna och den själsliga
utvecklingen. Härigenom kan psykologien lära känna behovens
styrka, förändringar och relationer och möjligen
deras nödvändighet samt verkningarna av deras
tillfredsställande för en sund utveckling eller själslig
hälsa.

Ekonomien betraktar behovstillfredsställelsen ur
yttre synpunkt med hänsyn till användningen av de
knappa medlen för deras tillfredsställande.
Psykologien befattar sig blott i andra hand med medlen för
behovstillfredsställelsen och inte med dessas
förnuftiga, samhälleliga tillvaratagande. Dessutom är det
en betydlig skiljaktighet att psykologien bedömer
behoven alldeles bortsett från om medlen för deras
tillfredsställande finnas i överflöd — under det att
ekonomien blott sysslar med de behov, som fordra

knappa medel för sin tillfredsställelse — sålunda
sådana medel, som man behöver hushålla med, eller som
ha ett pris.

Dessa olikheter medföra en väsentlig skillnad i
psykologiens och ekonomiens inställning till
företagsledningens problem. Koordineringen av
produktionsmedel i tekniska processer är för psykologien av
mycket sekundärt intresse — det är inte psykologiens
sak att bedöma eller att uppdraga riktlinjer härför.
En olikhet i teknisk process eller teknisk och
ekonomisk effektivitet är i och för sig en likgiltig
an-lägenhet för de psykiska funktionerna, då däremot
koordineringen av hjälpmedel både har tekniskt
intresse och i regel intimt sammanhänger med
ekonomiska synpunkter och mål. Företagsledningen
kan sålunda inte endast ur psykologisk synpunkt
behandla sådana viktiga problem såsom, om maskiner
delvis skola ersätta handarbete, och i vilken
utsträckning detta skall ske m. m.

Kunskapen om psykologiska och fysiologiska
förhållanden kan dock för administrationen av den
mänskliga arbetskraften få betydelse, liksom
kunskapen om den oorganiska naturen fått betydelse för
teknikens utveckling. En systematisk utforskning av
anlag som grund för yrkesval, en väl avvägd
yrkesutbildning samt instruktioner och speciell träning för
arbetsuppgifterna, utforskning av lämpliga
arbetsvillkor och arbetshjälpmedel, lämplig fördelning av
arbetstid och pauser för vila — allt detta har redan i
många fall bidragit till att, väsentligt höja
arbetsprestationerna.

Även djupare psykologiska kunskaper ha i sin
till-lämpning visat sig kunna medföra resultat för
arbetsprestationernas ökning. Att åstadkomma välvilja och
sympati mellan över- och underordnade genom en
psykologiskt riktig inställning har visat sig som
utomordentligt värdefullt, även i sina verkningar att
höja arbetskvantiteten. Det är inte längre en
sentimental hypotes utan ett psykologiskt bevisat
faktum, att arbete, som utföres med glädje och intresse,
är mycket mindre tröttande och lättare utfört, än
arbete, som utföres med motvilja och endast av yttre
tvång. Ofta förtages de underordnades arbetsglädje
genom ett oklokt handhavande av arbetsfördelning
och disciplin och minskas såväl arbetsintresse som
-intensitet. Kanske kan det lika ofta hända, att
un-ordnade genom avund, ovillighet eller olämplighet
förstöra arbetet för sina kolleger eller överordnade.

Vad en psykologiskt riktig arbetsledning kan
uträtta får man en uppfattning om exempelvis i John
Leichs bok: "Man to man" — översatt till svenska
och utgiven på Industriförbundets förlag under titeln:
"Kapital och arbete".

En företagsledning med vetenskapliga anspråk kan
inte förbise de psykologiska och fysiologiska
lagarnas betydelse för arbetets ledning. Den måste bygga
på psykiska liksom på tekniska lagar och anpassa
koordineringen av produktionsmedlen med hänsyn
härtill. Psykologien intager i förhållande till
ekonomien i stort sett ungefär motsvarande ställning som
tekniken intager till ekonomien. Uppgiften att
ekonomiskt koordinera produktionsmedlen i ett företag
förutsätter kunskap dels om de tekniska alternativ,
mellan vilka man kan välja, och dels om de
psykologiska förhållanden, som sammanhänga med de olika
åtgärderna.

41

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:24:24 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1939i/0043.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free